Nu krävs innovativa finansieringsinstrument

(Kommunförbundet informerar 4.12.2014) Minskningen av de för den industriella förnyelsen så nödvändiga innovationsinvesteringarna är under den ekonomiska krisen ett allvarligt hot mot Europas framtid, bedömer Europeiska unionens regionkommitté i sitt yttrande om EU:s industripolitiska paket. Ett orosmoment anser Regionkommittén vara det långsamma genomförandet av omstruktureringar.

​ 
– En stark industribas är av största betydelse för Europas konkurrenskraft och stabila tillväxt. Europas konkurrensfördel i världsekonomin bygger framför allt på hållbara produkter och tjänster med högt mervärde, säger kommittéledamoten Markku Markkula, stadsfullmäktigeledamot i Esbo, som ansvarat för beredningen av kommitténs yttrande.

Kommittén fokuserar i sitt förslag också på genomförandet av det investeringspaket på 300 miljarder euro som stöder tillväxt och sysselsättning. Det behövs effektivare finansiella instrument som bättre täcker den offentliga och den privata sektorn. Investeringar förutsätter även nya kombinationer av innovationsinstrument och infrastrukturinvesteringar som åtföljs av en omläggning av industriella processer samt nya samarbetsformer inom forskning och innovation mellan högskolor och industrin. Stimuleringen av industriproduktionen kan påskyndas genom att användningen av digital teknik och e-tjänster främjas.

Industrin genererar jobb också inom andra sektorer

Industrin står för över 80 procent av Europas export och 80 procent av den privata sektorns forskning och innovation. Nästan var fjärde arbetsplats inom den privata sektorn finns inom industrin och förutsätter ofta en hög grad av yrkesskicklighet. Varje nytt arbetstillfälle inom produktionsindustrin genererar 0,5–2 arbetstillfällen inom de andra branscherna.

Regionkommittén konstaterar i sitt yttrande att samhället och industrin själv måste ha beredskap att reagera effektivt. Industriell och politisk kompetens omfattar mer än någonsin förståelse av affärsprocesser, kunskaps- och teknikförvaltning samt interaktionskunskaper.

– Det måste finnas en verklig koppling mellan storföretagens och de små och medelstora industriföretagens strategier och den konkreta industripolitiken i de stater och regioner där företagen är belägna, betonar Markkula.

– Det behövs i synnerhet medel från till exempel INTERREG för att stärka nätverks- och företagssamarbetet mellan högskolor för tillämpad vetenskap i industriregioner.

Servicens andel av industriprodukterna ökar

Det finns ett behov att satsa på en modernisering av EU:s traditionella industrier framför allt inom områden vars konkurrenskraft har drabbats särskilt hårt av arbetskraftskostnaderna och där det finns omfattande kompetens. Detta kan utnyttjas genom många nya kombinationer av nytänkande och verksamhet över sektors- och förvaltningsgränserna.

– Det gäller att också notera den senaste tidens industriella utveckling där industriella produkter och tjänster integreras och kompletterar varandra, påpekar Markkula. Varje företag kan fokusera på sin kärnverksamhet och bilda strategiska partnerskap.

– Tjänsterna står för cirka 40 procent av mervärdet i den europeiska exporten av tillverkade varor. Cirka en tredjedel av de arbetstillfällen som skapas genom denna export finns i företag som förser exportörerna med extra tjänster. Tjänster i form av underhåll och utbildning är en väsentlig del av tillhandahållandet av komplexa industriprodukter.

I sitt yttrande bedömer kommittén att sakkunnigtjänster, såsom tjänster inom finansiering, kommunikation, försäkringsverksamhet och kunskapsintensiva företagstjänster, får allt större betydelse i produktionen av industriprodukter. Det här är en av förklaringarna till tjänsternas ökande andel av samhällsekonomins sammanlagda output.

– Den industriella strategin kan inte genomföras som en fristående politik, eftersom den samverkar med många andra områden. Den industriella strategin bör vara nära kopplad till politikområdena energi, utbildning, forskning, utveckling och innovation, handel, infrastruktur, socialt ansvar, hälsa och säkerhet, betonar Markkula och tar i detta sammanhang upp storleksklassen på de gemensamma investeringar som Finland föreslagit för EU. Investeringar på hundratals miljoner och rentav miljarder euro kräver synergiskt samarbete och finansiering av flera olika aktörer.

Kommittén föreslår att EU börjar använda nya samarbets- och finansieringsmekanismer, så att den nyaste europeiska tekniken och annan kompetens kan användas i komplexa och stora projekt för förnyelse av primärindustrin, i synnerhet i områden med hög arbetslöshet.

– En stabil och förutsägbar reglering är en förutsättning för industriella investeringar inom EU. Denna stabilitet och förutsägbarhet måste uppnås på både lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Stabiliteten och förutsägbarheten garanterar rättssäkerheten för företagen och bör stödjas genom EU:s bestämmelser, företrädesvis med hjälp av direktiv.

Närmare upplysningar 
Markku Markkula, ledamot i Regionkommittén, stadsfullmäktigeledamot i Esbo, tfn 050 464 2455

EU:s regionkommitté
EU:s regionkommitté är ett organ som består av 350 ledamöter och vars främsta uppgift är att föra fram medlemsländernas kommuners och regioners synpunkter i beredningen av EU-lagstiftningen. Kommittén ger yttranden till kommissionen, rådet och parlamentet om flera frågor som gäller EU-lagstiftningen, bland annat sysselsättning, social- och hälsovård, miljö och regionalpolitik. Kommittén har nio finländska ledamöter varav en representerar Åland. Finlands Kommunförbund fungerar som sekretariat för Finlands delegation i Regionkommittén.