Efterfrågan på jourtjänster kan hanteras genom bättre patientstyrning

(Kommunförbundet informerar 16.5.2017) Efterfrågan på jourtjänster kunde hanteras bättre än för närvarande genom att hela patientens vårdkedja ses över och samarbetet inom hela servicesystemet förbättras. Det framgår av Kommunförbundets och Aalto-universitetets undersökning om efterfrågan på och hanteringen av jourtjänster inom den specialiserade sjukvården när det gäller äldre patienter. Undersökningen omfattar analyser av registermaterial från 2011–2014.

– Om man kunde minska jourköerna genom en bättre patientstyrning och välfungerande vårdkedjor samt genom styrning till ändamålsenligare tjänster, skulle jourkapaciteten kunna utnyttjas på bästa sätt, säger doktoranden Tomi Malmström, en av författarna till publikationen.

Användningen av jourtjänster ökar

Att ersätta institutionsvård för äldre med vård i hemmet och serviceboende med heldygnsomsorg har varit den dominerande trenden inom äldrevården redan i flera år. Denna strukturförändring ökar behovet av jourtjänster och innebär risk för att jourtjänsterna används på ett oändamålsenligt sätt.

Den ökade efterfrågan på jourtjänster har konsekvenser för ekonomin och vårdkvaliteten. I och med att de ekonomiska resurserna blir allt knappare och efterfrågan ökar är det allt viktigare att hålla efterfrågan på jourtjänster under kontroll. Det innebär att efterfrågan minskas bland annat genom att patienter vårdas på annat håll och efterfrågan sprids jämnare över dygnet.

Hälso- och sjukvårdspersonalen har en viktig roll i hänvisningen till lämplig vård

– Genom att se på varifrån patienterna har skickats och på vilket sätt de kommit till jouren

kan man identifiera de serviceaktörer i social-, hälso- och sjukvårdssystemet som kan påverka användningen av jourtjänster, bedömer Päivi Koivuranta-Vaara, administrativ överläkare vid Kommunförbundet.

Enligt undersökningen kom 70 % av de äldre patienterna 2011–2014 till jouren inom den specialiserade sjukvården hemifrån. Aktörer som styr patienter till jouren, såsom rådgivningstelefoner, nödcentralen och hälsostationer, har en viktig roll i att hänvisa patienten till lämplig vård.

Andra ställen från vilka patienter skickas till jouren är enligt undersökningen hemvården (inemot 20 %) och serviceboenden med heldygnsomsorg (närmare 10 %). På dessa ställen kan vårdpersonalen påverka patientstyrningen.

– Personalens beslutsfattande kunde underlättas genom att man i patientens vårdplan tar ställning till i vilka situationer det finns anledning att ta sig till jouren, framhåller Päivi Koivuranta-Vaara.

Stora skillnader mellan städerna

Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan de största städerna i användningen av jouren inom den specialiserade sjukvården bland äldre. Under jämförelseperioden varierade besökarantalen från mindre än 400 besök i Lahtis, Uleåborg och Vanda till drygt 800 besök per 1 000 personer över 75 år i Jyväskylä, Kouvola och Björneborg. Det finns en del skillnader mellan städerna när det gäller vilka sjukdomsgrupper som är representerade vid jourbesöken inom den specialiserade sjukvården. Skillnaderna mellan de olika städerna när det gäller hänvisningspraxis och arbetsfördelningen mellan de aktörer som tillhandahåller brådskande vård kan avslöja regional praxis som också kan tillämpas på andra håll.

Det finns ett stort behov av mått på tjänsternas produktivitet och effekter

– Det råder brist på prestationsmått inom social- och hälsovården, och landskapsreformen ökar behovet ytterligare. I projektet har det skapats idéer till mått för äldreservice som kunde utnyttjas också i andra tjänster, säger Koivuranta-Vaara.

Undersökningen

Forskningspublikationen hör till Kommunförbundets och Aalto-universitetets gemensamma forskningsprojekt, som i sin tur är en del av Kommunförbundets projekt Tjänster för äldre: användning, kostnader, effekt och finansiering (Elderly people’s services: use, costs, effectiveness and financing – ELSE). Projektet utreder med hjälp av riksomfattande registermaterial och andra uppgifter hur äldreservice

kan tillhandahållas på ett så ekonomiskt fördelaktigt sätt som möjligt. Projektet sprider även information om hur utvecklingen av serviceproduktionen kan öka produktiviteten och effekten. Projektet genomförs åren 2014–2017 i samarbete med Folkpensionsanstalten, Social- och hälsovårdsministeriet och Hyvinvointialan liitto.

Närmare upplysningar:

Päivi Koivuranta-Vaara, administrativ överläkare, Finlands Kommunförbund, 050 538 4647, paivi.koivuranta-vaara@kommunforbundet.fi

Tomi Malmström, doktorand, 050 323 4775

Publikation: Päivystyksen kysyntä ja sen hallinta – ikääntyneet potilaat (på finska)
Resumé: Huomio potilasohjaukseen auttaa hallitsemaan ikäihmisten päivystyshoidon kysyntää (på finska)

Etiketter