Skattesatserna klarnade:

Ekonomisk disciplin har gett sänkta skattesatser och återhållsamma höjningar

(Kommunförbundet informerar 18.11.2016) Bara 47 kommuner höjer sin skattesats år 2017. Antalet är lika måttfullt som i fjol. Totalt 14 kommuner har valt att sänka skattesatsen.

– Kommunernas beslut vittnar om att kommunerna fattar sina skattebeslut med eftertanke och med beaktande av den ekonomiska omvärlden, varvid procenttalen kan röra sig i bägge riktningarna. Det visar att det inte finns några grunder för att begränsa kommunernas skattesatser, vilket planerats i vård- och landskapsreformen, säger Timo Reina, vice  verkställande direktör vid Kommunförbundet.

De största städerna, dvs. Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Uleåborg och Åbo, har valt att inte ändra skattesatsen.

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är nästa år 19,91 procent, vilket är 0,05 procentenheter mer än i år. Ändringarna i inkomstskattesatserna ökar kommunernas skatteinkomster med 45 miljoner euro.

Ovanligt många sänkte skatten

De 14 kommuner som sänker sin skattesats har 81 000 invånare. Kommunerna som sänker skattesatsen har inte varit så många sedan år 2000, då skattesatsen sänktes i 15 kommuner. Sänkningarna är antingen 0,25 eller 0,50 procentenheter.

– Sänkningarna gäller främst små kommuner, som redan länge arbetat med att balansera sin ekonomi genom utgiftsnedskärningar och tidigare skattehöjningar. Nu vill man sänka den höga skattesatsen då den ekonomiska disciplinen gett resultat, säger chefekonom Minna Punakallio.

De 47 kommuner som höjer sin skattesats har omkring 580 000 invånare. De största kommunerna är Tavastehus, S:t Michel, Kotka, Karleby, Nokia och S:t Karins. Den vanligaste höjningen är 0,5 procentenheter och den största är 1,00. Totalt 7 kommuner har valt att höja skattesatsen med 1,00 procentenheter.

– Höjningarna beror på att kommunernas inkomster inte räcker till för att täcka utgifterna. Det finns många orsaker till detta, såsom svag skatteinkomstutveckling, ett tungt servicenätverk, snabbt växande kostnader för till exempel specialiserad sjukvård och långtidsarbetslöshet samt minskat invånarantal, säger Punakallio. 

Skillnaderna mellan kommunerna krympte till 5,50 procentenheter

Den högsta kommunalskattesatsen bland fastlandskommunerna får Nyslott och Jämijärvi (22,50 procent), medan Grankulla får den lägsta (17,00 procent). Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen minskar från 6,00 till 5,50 procentenheter.

– För kommuninvånarna är 5,50 procentenheter en stor skillnad i betalda kommunalskatter. En löntagare som förtjänar 3 000 euro i månaden och som bor i den kommun som har den högsta kommunalskattesatsen betalar per år 1 688 euro mer i skatt än en person med samma inkomst i den kommun som har den lägsta skattesatsen, säger Ilari Soosalu, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.

Lagändring har höjt fastighetsskatterna i många kommuner

Då de undre gränserna för fastighetsskattesatserna höjdes i fastighetsskattelagen tvingades 122 kommuner höja sina fastighetsskattesatser. Den allmänna fastighetsskattesatsen, fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende eller fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader höjs nu i sammanlagt 145 kommuner.

Höjningarna av fastighetsskattesatserna ger kommunerna sammanlagt 97 miljoner euro mer i skatteinkomster.

– Trots höjningarna är fastighetsbeskattningen låg i en internationell jämförelse. De sammanlagda intäkterna av fastighetsskatterna blir nästa år uppskattningsvis 1,78 miljarder euro, säger utvecklingschef Jukka Hakola

Den genomsnittliga allmänna fastighetsskattesatsen höjs från 1,00 till 1,06 procent. Skatteinkomsterna ökar då med 61,7 miljoner euro.

Skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjs från 0,47 till 0,49 procent. Det ger 27,4 miljoner euro mer i skatteinkomster.

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör, 040 555 8458
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 2999
Jukka Hakola, utvecklingschef, tfn 050 411 7112

 

Etiketter