Nordeas ensidiga höjning av marginalerna på kommunernas lån ledde till förlikning

(Kommunförbundet informerar 2.9.2016) Ett tvistemål, som varit anhängigt i högsta domstolen, mellan vissa kommuner, kommunernas dottersammanslutningar och Nordea om en höjning av räntemarginalen på kommunala lån har lett till förlikning.

I enlighet med förlikningsavtalet återkallar Nordea beslutet att höja marginalerna på kärandenas, dvs. kommunernas och de kommunala dottersammanslutningarnas lån och betalar tillbaka de belopp som debiterats på basis av förhöjningarna. Dessutom har man kommit överens om en process som ger möjlighet att efter en särskilt fastställd tidpunkt justera marginalen på vissa lån så att de är förenliga med gängse marknadspris. Kommunerna och kommunernas sammanslutningar återkallar för sin del sina besvär hos högsta domstolen.

Ärendet som varit anhängigt i högsta domstolen avslutas nu med förlikning och högsta domstolen ger därför inte någon dom i målet.

HD:s prejudikat i ett tidigare fall stöder kommunerna  

Högsta domstolen (HD) har i ett prejudikat i ett liknande ärende (HD 2016:10) i början av året slagit fast att Svenska Handelsbanken inte hade rätt att genom ett ensidigt meddelande år 2009–2010 höja lånemarginalen för vissa samkommuner, kommuner och deras dottersammanslutningar.

Handelsbanken hade som höjningsgrund åberopat de allmänna avtalsvillkoren och ansett att kostnaderna för bankens medelsanskaffning till följd av den internationella finanskrisen hade ökat på det sätt som avses i avtalsvillkoret. 

Enligt högsta domstolens prejudikat var banken skyldig att påvisa att det hade funnits sådana förutsättningar för höjningen som avsågs i avtalsvillkoren. Banken måste visa att kostnaderna för bankens medelsanskaffning hade ökat från den tidpunkt då lånet togs till den tidpunkt då marginalen höjdes och att kostnadsökningen till sin natur hade varit betydelsefull och bestående. Enligt prejudikatet avsågs i avtalsvillkoren med kostnader för medelsanskaffning alla de poster som påverkar kostnaderna för medelsanskaffningen i bankens utlåningsverksamhet.

- I sitt prejudikat ansåg högsta domstolen att det inte hade påvisats att kostnaderna för medelsanskaffningen hade ökat på det sätt som avsågs i villkoren för lånet. Därför hade banken inte rätt att ensidigt höja marginalen för lånen, säger Pirkka-Petri Lebedeff, ledande jurist vid Kommunförbundet.

Närmare information:
Kommunförbundet, Pirkka-Petri Lebedeff, ledande jurist, tfn  0500 482 016    

En lång process

Nordea meddelade 26.2.2009 att banken höjer marginalen på kommunernas och kommunernas dottersammanslutningars rörliga lån med 0,75 procentenheter 4.5.2009. Höjningen motiverades med ett villkor i de allmänna villkoren i skuldebreven om att marginalen kan höjas om bankens kostnader för medelsanskaffningen ökar.

En del kommuner och kommunernas dottersammanslutningar godkände inte Nordeas höjningar av lånemarginalerna, utan väckte talan mot Nordea i tingsrätten. Nordea bestred åtalen som ogrundade och krävde att de skulle förkastas. Helsingfors tingsrätt förkastade genom sin dom 5.4.2013 kommunernas och de kommunala dottersammanslutningarnas talan. Helsingfors hovrätt förkastade genom sin dom 5.2.2014 kommunernas och de kommunala dottersammanslutningarnas besvär över tingsrättens dom. Högsta domstolen beviljade 8.3.2016 kommunerna och kommunernas dottersammanslutningar besvärstillstånd i ärendet. 

Nu har en förlikning nåtts i tvistemålet som är anhängigt i högsta domstolen, så domstolen fortsätter inte behandlingen av ärendet och ger ingen dom i målet.