Närståendevården bör utvecklas utgående från FPA:s finansieringsmodell

(Kommunförbundet informerar 19.3.2014) Enligt Kommunförbundet och kommunerna är det viktigt att stödja närståendevården och det har stor betydelse för att gamla, handikappade och sjuka ska klara sig hemma. Stödet för närståendevård bör enligt Kommunförbundet utökas med statliga medel via FPA. Kommunernas förpliktelser och kostnader kan inte utökas. Kommunförbundet, Helsingfors stad och Lempäälä kommun lämnade ett kompletterande uttalande till ett arbetsgruppsförslag som offentliggjordes idag.

Arbetsgruppen har berett ett nationellt utvecklingsprogram för närståendevården år 2014–2020. Enligt programmet föreskrivs en lag om avtalsbaserad närståendevård, som skulle ersätta den nuvarande lagen om stöd för närståendevård. Utvecklingen av den avtalsbaserade närståendevården i enlighet med det program som arbetsgruppen föreslår skulle öka kostnaderna för stödet för närståendevården med uppskattningsvis 468 miljoner euro år 2020.

Arbetsgruppen föreslår två alternativa modeller för tillhandahållandet och finansieringen av närståendevård enligt avtal: En förstärkt kommunmodell och FPA:s finansieringsmodell. Enligt representanterna för Kommunförbundet, Helsingfors och Lempäälä bör för den fortsatta beredningen väljas FPA:s finansieringsmodell enligt vilken FPA skulle ansvara för vårdarvodena för närståendevården enligt avtal och arvodena skulle finansieras med statliga medel.

I FPA-modellen skulle rätt till lagstadgad ledighet för närståendevårdare som ingått avtal uppstå i och med FPA:s beslut om vårdarvode. FPA:s finansieringsmodell skulle förbättra möjligheterna att tillhandahålla närståendevård enligt avtal och öka jämlikheten i hela landet för närståendevårdarna som ingått avtal och de vårdbehövande.

Kommunen skulle ändå ansvara för tillhandahållandet av tjänster för de vårdbehövande under närståendevårdarens ledighet. Därför ska staten ersätta kommunerna till fullt belopp för kostnaderna för tjänster under närståendevårdarens ledighet.

– I den fortsatta beredningen måste också en samordning av vårdarvodena inom den avtalsbaserade närståendevården och FPA:s vårdbidrag utvärderas. Vid samordningen bör också de äldre, handikappade och sjuka beaktas som inte har anhöriga eller närstående som hjälper och som är fullständigt beroende av utomstående tjänster, sägs det i Kommunförbundets och kommunrepresentanternas kompletterande uttalande.

En förstärkt kommunmodell skulle innebära subjektiv rätt till vårdarvode och lediga dagar och därmed skapa starkare rättigheter till den avtalsbaserade närståendevården än till andra lagstadgade anslagsbundna tjänster.  Regeringen har stakat ut riktlinjer enligt vilka kommunernas lagstadgade uppgifter ska gallras och inte utökas. Det här alternativet skulle innebära fler lagstadgade uppgifter.

Arbetsgruppens förslag är ett nationellt utvecklingsprogram för närståendevården som ska genomföras 2014–2020 och där det stakas ut strategiska mål för utvecklingen av närståendevården och lagstadgade och övriga utvecklingsåtgärder. Programmet omfattar närståendevård som baserar sig på uppdragsavtal och annan närståendevård.

Under 2012 fick cirka 41 000 vårdbehövande stöd för närståendevård. Kommunerna betalade totalt 173 miljoner euro till närståendevårdarna och cirka 35 miljoner euro i socialskyddsavgifter. Kostnaderna för tjänster som ges i form av stöd för närståendevård statistikförs inte riksomfattande, men de uppskattas vara minst av samma storleksordning som kostnaderna för vårdarvodena. De totala kostnaderna för närståendevården uppgår sålunda nuförtiden till ca 450 miljoner euro per år.

Närmare upplysningar:

Tuula Haatainen, vice verkställande direktör, tfn 040 334 58 13 
Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsenheten, tfn 050 596 98 66 
Eevaliisa Virnes, sakkunnig, tfn 050 357 34 78 
Merja Etholén-Rönnberg, direktör för östra serviceområdet, Helsingfors stad, tfn 050 599 45 07
Raimo Nieminen, social- och hälsovårdsdirektör, Lempäälä kommun, tfn 0400 765 177

 

 

Mer på webben

Etiketter