Stadsregionernas resurser bör främja sysselsättningen och livskraften

Timo Reina

(Kommunförbundet informerar 12.10.2016) – Stadsregionerna och kommunerna bör i rask takt få en stark roll och adekvata verktyg för att kunna stärka regionens livskraft och förbättra sysselsättningen. Att staten leder verkställandet av sysselsättningspolitiken genom arbets- och näringsförvaltningen kan inte ensamt råda bot på den växande, utdragna och strukturella arbetslösheten, sade Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, på det riksomfattande sysselsättningsforumet i Tammerfors den 12 oktober.

Sex stadsregioner har anmält sig till de regionala sysselsättningsförsöken som är under beredning. Det är Tammerfors, Uleåborg, Åbo, Kuopio, Björneborg och Rovaniemi. Det finns tre former av landskapsförsök och sammanlagt över 80 kommuner vill delta i dem.

– De här regionerna utgör en utmärkt grund för djärva steg framåt och en starkare försökskultur inom sysselsättningen. Eftersom kommunerna bidrar med avsevärda summor till de direkta och indirekta kostnaderna för arbetslösheten, har de också intresse av att sköta sysselsättningen. Problemet är att många verktyg, såsom befogenheter, resurser och rätten att använda kundbetjäningens datasystem URA, i dag finns hos statliga arbets- och näringsförvaltningen, sade Reina.

Kommunernas roll som samlande myndighet bör erkännas när tillväxttjänsterna ses över

I den kommande landskapsreformen är avsikten att slå ihop de arbets- och näringstjänster som närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna sköter i dag till offentliga tillväxttjänster. Landskapen har då organiseringsansvaret och privata företag, offentligt ägda bolag och aktörer inom den tredje sektorn producerar tjänsterna.

– Samtidigt bör man skapa möjlighet för landskapen och kommunerna, särskilt de största stadsregionerna, att omsätta tillväxttjänsterna i praktiken med beaktande av de regionala särdragen till exempel på avtalsbasis, framhöll Reina.

Reina underströk att kommunerna bör få agera samordnare i gränssnittet mellan den privata och den offentliga sektorn. Som myndigheter bör kommunerna få ta ansvar också för skötseln av de myndighetsuppgifter som gäller tillväxttjänsterna och sysselsättningen.

– Det syns tydligast inom sysselsättningstjänsterna. Särskilt för stadsregionerna är det ett mervärde att kunna slå ihop arbets- och näringsbyråernas nuvarande tjänster med kommunens sysselsättningsfrämjande åtgärder till helheter som ur kundernas synvinkel är så verkningsfulla som möjligt. Också av den orsaken bör kommunernas roll stärkas, inte marginaliseras.

Reina påminde kommunerna om att de också framöver kommer att arbeta med markanvändning, boende och trafik, integration, utbildning och kompetenshöjning, förebyggande av utslagning samt närings- och innovationspolitik. Utan allt detta är det inte möjligt att effektivt förbättra sysselsättningen och livskraften.

– Lika säkert är det att tjänsteproducenter inom den privata och tredje sektorn allt mer kommer att behövas för tillväxttjänsterna. Men samtidigt måste man se upp med att modellen organisatör–producent med den tillhörande renläriga marknadsmekanismen inte förs för långt för snabbt.

Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, 040 555 8458

Etiketter