Vanligt att läkartjänsterna och jouren vid hälsocentralerna läggs ut

(Kommunförbundet informerar 8.6.2015) Oro över tillgången till personal och tjänster samt ekonomiska orsaker får kommunerna att lägga ut sina social- och hälsovårdstjänster. Kommunförbundets enkätresultat visar ändå att det också finns kommuner som återgått till att producera dessa tjänster i egen regi.

Enkäten om utkontraktering av social- och hälsovårdstjänster skickades till samtliga kommuner i Fastlandsfinland och till samarbetsområdena för social- och hälsovård. Det kom sammanlagt 159 svar som gällde 235 kommuner. Enkäten omfattade 83 procent av befolkningen.

Med att lägga ut en del av tjänsterna avsågs i enkäten att en enskild hälsostation eller något annat serviceblock överförs på en privat serviceproducent. Med att lägga ut tjänster avsågs inte köpta tjänster som kompletterar den egna verksamheten.

– Av uppgiftslämnarna uppgav 43 procent att de lagt ut åtminstone något  serviceblock inom hälsovårdstjänsterna. Över en tredjedel av de kommuner som besvarade enkäten hade lagt ut en del av den sociala servicen och 10 hade lagt ut alla social- och hälsovårdstjänster eller hade fattat beslut om att göra det, sägerTarja Myllärinen, direktör för enheten social- och hälsovård vid Kommunförbundet.

Å andra sidan uppgav 57 procent av uppgiftslämnarna att de inte har lagt ut serviceblock inom socialvården och primärvården. Totalt 34 uppgiftslämnare svarade att kommunen planerar att lägga ut tjänster under de närmaste åren och av dessa uppgiftslämnare uppgav tre att utkontrakteringen kommer att gälla samtliga social- och hälsovårdstjänster.

– Enkätsvaren visar att allmänna orsaker till utkontraktering är att trygga tillgången till tjänster och personal (särskilt läkare), att kontrollera kostnaderna och att trygga tjänsternas tillgänglighet, närtjänsterna och arbetsplatserna, säger Myllärinen.

Det vanligaste är att kommunerna lägger ut läkartjänsterna och jouren vid hälsocentralerna eller hälsostationerna. De näst vanligaste är att lägga ut läkartjänsterna för enheterna för effektiverat serviceboende samt att lägga ut mun- och tandvården.

Inom socialservicen gäller utkontrakteringen ofta serviceboende för äldre och handikappade, hemvårdstjänster, boendeservice för personer med utvecklingsstörning, missbrukare och personer som får rehabilitering för psykisk ohälsa samt anstaltsvård inom barnskyddet och barnfamiljernas hemservice.

Omsättningen på läkare bekymrar

Kommunerna är nöjda med utkontrakteringarna: Av de kommuner som besvarade enkäten uppgav 75 procent att de var nöjda med hur målen för utkontrakteringarna uppnåtts och endast 3 procent var missnöjda.

– Att kommunerna ser fördelar med utkontrakteringen beror bl.a. på att kommuninvånarna är nöjda med de privata tjänsterna och på den ekonomiska nyttan som utkontrakteringen gett. Den kritik som framkom i de öppna enkäsvaren gällde särskilt omsättningen på läkare och det extra arbete som uppföljningen av avtalen medför, säger Myllärinen.

Av de kommuner som lagt ut tjänster svarade 67 procent att de inte beaktat kostnaderna för övervakningen av avtalen i det totala priset för utkontrakteringen. Avtalen innehåller ändå villkor för övervakningen.

Nästan en tredjedel av de kommuner som besvarade enkäten uppgav att utkontrakteringen är ett led i den långsiktiga planeringen i kommunen, exempelvis kommunstrategin, servicestrategin eller programmet för balansering av ekonomin.

Återgång till egen produktion sker också

– Totalt 24 uppgiftslämnare uppgav att de  återgått till egen produktion i fråga om tjänster som först lagts ut.  Så har skett i fråga om hälsocentralerna och hälsostationerna i fem kommuner. Fem kommuner uppgav att de inte längre anlitar hyrläkare på mottagningarna, säger Myllärinen.

Andra exempel på tjänster där kommunerna återgått till egen produktion är dagverksamheten, boendeservicen, företagshälsovården, platserna inom vården på barnskyddsanstalter och barnfamiljernas hemservice.

Totalt 19 uppgiftslämnare uppgav att det väckts fullmäktigemotioner om utkontrakteringar. I fullmäktigemotionerna har man tagit ställning både för och emot utkontrakteringar eller föreslagit att alternativet ska utredas. 

Enkätresultaten överensstämmer med Statistikcentralens uppgifter på lång sikt: kommunerna och samkommunerna köper fler tjänster för klienterna inom social- och hälsovården men takten har avtagit.

Närmare upplysningar:
Tarja Myllärinen, direktör, social- och hälsovård, Kommunförbundet, tfn 050 596 98 66