Kommunförbundet om vårdreformen:

Finansieringsfrågorna fortfarande öppna

(Kommunförbundet informerar 6.4.2016) Det finns fortfarande brister i finansieringslösningen för social- och hälsovården för både landskapens och kommunernas del, anser Kommunförbundet om regeringens riktlinjer som publicerades den 6 april 2016. Lösningen innebär att en betydande del av uppgifterna inom den offentliga sektorn hamnar direkt under statlig styrning.

– Regeringen har ännu inte stakat ut mer detaljerade riktlinjer för finansieringslösningen. Kommunerna måste också i fortsättningen garanteras ett tillräckligt finansieringsunderlag och möjlighet att få finansiering på marknaden. Landskapens faktiska förutsättningar att bestämma om sin verksamhet ser svaga ut i skenet av de aktuella riktlinjerna, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

– Förhandlingsförfarandet mellan kommunerna och landskapen, som Kommunförbundet anser vara viktigt, saknas helt och hållet i riktlinjerna. Också möjligheterna att sinsemellan komma överens om tillhandahållandet av tjänster saknas.

– En positiv nyhet är ändå att finansieringen för landskapen inte är öronmärkt.

Kommuninvånarna på marknadens villkor – nödvändigt med försök om valfrihet och bolagiseringsskyldighet

Kommunförbundet anser att en valfrihet som genomförs gradvis borde testas via försök. En bred valfrihet kan vara problematisk för enligt grundlagen bestäms klienternas rättigheter av det allmänna.

– Vi står inför en situation där vi ska genomföra en stor reform som i grunden förändrar de etablerade strukturerna i hela samhället. Förändringen borde införas gradvis och först efter olika försök. Det är osannolikt att det skulle uppstå en fungerande marknad på alla områden, vilket kan innebära att det inte blir kostnadsbesparingar, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovården vid Kommunförbundet. 

– Valfrihetsmodellen måste planeras omsorgsfullt för om den inte genomförs på ett bra sätt kan den leda till att efterfrågan på service fördelas oändamålsenligt och hota målet att minska välfärds- och hälsoklyftorna, vilket är reformens mål.

– Med hjälp av försök kunde man säkerställa att de uppsatta målen för social- och hälsopolitiken och ekonomiska besparingar uppnås med den valda modellen och att servicen håller hög standard, är verkningsfull och fördelas jämlikt.

Valfriheten och bolagiseringsskyldigheten innebär utmaningar för integrationen av social- och hälsovården. Att klienter exempelvis flyttar mellan olika aktörer i servicekedjan kräver kompatibla informationssystem och finansieringslösningar som motiverar olika aktörer att också bry sig om kostnader som inte gäller dem själva. Också de språkliga aspekterna måste beaktas.

Linjer i rätt riktning för egendomen

Enligt regeringens riktlinjer överförs de nuvarande samkommunernas egendom och skulder, och kommunernas lokaler hyrs ut efter landskapens behov.

– Kommunförbundet anser den grundläggande lösningen att fastigheter som inte används av kommunerna inte ska bli en börda för dem är positiv. Av regeringens riktlinje framgår tyvärr inte hur den övergående egendomen ska värderas, säger Hanna Tainio.

Kommunförbundet anser det också vara positivt att försöken med regionala sysselsättningstjänster fortsätter år 2017–2018 i både kommunerna och regionerna. Sysselsättningen är en central del av kommunernas livskraftspolitik. På lokal nivå kan man i samarbete med företag, medborgarorganisationer och andra aktörer försöka hitta de bästa lösningsmodellerna.

Närmare upplysningar:
Hanna Tainio, vice verkställande direktör, tfn 050 567 1624
Tarja Myllärinen, direktör, social- och hälsovård, tfn 050 596 9866