Näringslivets utveckling, Finlands ekonomi och vårdreformen är de största påverkarna under den kommande mandatperioden

(Kommunförbundet informerar 24.5.2017) Största delen eller 92 procent av de kommunala beslutsfattare som besvarade Kommunförbundets enkät inom forskningsprogrammet ARTTU2 bedömer att det lokala eller regionala näringslivets utveckling påverkar verksamhetsförutsättningarna under den kommande mandatperioden i stor eller mycket stor utsträckning. Samma omdöme får Finlands ekonomiska utveckling (82 %) och vård- och landskapsreformen (79 %).

Enkäten riktades till fullmäktigeledamöter, styrelseledamöter, nämndordförande och ledande tjänsteinnehavare i 40 kommuner under våren 2017. Enkäten besvarades av 981 förtroendevalda och tjänsteinnehavare, och svarsprocenten uppgick till 44,6. Kommunerna i fråga är av olika storlek och typ och ligger i olika delar av Finland.

Drygt två tredjedelar av svararna bedömer att också lagstiftningen och den statliga styrningen samt befolkningsförändringarna kommer avsevärt att påverka verksamhetsförutsättningarna under den kommande mandatperioden. Beslutsfattarnas bedömningar är huvudsakligen mycket samstämmiga oberoende av kommunstorlek, svararens ställning eller kön.

Av alla beslutsfattare som svarade bedömer sammanlagt 24 procent att invandringen kommer att påverka verksamhetsförutsättningarna under den kommande mandatperioden. Det anser 53 procent av representanterna för stora städer med över 100 000 invånare. Också digitaliseringens effekter bedöms vara större i stora kommuner än i mindre.

Förtroendevalda anser det viktigt med serviceutveckling

I enkäten tillfrågades de sittande förtroendevalda vad kommunen särskilt borde satsa på under den kommande mandatperioden. Av svararna lyfter 30 procent fram utvecklingen av den kommunala servicen och servicesystemen.

– Bland enskilda tjänster nämns oftast utbildning och småbarnspedagogik, som hör till kommunens viktigaste tjänster när vård- och landskapsreformen är införd, framhåller forskaren vid Åbo Akademi Siv Sandberg som svarat för genomförandet av enkäten.

Andra viktiga sakområden som nämns är behovet att öka kommunens dragningskraft, frågor kring kommunens förvaltning och politik samt frågor som gäller den byggda miljön.

I små kommuner med färre än 5 000 invånare nämns oftast behovet att öka kommunens dragningskraft. Särskilt i kommuner med över 50 000 invånare betonas frågor kring höjande av invånarnas välfärd, såsom sysselsättning, förebyggande av utslagning och integrering av invandrare. Att utveckla servicen anses särskilt viktigt i kommuner med 10 000-20 000 invånare.

Fakta om undersökningen

Undersökningen bland kommunala beslutsfattare ingår i forskningsprogrammet ARTTU2 som samordnas av Kommunförbundet. I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ i olika delar av Finland. Befolkningsstrukturen tillsammans med de andra omständigheterna i forskningskommunerna bildar ett representativt urval för hela Finland.

Enkäten har genomförts av Åbo Akademi. Den aktuella enkäten är en av de mest omfattande utredningarna som kartlägger de kommunala beslutsfattarnas synpunkter. Motsvarande undersökningar av samma omfattning gjordes år 2015, 2010, 2003, 1999 och 1995. Mer resultat av enkäten publiceras senare i år.

ARTTU2-forskningskommunerna är: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726 380

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, forskningsprogrammet ARTTU2, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634