Kommunalskatterna höjs – över en miljon invånare drabbas

Kuntaverot

Totalt 53 kommuner beslutat höja sin skattesats år 2020. År 2019 drabbades 480 000 kommuninvånare av skattehöjningar. Nu är antalet det dubbla, närmare bestämt cirka 1,1 miljoner invånare.

Kommunalskattesatsen höjs nästa år i 53 kommuner.  Dessa kommuner har över en miljon invånare. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen är 19,97 procent, vilket är 0,09 procentenheter mer än år 2019.

Den högsta kommunalskattesatsen bland fastlandskommunerna får Halsua, där skattesatsen blir 23,50 procent.  Det är första gången en kommun har en kommunalskattesats på över 23 procent. Den lägsta skattesatsen på fastlandet får Grankulla, där skattesatsen blir 17,00 procent.

I 26 kommuner höjs skattesatsen med 0,50 procentenheter. Den största höjningen gör S:t Michel, som höjer skattesatsen med 1,50 procentenheter.  Bland de kommuner som höjer sin skattesats har Tammerfors, Kuopio, Kouvola och Vasa det största invånarantalet.

– Skattesatsen höjs i sju kommuner fler än i fjol, men de som höjer skatten är nu större till invånarantalet än för ett år sedan. Även om det inte blir så mycket höjningar som väntat, drabbas dubbelt så många kommuninvånare jämfört med år 2019, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

Så här många invånare har inte berörts av kommunalskattehöjningar sedan år 2014.

Skattesatsen sjunker för omkring 78 000 kommuninvånare. Sju kommuner har beslutat sänka sin skattesats år 2020. Den största sänkningen gör Sotkamo, där skattesatsen sjunker med 1,50 procent. 

Andra anpassningsåtgärder vidtas först

Minst höjningar gjordes i Södra Österbotten, Kajanaland och Norra Österbotten, och mest i Södra Savolax, Birkaland och Norra Savolax. I Norra Karelen och Päijänne-Tavastland ändrade kommunerna inte sina skattesatser.

Skillnaderna mellan kommunerna ökar: gapet mellan den lägsta och den högsta skattesatsen är nu 7,00 procentenheter.

– Med tanke på den exceptionellt svåra situationen inom kommunekonomin är det sist och slutligen fråga om måttliga skattehöjningar. Det här visar återigen att skattehöjningar hör till de allra sista åtgärderna kommunerna tar till för att balansera sin ekonomi. Tiotals kommuner har gått in för exempelvis omfattande samarbetsförhandlingar för att anpassa sin ekonomi, säger Kommunförbundets vice vd Timo Reina.

I 196 kommuner är skattesatsen nästa år 21,00 eller mer, vilket är gränsvärdet för när en kommun betraktas som kriskommun.

Totalt 250 kommuner valde att inte ändra sin skattesats, vilket innebär att kommunalskattesatsen blir oförändrad för 4,4 miljoner kommuninvånare.

Skattehöjningarnas verkningar varierar från kommun till kommun, eftersom kommunerna har olika skatteunderlag. Kommunalskatt behöver inte betalas om löneinkomsterna är mindre än 15 700 euro eller pensionsinkomsterna understiger 11 500 euro. Cirka 40 procent av finländarna med beskattningsbar förvärvsinkomst betalar ingen kommunalskatt.

Måttliga höjningar av fastighetsskatterna

Totalt 44 kommuner höjer fastighetsskatten. Den allmänna fastighetsskattesatsen höjs i 36 kommuner och sänks i två kommuner. Totalt 39 kommuner höjer sin fastighetsskattesats för byggnader som används för stadigvarande boende och för annat boende. 

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,9 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Höjningarna ger kommunerna intäkter på 12 miljoner euro.

Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175
 

Mer information

Meddelandet har uppdaterats 20.11.2019 kl. 12.00 - uppgifterna om fastighetsskatten har preciserats.

Etiketter