Hälsovårdsutgifterna kan till och med tiofaldigas i livets slutskede – Individuell vårdplan sparar pengar och ökar livskvaliteten under de sista månaderna

(Kommunförbundet informerar 2.11.2016) En undersökning som publicerats idag visar att kostnaderna för hälso- och sjukvården ökar kraftigt under de sista levnadsmånaderna. Medan social- och hälsovårdskostnaderna för en genomsnittsfinländare år 2013 var cirka 4 000 euro uppgick kostnaderna för personer över 75 år som avled år 2013 till i genomsnitt 36 000 euro, dvs. nästan tio gånger högre.

​Forskaren Olli Halminen som genomförde undersökningen vid Aaltouniversitetet framhåller att vårdkostnaderna för en äldre person under det sista levnadsåret kan uppgå till tiotusentals eller rentav hundratusentals euro.

Undersökningen som genomfördes i Finlands 12 största städer utredde hur social- och hälsovårdskostnaderna för personer över 75 år som avled år 2013 utvecklades under de två sista levnadsåren.

Sett till helheten är vårdkostnaderna som uppkommer inom den specialiserade sjukvården relativt små: under hela granskningsperioden, två år före döden, var den dyraste kundgruppen äldre som vårdas på vårdavdelning vid hälsovårdscentral eller socialvårdsinstitution.

– Med tanke på en äldre persons livskvalitet är institutionsvård det sista alternativet. Servicestrukturen inom äldreservicen har förändrats under senare år och institutionsvården har minskats radikalt medan det istället satsats på att utveckla hemvård och serviceboende.

Rätt vård viktigt ur ekonomisk synvinkel och för patienten

De största klientspecifika social- och hälsovårdskostnaderna under de två sista levnadsåren fanns i Björneborg, de minsta i Joensuu och Lahtis. Enligt Halminen påverkas kostnaderna mer av strukturen inom den kommunala äldreservicen än av kommunens storlek: Joensuu och Lahtis har systematiskt minskat vården på ålderdomshem inom sitt område.

Olli Halminen bedömer att varierande utgifter återspeglar skillnader i servicestruktur och vårdpraxis. Kostnadsskillnaderna kan också bero på övervård och onödiga vårdåtgärder. Att sträva efter vård i rätt omfattning vore viktigt med tanke på både kostnaderna och patientens hälsa.

– När döden närmar sig är det viktigt att garantera patienten så god livskvalitet som möjligt och lyssna på patienten då vården planeras. Att till exempel ge en patient med metastatisk lungcancer och förväntad livslängd på bara några månader högkvalitativ palliativ vård och avstå från tunga kemoterapibehandlingar tryggar en god livskvalitet och kan till och med förlänga livstiden, säger Halminen.

Päivi Koivuranta-Vaara, administrativ överläkare vid Kommunförbundet, betonar vikten av en individuell vårdplan. Planen utarbetas av hela vårdteamet, patienten och patientens närstående, och i den beaktas patientens önskningar om hur vården ska ordnas.

Det mest omfattande materialet över social- och hälsovårdskostnader i Finland

I undersökningen användes registermaterial som samlats in av Finlands Kommunförbund och Aalto-universitetet och som är mer omfattande än något i Finland tidigare använt material över vårdkostnader för avlidna.

Materialet innehåller uppgifter om sammanlagt över 3,4 miljoner enskilda servicehändelser för 11 511 klienter inom social- och hälsovården. De städer som deltog var Helsingfors, Esbo, Vanda, Uleåborg, Jyväskylä, Tammerfors, Bjärneborg, Kuopio, Joensuu, Lahtis, Kouvola och Åbo.

– Genom att analysera verksamhetsmetoder och kostnaderna för den kan man välja praxis som ger de äldre bästa möjliga livskvalitet. Vi ville ge kommunala beslutsfattare praktisk kunskap om strukturer som särskilt i framtiden bör granskas kritiskt, säger Halminen.

Undersökningen är en del av Kommunförbundets projekt Tjänster för äldre: användning, kostnader, verkningsfullhet och finansiering (Elderly people’s services: use, costs, effectiveness and financing – ELSE) som med hjälp av riksomfattande registermaterial och andra uppgifter utreder hur äldreservice kan tillhandahållas på ett så ekonomiskt fördelaktigt sätt som möjligt.

Projektet sprider även information om hur utvecklingen av serviceproduktionen kan öka produktiviteten och effektiviteten. Projektet genomförs åren 2014–2017 i samarbete med Folkpensionsanstalten, Social- och hälsovårdsministeriet och Sosiaalialan Työnantajat ry.

Undersökningen har publicerats som Olli Halminens diplomarbete vid Aalto-universitetet och kan läsas via universitetets elektroniska arkiveringstjänst (linkki) samt på Kommunförbundets webbsida www.kunnat.net/ikaantyneet.

Närmare upplysningar:
Olli Halminen, forskare, Aaltouniversitetet, tfn 0400 563 730
Päivi Koivuranta-Vaara, administrativ överläkare, Kommunförbundet, tfn 050 538 4647

Etiketter