Mer skyldigheter gav kommunerna högre vårdutgifter

(Kommunförbundet informerar 14.6.2016) Kommunernas kostnader för social- och hälsovården ökade från fjolåret, framgår det av Kommunförbundets årliga jämförelse av de stora städernas och de medelstora kommunernas social- och hälsovårdskostnader.

​När man beaktar löne- och prisutvecklingen steg kostnaderna för de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg med 1,6 procent och kostnaderna för de medelstora kommunernas hela social- och hälsovård med 3,3 procent.

I Tammerfors, Åbo och Kouvola understeg kostnadsökningen löne- och prisutvecklingen. Bland de medelstora kommunerna var situationen densamma endast i Mustijoki samarbetsområde, dvs. Mäntsälä och Borgnäs.

– Under 2015 steg de totala kostnaderna, trots att det delvis berodde på överskott som Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS inte återburit och som inte är beaktade i siffrorna för 2015. Befolkningens stigande ålder, recessionen och kommunernas allt fler lagstadgade skyldigheter har höjt kostnaderna. Den analysen ger Tarja Myllärinen, direktör för enheten social- och hälsovård vid Kommunförbundet.

– Å andra sidan har man i kommunerna målmedvetet utvecklat servicestrukturerna och serviceprocesserna, vilket redan syns i några fall där kostnadsökningen har börjat svänga nedåt.

Specialiserad sjukvård höjde kostnaderna i stora städer

Den årliga kostnadsjämförelsen mellan stora städer omfattar Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. I medeltal betalade städerna 2 320 euro om året per invånare för hälso- och sjukvården.

År 2015 uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvården i de stora städerna till cirka 5,2 miljarder euro. Högst var de åldersstandardiserade kostnaderna i Uleåborg (2 490 euro per invånare ) och lägst i Lahtis (2 213 euro per invånare).

Kostnaderna för den specialiserade sjukvården ökade mer än för andra tjänster. Ökningen är delvis kalkylerad, eftersom de överskott som HNS inte återburit syns i kostnaderna. I Helsingfors steg kostnaderna för HNS med 37,2 miljoner euro (7 procent). Av beloppet var 20,9 miljoner Helsingfors andel av det överskott som HNS inte återburit under 2015.

– Kostnadsjämförelsen försvåras av sjukvårdsdistriktens överskott och underskott och periodiseringen av dem. Exempelvis en jämförelse enligt kommunens bokslutsuppgifter är då inte tillförlitlig, utan det behövs en noggrannare kostnadsgranskning som nu har gjorts, framhåller Tero Tyni, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Mer uppgifter höjde kostnaderna framför allt i medelstora kommuner

Jämförelsen mellan medelstora kommuner omfattar Borgå, Imatra, Kemi, Kervo, Kotka, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Raumo, Rovaniemi, Salo, Sibbo, S:t Karins, S:t Michel, Träskända, Tusby och Varkaus. Den omfattar också Kajanalands samkommun för social- och hälsovård, Mustijoki samarbetsområde samt affärsverket Saarikka för vård- och omsorg.

Kommunförbundet jämförde utöver kostnaderna för hälso- och sjukvården också socialvårdskostnaderna i de medelstora kommunerna. Totalkostnaderna för social- och hälsovården i fjol var 3 429 euro per invånare. Den reella kostnadsökningen var 3,3 procent.

– Kostnadsökningen inom socialvården förklaras särskilt av kommunernas stigande andel av arbetsmarknadsstödet. Genom lagstiftning höjdes kommunernas andel av utgifterna för arbetsmarknadsstöd till långtidsarbetslösa. Ökningen var i medeltal 39 euro per invånare, summerar Teija Mikkola, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Högst var ökningen i Kotka med 54 euro per invånare, och lägst i S:t Karins med 13 euro per invånare.

– År 2015 fick kommunerna nya skyldigheter också genom socialvårdslagen och äldreomsorgslagen. På nationell nivå innebar skyldigheterna ytterligare utgifter på cirka 150 miljoner euro, uppskattar Tero Tyni.

De lägsta åldersstandardiserade kostnaderna inom hälso- och sjukvården i fjol hade Mustijoki samarbetsområde, 2 995 euro per invånare. Störst var kostnaderna i Kemi, 3 961 euro per invånare.

Kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner är också behovsstandardiserade. Genom behovsstandardisering avdras från utgifterna effekterna av kommunernas varierande åldersstruktur och övriga faktorer som påverkar servicebehovet, såsom sjukfrekvens, kön och socioekonomisk ställning.  Om det efter behovsstandardiseringen finns skillnader i kommunernas kostnader, kan det bero på exempelvis verksamhetens effektivitet eller ineffektivitet.

De högsta behovsstandardiserade kostnaderna för social- och hälsovården hade Kotka (3 664 euro), Kemi (3 513 euro) och Träskända (3 490 euro), och de lägsta Mustijoki (2 988 euro), Imatra (3 014 euro) och Kervo (3 137 euro).

Jämförelsen görs varje år

Kommunförbundet har sedan 1996 utrett hälso- och sjukvårdskostnaderna i de stora städerna varje år. Sedan 2000 har det gjorts kostnadsjämförelser inom hela social- och hälsovården i de medelstora kommunerna.

I utredningen över de stora städerna räknas till hälso- och sjukvårdskostnader kostnaderna för primärvården och den specialiserade sjukvården samt den heldygnsvård och hemtjänst som socialväsendet tillhandahåller för personer över 65.

Jämförelserapporterna och uppgifter om enskilda kommuner finns på Kunnat.net.
 

Närmare upplysningar:
Teija Mikkola, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 352 0020
Tero Tyni, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 364 8163
Anu Nemlander, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 563 6180
Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovården, Kommunförbundet,
tfn 050 596 9866

Kontaktpersoner i de stora städerna
Esbo: Eija-Inkeri Kailassuo, tf. hälsodirektör, 050 5145076
Kuopio: Markku Tervahauta, serviceområdesdirektör, tfn 044 718 2791
Helsingfors: Juha Jolkkonen, tf. chef för social- och hälsovårdsverket,
tfn 09 310 422 15
Jyväskylä: Kati Kallimo, sektorchef, tfn 050 4422302
Kouvola: Kari Kristeri, hälsodirektör, tfn 020 615 9399
Lahtis: Mikko Komulainen, sektorchef, tfn 03 818 1001
Uleåborg: Sirkku Pikkujämsä, hälsodirektör, tfn 050 576 8518
Björneborg: Esko Karra, hälsovårdsdirektör, tfn 044 701 3411
Tammerfors: Taru Kuosmanen, direktör för välfärdstjänsterna, tfn 040 704 7337
Åbo: Pekka Paatonen, controller, tfn 040 652 8548
Vanda: Timo Aronkytö, direktör för äldreomsorgen, tfn 050 312 1678 och Jarmo Kantonen, hälsovårdsdirektör, tfn 09 839 26195

Kontaktpersoner i de medelstora kommunerna
Imatra: Kai Roslakka, ekonomidirektör, tfn 020 617 2226
Träskända: Tiina Salminen, serviceområdesdirektör, tfn 040 315 2154
S:t Karins: Anna Arola-Järvi, direktör för välfärdstjänsterna, tfn 02 588 6020
Kajanalands samkommun för social- och hälsovård: Maire Ahopelto, direktör för samkommunen, tfn 044 777 3033
Kemi: Liisa Niiranen, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 040 541 8237
Kervo: Erja Wiili-Peltola, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 040 318 2170
Kyrkslätt: Liisa Ståhle, omsorgsdirektör, tfn 050 594 1749
Kotka: Heli Sahala, socialdirektör, tfn 040 196 5146
Lojo: Mira Uunimäki, tf. omsorgsdirektör, tfn 044 374 2314
Lovisa: Carola Klawér, omsorgsdirektör, tfn 044 055 5360
S:t Michel: Maria Närhinen, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 044 794 4200
Mäntsälä: Arja Tolttila, tf omsorgsdirektör, tfn 040 314 5082 och Satu Komulainen, ekonomichef, tfn 040 314 5716
Borgå: Pia Väntsi, förvaltningschef, tfn 040 178 9922
Raumo: Marja-Leena Aho, tf social- och hälsovårdsdirektör, tfn 044 403 5190
Rovaniemi: Markus Hemmilä, sektorchef för omsorgen, tfn 050 577 6409
Saarikka: Mikael Palola, affärsverkschef, tfn 014 459 8208
Salo: Kai Saarimaa, biträdande stadsdirektör, tfn 044 772 3730
Sibbo: Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 09 2353 6500
Tusby: Pirjo Vainio, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 040 314 4401
Varkaus: Seppo Lehto, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 017 579 411

Etiketter