Kommunförbundet om förslaget till vård- och landskapslagar:

Kommunernas respons har beaktats, ännu en del att korrigera

(Kommunförbundet informerar 21.12.2016) Regeringen har offentliggjort ändringar till de grundläggande lagar om vård- och landskapsreformen som varit på remiss under hösten. Responsen från kommunfältet har beaktats, men korrigeringar kommer att krävas av riksdagen och i den fortsatta beredningen. Kommunerna och landskapen bör få en starkare självstyrelse och bättre ekonomiska verksamhetsförutsättningar.

​Kommunförbundet ser positivt på att det planerade taket för kommunalskatten frångicks. Det var en fråga som det rådde stort samförstånd om också under remissrundan.

– Slopandet av skattetaket minskar betydligt risken för att reformen ska försämra kommunsektorns kreditbetyg och höja finansieringskostnaderna. Lösningen är den enda rätta med tanke på den kommunala självstyrelsen och skattebetalarna, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

De föreslagna egendomsarrangemangen fick också mycket kritik under remissrundan. Kommunförbundet anser att riksdagen och framför allt dess grundlagsutskott bör granska de föreslagna egendomsarrangemangens grundlagsenlighet med tanke på finansieringsprincipen för kommunerna och den kommunala beskattningsrättens grundlagsskydd.

– När egendom överförs mellan staten och kommunerna har utgångspunkten hittills varit att ersättning betalas och att parternas ekonomiska ställning hålls oförändrad, påpekar Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.

I den fortsatta beredningen är det också nödvändigt att fundera ut hur den ekonomiska risken för fastigheter som i framtiden står oanvända i kommunerna ska kunna fördelas rättvist mellan kommunerna, landskapen och staten. Kommunerna kan inte bära riskerna om det är landskapen som har beslutanderätten.

Kommunförbundet ser positivt på att de föreslagna särskilda serviceinrättningarna, som stött på hård kritik, frångicks. Det förbättrar landskapens möjligheter att organisera sin verksamhet och främjar förutsättningarna för demokratisk styrning.

Också de nationella servicecentrens roll har utgående från remissresponsen utvecklats i en bättre riktning. Landskapen och kommunerna ska kunna organisera sina stödtjänster så fritt som möjligt utan att behöva avveckla fungerande strukturer och gå miste om skalfördelar.

Kommunförbundet påminner om att reformen går ut på att omorganisera de kommunala funktionerna och resurserna. För att reformen ska kunna genomföras på ett kontrollerat sätt enligt den strama tidsplanen krävs det att kommunsektorns kunnande utnyttjas och att kommunsektorn är med i processen på bred basis. Kostnaderna för förändringen får inte vältras över på kommunerna.

Utkastet till valfrihetslagstiftning lämnar många frågor öppna

Också utkastet till lagstiftning om valfrihet inom social- och hälsovården har offentliggjorts. Enligt Kommunförbundets uppskattning skulle de social- och hälsovårdscentraler som skisseras upp i lagutkastet ansvara för så många tjänster att bara stora företag i praktiken kan erbjuda service i den omfattningen.

Enligt lagutkastet ska social- och hälsovårdscentralerna erbjuda bland annat kortvariga sociala tjänster samt konsultation inom social- och hälsovården. Tidigare var det tänkt att social- och hälsovårdscentraler som omfattas av valfriheten endast skulle ansvara för hälso- och sjukvårdstjänster på basnivå och socialhandledning. Såsom det sägs i det publicerade bedömningsmaterialet innebär modellen en stor risk för regional ojämlikhet.

– Det finns bara ett fåtal aktörer på den finländska marknaden som ens i teorin kan erbjuda de tjänster som förutsätts av social- och hälsovårdscentralerna. För att valfriheten ska realiseras i praktiken krävs det flera aktörer. Därför borde också kommunerna ha möjlighet att erbjuda dessa tjänster i bolagsform, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Reformen bör framskrida via försök

Valfrihetsmodellen innehåller också andra nya sätt att producera och tillhandahålla tjänster, vilket ökar osäkerheten. Hit hör framför allt personliga budgetar och servicesedlar för de tjänster om omfattas av den direkta valfriheten. Internationella erfarenheter av personliga budgetar har i många fall visat att ett sådant system ökar kostnaderna för social- och hälsovården.

– Om valfrihetslagstiftningen verkställs på det sätt som nu planerats skulle vi införa ett system som är mycket olikt det nuvarande. Eftersom systemet aldrig testats vare sig i Finland eller utomlands, rekommenderar Kommunförbundet med eftertryck att systemet först prövas genom försök och pilotprojekt, säger Tainio.

– Kommunförbundet ser med oro på att finansieringsmodellerna inte är klara och att valfrihetsmodellen innehåller nya mekanismer som testats väldigt lite i praktiken.

Alltför komplicerad valfrihetsmodell bör undvikas

Större valfrihet för klienter och patienter är ett välkommet mål i vårdreformen. Många olika slag av valfrihet föreslås. Frågan är ändå i vilken utsträckning kunderna klarar av att söka sig till de tjänster de behöver. Den föreslagna komplicerade modellen kräver att kunden gör flera val och den försvårar samordningen, dvs. integrationen, av tjänsterna. Detta i sin tur gör det svårare att uppfylla målet att minska skillnaderna i välfärd och hälsa.

– Valfriheten passar dem som är medvetna om sina rättigheter. För deras del kan målen med reformen uppfyllas genom valfrihetsmodellen. Alla är ändå inte lika insatta i sina rättigheter, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovården.

Finanansieringsmodellerna halvfärdiga – den kapitationsbaserade modellen bra i teorin

Finansieringen för serviceproducenterna och paragraferna/riktlinjerna om de krav som ställs på dem är ännu halvfärdiga och alla konsekvenser har inte bedömts. Kommunförbundet anser att den föreslagna kapitationsbaserade finansieringsmodellen är bra i teorin, men att den är svår att genomföra i praktiken.

Enligt Kommunförbundet finns det en risk för att den utvidgade valfriheten medför större kostnader och försvårar samordningen av tjänster. 

Närmare upplysningar
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Hanna Tainio, vice verkställande direktör, tfn 050 567 1624
Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovården, tfn 050 596 9866
Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden, tfn 0400 850 232
Tero Tyni, sakkunnig, valfrihet, tfn 050 364 8163

Etiketter