Kommuninvånarna tror på hemkommunens attraktionskraft

(Kommunförbundet informerar 16.7.2015) Invånarna i urbana kommuner och i icke sammanslagna kommuner har en positivare syn på hemkommunens attraktionskraft än invånarna i andra kommuner. Det samma gäller också dem som bor i kommunens centrumområde. Detta framgår av invånarenkäten ARTTU2, som cirka 12 500 finländare besvarade i mars-maj. 

​Kommunförbundet har fem gånger tidigare med cirka fyra års mellanrum frågat invånarna vad de anser om den egna kommunens attraktionskraft. I undersökningen deltog 40 orter, vilkas befolkningsstruktur och övriga egenskaper tillsammans bildar ett representativt urval av hela Finland.

I enkäten ombads uppgiftslämnarna bedöma hemkommunens konkurrenskraft genom att ta ställning till följande fråga: Föreställ dig en situation där kommunerna sinsemellan konkurrerar om vilken kommun eller stad som är "bra att bo och leva i". Hur bedömer du att din nuvarande hemkommun placerar sig i tävlingen?

Majoriteten, 56 procent av invånarna, bedömde att hemkommunen skulle placera sig rätt bra eller mycket bra i den imaginära "bra att bo och leva i-tävlingen" mellan kommunerna. Sammanlagt 14 procent av uppgiftslämnarna bedömde att deras kommun skulle placera sig rätt dåligt eller mycket dåligt i tävlingen.

– De positivaste bedömningarna av hemkommunen kom från kommuner med 20 001–50 000 invånare och kommuner med över 100 000 invånare, där 61 procent bedömer att kommunen placerar sig bra, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom vid Kommunförbundet.

– Kommunens ekonomiska situation förklarar i hög grad invånarnas bedömningar. De som anser att kommunens ekonomiska situation är bra ger sin hemkommun klart bättre betyg än de som anser att hemkommunens ekonomi sköts dåligt. De fem kommuner som placerades sig bäst av undersökningskommunerna var: Lempäälä, Hollola, Hattula, Esbo och Tammerfors.

– I kommuner med ett befolkningsunderlag på 50 001–100 000 är invånarna allmänt taget mer kritiska. I dessa kommuner bedömer endast 44 procent av kommuninvånarna att den egna kommunen skulle placera sig bra i tävlingen, tillägger Pekola-Sjöblom.

Kommuninvånarnas bedömningar av hemkommunens placering har på det stora hela förbättrats jämfört med resultaten i motsvarande enkät år 2011. Då bedömde 51 procent att den egna kommunen skulle placera sig rätt bra eller mycket bra och 16 procent bedömde att den skulle placera sig rätt dåligt eller mycket dåligt.

– De positivare bedömningarna har getts av personer som är under 30 år och minst 70 år, finskspråkiga personer med högre högskoleexamen, personer som har en ledande ställning, personer som arbetar hos staten eller inom den övriga offentliga sektorn, boende i 2-personers hushåll utan minderåriga barn och personer som förtjänar över 5 000 euro netto i månaden samt de som bott kortare tid än ett år i kommunen.

Höga förväntningar på de kommunala beslutsfattarna

Invånarna tillfrågades också om hur de bedömer att beslutsfattarna engagerar sig i utvecklingen av kommunen.

– Många av dem som besvarat enkäten är missnöjda med hur kommunens beslutsfattare sörjer för levnadsförutsättningarna. Endast 21 procent av uppgiftslämnarna var nöjda och höll med påståendet De kommunala beslutsfattarna tar på ett bra sätt ansvar för förutsättningarna för ett gott liv i kommunen.

En dryg fjärdedel, 27 procent, höll inte med om påståendet. Mest kritiskt till påståendet förhåller man sig i sammanslagna kommuner, i urbana kommuner och på andra håll än inom kommunens centrumområde.

– I kommuner med färre än 5 000 invånare håller man mest med om påståendet. I dessa kommuner litar 29 procent av uppgiftslämnarna på de kommunala beslutsfattarnas ansvarstagande i saken. Minst förtroende, dvs. 16 procent av uppgiftslämnarna, har de som bor i kommuner med 50 001–100 000 invånare, framhåller Pekola-Sjöblom.

– I fyra av tio undersökningskommuner är bedömningen positivare än i genomsnitt. De positivaste bedömningarna gjordes av invånarna i Hämeenkoski, Keitele, Petäjävesi, Lempäälä och Nivala.

Misstro även mot att beslutsfattarna på riksnivå bryr sig

Sammantaget förhåller sig de kommuninvånare som besvarat enkäten mer kritiskt än positivt till påståendet att de kommunala beslutsfattarna sörjer för levnadsförutsättningarna i den egna kommun.

Hälften, dvs. 49 procent av de kommuninvånare som hade besvarat enkäten höll inte med om påståendet Beslutsfattarna på nationell nivå tar på ett bra sätt ansvar för förutsättningarna för ett gott liv i min region.

– Endast var tionde, dvs. 11 procent, kommuninvånare håller med om påståendet, dvs. litar på att beslutsfattarna på riksnivå har förmåga att arbeta för kommunens bästa, analyserar Pekola-Sjöblom.

– Mest kritisk är inställningen i landsbygdsdominerade kommuner samt bland invånare som bor i glesbygdsområden. På allmän nivå varierar inte inställningen enligt huruvida en sammanslagning genomförts i kommunen eller inte.

Invånarenkäten en del av ett omfattande forskningsprogram

Invånarenkäten är en del av forskningsprogrammet ARTTU2. Forskningsprogrammet för utvärdering av genomförda och förestående kommunala reformer 2014–2018, dvs. ARTTU2, är en forskningshelhet som består av flera delprojekt. Programmets syfte är att ta fram systematiska och jämförbara forskningsdata om hur de kommunala reformerna och utvecklingsarbetet påverkar kommunerna. Programmet utreder hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledarskapet samt personalresurserna och livskraften i kommunerna.

Enkäten skickades till sammanlagt 31 950 vuxna invånare på 40 olika orter enligt ett urval ur Befolkningsregistercentralens register. Enkäten genomfördes mellan 27.3 och 29.5.2015. Vi fick 12 576 svar. De första delresultaten som gällde de förtroendevaldas ställning publicerades den 10 juni 2015. 

I programmet medverkar 40 kommuner av olika typ och storlek från olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på det motsvarande programmet för utvärdering av strukturreformen som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för de medverkande forskningsaktörerna och det samordnas av Kommunförbundet.

Undersökningskommunerna ARTTU 
Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo. I invånarundersökningen deltar också Hämeenkoski (går samman med Hollola 2016) och Jalasjärvi (går samman med Kurikka 2016)

Närmare upplysningar: 
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634

Mer information om invånarundersökningen: www.kommunforbundet.fi/arttu2 > Delprojekten > Invånarundersökningen 

Etiketter