Kommunerna får viktigare roll inom sysselsättningen
Kommunernas roll när det gäller att sysselsätta personer med en svag ställning på arbetsmarknaden ökar i och med att lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen trädde i kraft i början av året. Lagen ökar kommunernas ansvar när det gäller att ordna service för arbetslösa. Lagen stöder finansieringsreformen som trädde i kraft vid samma tidpunkt och som innebär att kommunerna finansierar en del av arbetsmarknadsstödet till dem som varit arbetslösa över 300 dagar.
- Detta arbetskraftspolitiska lagpaket är en av de viktigaste reformerna under regeringsperioden när det gäller att stödja sysselsättningen. Det centrala målet är att förhindra långvarig arbetslöshet. För närvarande råkar allt för många som blivit arbetslösa ut för svårigheter med att återvända till arbetsmarknaden, understryker arbetsminister Lauri Ihalainen.
Enligt den sektorsövergripande samservicemodellen får de som drabbats av utdragen arbetslöshet de tjänster de behöver på ett och samma ställe.
- För arbetslösa är det viktigt att få personligt stöd och vägledning. Den offentliga arbetskraftsservicen, FPA och kommunernas socialservice bör fungera smidigt samordnat, säger Ihalainen.
De tjänster som hänför sig till sysselsättningsfrämjandet består av flera åtgärder på olika instansers ansvar. Lagrevideringen stöder skapandet av en modell för sysselsättningsåtgärder som är fungerande och tydlig.
Sysselsättningen prioriteringsområde i kommunernas strategier
Till de sysselsättningsfrämjande åtgärderna hör den offentliga arbetskraftsservicen som staten ansvarar för, en del av den social- och hälsovård som kommunen ansvarar för, såsom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och hälsoundersökningar för arbetslösa; sysselsättningstjänster som kommunen producerar på eget initiativ, såsom verkstäder och olika handledningstjänster samt FPA:s yrkesinriktade rehabilitering. Kommunernas roll som stärkare av den lokala och regionala livskraften är också viktig med tanke på sysselsättningen.
Ur kommunernas synvinkel bör helhetsansvaret för sysselsättningsfrämjande åtgärder inte överföras helt på social- och hälsovårdens ansvar, eftersom sysselsättningen är starkt bunden till exempelvis näringspolitik, utbildningspolitik, ekonomisk politik och socialpolitik. De olika sektorerna ska ha ett gemensamt mål i främjandet av sysselsättningen.
- När man kombinerar arbetsplatser och företags- och näringstjänster som skapar arbetstillfällen med sysselsättningsfrämjande åtgärder bildas en helhet som stöder sysselsättningen på bästa sätt, bedömer Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.
- För kommunerna är det viktigt att få mer befogenheter och resurser för att aktivera de arbetslösa. Kommunernas sysselsättningsförsök borde fortsätta och fördjupas under följande riksdagsperiod.
- En fungerande modell för sysselsättningsfrämjande åtgärder beaktar den egna regionens särdrag. Genom att lyfta upp sysselsättningsfrågorna som viktiga i kommunstrategierna stärker vi sysselsättningsåtgärdernas funktion och effekt, säger Kietäväinen.
Närmare upplysningar:
Jenni Karjalainen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 040 751 5496
Päivi Kerminen, regeringsråd, Arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9011
Timo Kietäväinen, vice VD, Finlands Kommunförbund, tfn 0400 486 043
Erja Lindberg, generalsekreterare för sysselsättningsförsöket i kommunerna, Finlands Kommunförbund, tfn 050 381 4096