12 500 finländare besvarade invånarenkät:

Kommuninvånarnas intresse för att påverka sträcker sig utanför närmiljön

(Kommunförbundet informerar 14.10.2015) Uppfattningen att kommuninvånarna vill påverka endast sådana angelägenheter som gäller deras egen närmiljö verkar inte hålla streck. Enligt Kommunförbundets invånarenkät är drygt hälften av dem som besvarade enkäten, sammanlagt 51 procent, intresserade att vara med och påverka i större omfattning än bara i frågor som gäller den egna närmiljön. Drygt en femtedel, det vill säga 18 procent av de kommuninvånare som besvarade enkäten, är intresserade att påverka endast i frågor som gäller den egna närmiljön.

Material från Kommunförbundets invånarenkät inom forskningsprogrammet ARTTU2 offentliggjordes under demokrativeckan i onsdags om kommuninvånarnas intresse av att delta i lokalsamhället på olika sätt. Enkäten besvarades av cirka 12 500 finländare våren 2015. I undersökningen deltog 40 kommuner, vilkas befolkningsstruktur och övriga egenskaper tillsammans bildar ett representativt urval av hela Finland.

– Det proportionellt största intresset för att påverka fanns i åldersgruppen 30–39-åringar. Av dem uppgav 60 procent att de vill vara med och påverka också andra frågor än de lokala. Av alla dem som var under 60 år var klart över hälften av de tillfrågade intresserade av att kunna påverka frågor som sträcker sig utanför den egna närmiljön, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Minst intresse för att påverka frågor utanför den egna närmiljön fanns bland personer över 70 år. I denna åldersgrupp var 39 procent intresserade av påverkan i ett bredare perspektiv.

Störst intresse för att kunna påverka frågor som sträcker sig utanför den egna närmiljön fanns bland invånarna i stora städer, medan intresset var minst i kommuner med färre än 5 000  och 10 001-20 000 invånare.

En fjärdedel kan tänkas åta sig kommunala förtroendeuppdrag

Över 25 procent av dem som besvarade invånarenkäten skulle åtminstone kunna överväga att åta sig kommunala förtroendeuppdrag om de blev tillfrågade.

Störst potentiellt intresse för förtroendeuppdrag finns i åldersgruppen 18–49-åringar, varav cirka 40 procent ställde sig positiva (ja) eller skulle kunna överväga (kanske) att åta sig ett kommunalt förtroendeuppdrag om de blev tillfrågade.

– Störst potential för förtroendeuppdrag fanns bland invånarna i kommuner med över 100 000 invånare. Totalt 32 procent av dem svarade "ja" eller "kanske", säger Pekola-Sjöblom. 

Mer än var tredje har deltagit i talkoarbete

Talkoarbete är fortfarande ett av de vanligaste sätten för delaktighet och påverkan, trots att intresset för talkoarbete har minskat i jämn takt under de senaste tio åren. I kommuner med färre än 20 000 invånare deltar man aktivast i talkoarbete.

– Av de kommuninvånare som besvarade enkäten anser närmare hälften att talkoarbete är ett effektivt sätt för delaktighet. Av dem som deltagit i talkoarbete ansåg rentav två av tre, och var tredje av dem som inte deltagit i talkoarbete, att det är effektivt, säger Pekola-Sjöblom.

– Mest tror man på talkoarbetets verkan i kommuner med 10 001–20 000 invånare, dvs. i samma storleksklass där medverkan i talkoarbete också har varit störst proportionellt sett.

Av de olika åldersgrupperna är 60–69-åringarna de som aktivast deltar i talkoarbete. Av denna åldersgrupp har 39 procent deltagit i talkoarbete och det är också den åldersgrupp som har starkast tilltro till att talkoarbete är ett effektivt sätt att handla. Sammanlagt 51 procent av de 60–69-åringar som besvarade enkäten var av denna åsikt.

Föreningsverksamheten på uppgång

Cirka 40 procent av de tillfrågade uppger sig ha deltagit i någon förenings eller organisations verksamhet.

 

– När motsvarande enkät utfördes 2011 hade drygt trettio procent varit aktiva i en förening eller organisation, så intresset har ökat betydligt på fyra år, bedömer Marianne Pekola-Sjöblom.

 

Motions- och idrottsföreningar är fortfarande populärast. Totalt 22 procent av de tillfrågade har varit med i en sådan. Sammanlagt 18 procent har deltagit i en fackförenings eller fackorganisations verksamhet.

 

– Föreningsaktivitet är vanligast i kommuner med färre än 20 000 invånare. I sådana kommuner uppger nästan hälften att de deltagit i föreningsverksamhet. Proportionellt sett är föreningsaktiviteten minst i städer med över 100 000 invånare, där drygt en tredjedel av de tillfrågade uppger sig ha deltagit i föreningsverksamhet.

 

Den aktivaste åldersgruppen är de som fyllt 70. Av dem deltar 49 procent i föreningsverksamhet. Minst aktiva är 18–29-åringar. Av dem uppger sig 26 procent vara med i någon förening.

 

Fyra av tio kommuninvånare som besvarade enkäten anser att medverkan i en förening eller organisation är ett effektivt sätt att utöva inflytande. Bland dem som deltagit i föreningsverksamhet var nästan två tredjedelar av den åsikten.

Invånarenkäten en del av ett omfattande forskningsprogram

Invånarenkäten är en del av forskningsprogrammet ARTTU2, som utvärderar genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018. Programmet är en helhet som består av flera delprojekt. Målet för programmet är att ta fram systematisk och jämförbar information om reformernas och utvecklingsarbetets verkningar. I programmet utreds hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledarskapet, personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.

 

Enkäten skickades till sammanlagt 31 950 vuxna invånare på 40 olika orter enligt ett urval ur Befolkningsregistercentralens register. Enkäten genomfördes 27.3–29.5.2015 och den besvarades av 12 576 personer. De första delresultaten som gällde de förtroendevaldas ställning publicerades 10.6.2015. I programmet medverkar 40 kommuner av olika typ och storlek från olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på programmet för utvärdering av strukturreformen som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.

Kommuner som deltar i ARTTU

Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala,  Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo. I invånarundersökningen deltar också Hämeenkoski (går samman med Hollola 2016) och Jalasjärvi (går samman med Kurikka 2016)

Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 335 5634

  •  
Etiketter