Långa långtradare ska tillåtas rentav i stadscentrum: kommunerna motsätter sig ändring av förordning

(Kommunförbundet informerar 3.12.2018) Kommunikationsministeriet vill snabbt få igenom en förordning som skulle tillåta att över 34 meter långa fordonskombinationer kan användas i trafiken utan särskilt tillståndsförfarande. Den nuvarande längdbegränsningen är 25,25 meter. Finland skulle vara det första landet i Europa som tillåter långtradare som är längre än 30 meter.

I praktiken skulle det innebära att överlånga långtradare får köra på vilken gata som helst, om inte kommunen uttryckligen förbjudit det. För kommunerna skulle det medföra en stor extra arbetsbörda med stora kostnader.

– Ändringen skulle innebära att längdbegränsningar för fordon måste fastställas och märkas ut på merparten av kommunernas gator. Kommunerna skulle antagligen också bli tvungna att utveckla arrangemang för att bevilja tillstånd, säger Hanna Kemppainen, sakkunnig i samhällsteknik vid Kommunförbundet.

Gatuområdena har dimensionerats och byggts för fordon enligt den nuvarande lagstiftningen och ofta är det inte ens möjligt att utvidga dem. Om korsningarna utvidgas för större fordon än nu, skulle körhastigheten öka på ställen som är kritiska med tanke på säkerheten.

– Ändringen skulle undergräva det långsiktiga och framgångsrika trafiksäkerhetsarbete som utförts både i landsvägsnätet och i förorterna, säger Leena Silfverberg, enhetschef vid Helsingfors stads trafik- och gatuplanering.
 
Trafikstyrningen och tillstånden för överlånga långtradare borde skötas av statens vägmyndigheter, dvs. närings-, trafik- och miljöcentralerna, också i fråga om kommunernas gatunät.

Verkningarna på kommunernas uppgifter och gatunät har bedömts bristfälligt 

Kommunförbundet har påpekat att förordningen inte beretts i enlighet med god lagstiftningssed och att verkningarna på kommunernas gatunät inte har bedömts.

– Nya industriområden kan i princip göras rymligare, men i praktiken är kommersiella tjänster och industriaktörer ofta förlagda i tättbebyggd gammal stadsstruktur. Då är det omöjligt att göra ändringar i gatunätet och det är inte heller förenligt med trafiksäkerhetsmålen, säger Hanna Linna-Varis, trafikingenjör vid Borgå stad.

Ändringarna har bland annat motiverats med betydande transportekonomiska besparingar och minskade CO2-utsläpp.

– De ekonomiska besparingarna har överdrivits kraftigt, men oberoende av det kan nyttan ifrågasättas.  Koldioxidutsläppen har beräknats minska med 66 miljoner kilo per år, vilket motsvarar ungefär en promille av de årliga CO2-utsläppen i Finland. Nyttan kan inte anses vara stor, särskilt inte när man beaktar nackdelarna, säger Leena Silfverberg. Det finns rentav en risk för att CO2-utsläppen ökar, om förändringen medför färre transporter på räls och fler på hjul.

– Vid beredningen av förordningen har säkerhetsriskerna med tanke på omkörningar, stora massor och svårigheter att bemästra långa fordonskombinationer inte bedömts ens i landsvägsförhållanden, och stadstrafiksaspekten saknas helt, tillägger Hanna Kemppainen från Kommunförbundet.

Det behövs mer tid för beredningen av förordningen, och nyttan och nackdelarna måste bedömas ordentligt. I stället för förändringar i förordningen borde nuvarande praxis fortsätta, dvs. överlånga transporter borde kräva specialtillstånd, särskilt i tätorter.
 
Närmare upplysningar:

Hanna Kemppainen, sakkunnig i samhällsteknik, Kommunförbundet, tfn 050 336 5084
 
Leena Silfverberg, enhetschef, Helsingfors stadsmiljö, trafik- och gatuplanering, tfn 040 334 2253
 
Hanna Linna-Varis, trafikingenjör, Borgå stad, tfn 040 529 0278