Forskningsprojektet Utilis Sanitas: Den hälsonytta som produceras inom vården bör följas upp

(Kommunförbundet informerar 1.12.2017) – Det finns redan rikligt med information om den hälsonytta som såväl offentliga som privata vårdproducenter åstadkommer. Det krävs ändå arbete för att göra informationen jämförbar och en nationellt enhetlig uppföljning av hälsonyttan saknas, säger Ilkka Vohlonen, professor emeritus vid Östra Finlands universitet, som lett forsknings- och utvecklingsprojektet Utilis sanitas.
 
– När hälso- och sjukvård ordnas, används numera nästan uteslutande kostnadsuppgifter som stöd för beslutsfattandet. Detta är möjligt i och med att det inte krävs att de politiker och tjänsteinnehavare som ansvarar för hälso- och sjukvårdssystemet ska ha kännedom om den hälsonytta som produceras för befolkningen.
 
Information om produktionen av hälsonytta bör användas vid resursfördelningen inom hälso- och sjukvården
 
I samband med vårdreformen kommer också finansieringssystemet att ses över, vilket erbjuder en möjlighet att ta med hälsonyttoaspekten i resursfördelningen. Uppföljningen av hälsonyttan och användningen av information om den skulle göra det lättare att rikta in de begränsade resurserna på verkningsfulla vårdformer och metoder. Då skulle det skattefinansierade systemet producera så mycket hälsa och funktionsförmåga som möjligt för medborgarna. 
 
– Mätningen av hälsonytta kan ordnas till exempel med systemet Öppna jämförelser, som redan använts flera år i Sverige, eller genom den arbetsprocess som utvecklats i projektet Utilis Sanitas.

Vård av patienter med hjärninfarkt, diabetes och depression exempelobjekt för uppföljningen

I forsknings- och utvecklingsprojektet Utilis sanitas deltog åren 2014–2016 ett antal sjukvårdsdistrikt, Suomen Terveystalo, Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, Finlands Läkarförbund och Duodecim.  Projektet organiserades av FCG Konsultering Ab och resultatrapporten publicerades vid Östra Finlands universitet den 1 december 2017.
 
I projektet studerades patienter med hjärninfarkt, diabetes och depression. Bland kroniska sjukdomar såsom diabetes och depression kunde man med hjälp av indikatorer som mäter hälsonyttan hos enskilda patienter dra statistiska slutsatser om i vilken riktning patienternas hälsotillstånd utvecklades.
 
– I projektet kunde den hälsonytta som producerades för patienten påvisas som en förändring i hälsotillståndet. Hälsonyttan kunde följas upp serviceproducentvis, och man kunde visa om sjukdomen utvecklades åt ett sämre håll, om situationen var oförändrad eller om hälsotillståndet blev bättre.
 
– Under verksamhetsprocessen utvecklades också en gemensam verksamhetsprocess för hela nätverket. Processen kan användas när man avtalar om vilka vårdhelheter som ska mätas eller vilka mått som ska standardiseras.

Möjligt och nödvändigt att följa upp hälsonyttan

Under projektet bevisades att det är möjligt att följa upp producerad hälsonytta redan med det befintliga dataunderlaget. I synnerhet redan sammanslagna dataunderlag inom social- och hälsovården gjorde det möjligt att producera uppgifter för måttet: goda exempel är Suomen Terveystalo och samkommunerna EKSOTE och Siun Sote som lyckades ta fram exempelmått. 
 
Ilkka Vohlonen betonar att mätningen av hälsonytta möjliggör kvalitetsledning inom vården på flera olika plan så att både finansiärerna, serviceproducenterna och slutligen hälso- och sjukvårdens kunder kan dra nytta av den.  
 
– Enligt sakkunnigas bedömningar skulle uppföljning av hälsonyttan och den kvalitetsledning inom vården som uppföljningen möjliggör i bästa fall kunna spara tusentals människoliv per år i Finland.  Uppföljning av hälsonyttan och kvalitetsledning skulle med tiden jämna ut skillnaderna i servicekvaliteten hos olika serviceproducenter, vilket skulle leda till minskade hälsoskillnader, förklarar Vohlonen.

Närmare upplysningar:
Ilkka Vohlonen, professor, hälsopolitik, Östra Finlands universitet, tfn  050 383 9938
Päivi Koivuranta, administrativ överläkare, Kommunförbundet,  tfn 050 538 4647 

Etiketter