Kommunförbundet om rambeslutet:

Regeringen underskattar kommunernas effektiviseringsåtgärder

​(Kommunförbundet informerar 6.4.2016) Regeringens rambeslut förbättrar den kommunala ekonomin en aning, men avgörande är om sysselsättningen och ekonomin får det uppsving som behövs. För att den kommunala ekonomin ska vara hållbar är det nödvändigt att staten håller fast vid sin ambition att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter. De planerade sparåtgärderna inom den övriga offentliga förvaltningen bidrar inte till en starkare kommunal ekonomi.

– I motsats till vad som påståtts har kommunerna inte slingrat sig undan sparmålen i den offentliga ekonomin. Merparten av kommunerna har använt de sparmöjligheter som regeringen erbjudit, och kommunerna har också i övrigt anpassat sina verksamhetsutgifter betydligt mer än väntat, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.

Kietäväinen påpekar att det står kommunerna fritt att låta bli att höja sina avgifter. En del kommuner överväger att göra de förhöjningar som lagen tillåter i ett senare skede.

I stället för tvångshöjningar av klientavgifter och skatter borde staten förhandla med Kommunförbundet om åtgärder för att balansera den kommunala ekonomin.

Den kommunala ekonomin ligger mycket nära regeringens mål för den finansiella ställningen och i fjol var kommunernas skuldsättning betydligt mindre än väntat. Kietäväinen betonar att kommunerna har skött den offentliga ekonomin på ett ansvarsfullt sätt och att statens ekonomiska problem inte längre kan vältras över på kommunerna.

– Det samförstånd som regeringen nått om fler sparåtgärder är i sig nödvändigt för att skuldsättningen ska kunna fås under kontroll inom de närmaste åren. I fjol växte den offentliga skulden med 9 miljarder euro, varav statens andel var rentav 7,2 miljarder och kommunernas 0,9 miljarder. I kommunerna har skuldökningen gällt investeringar, vilket inte varit fallet hos staten.

Integrationsersättningarna bör justeras

Enligt rambeslutet ser kommunernas statsandelar ut att skäras ner med ytterligare tiotals miljoner euro, vilket försvagar den kommunala ekonomin.

Det är också en besvikelse för kommunerna att integrationsersättningarna fortfarande inte höjs som de borde. Statens ersättningar täcker inte kommunernas integrationskostnader, vilket gör kommunerna mindre benägna att ta emot asylsökande som fått uppehållstillstånd.

Kommunförbundet vill påskynda beslutet om en fortsättning på sysselsättningsförsöket i kommunerna. Det skulle främja aktiveringen av arbetslösa och göra det lättare för dem att komma in på arbetsmarknaden. Positivt är att förslaget om att grunddagpenningen ska kunna bytas ut mot till exempel startpeng framskrider.

Rambeslutet innehåller bra projekt för att förbättra trafikinfrastrukturen, men tyvärr tas det pengar från underhållet av bastrafikleder.

Närmare upplysningar:
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175

På webben