Kommunerna satsar en miljard på sysselsättningen

År 2017 använde kommunerna cirka 400 miljoner euro på sysselsättning och uppskattningsvis över 200 miljoner euro på näringspolitik. Utöver det utgör kommunernas andel av arbetsmarknadsstödet drygt 400 miljoner euro, vilket innebär att kommunernas sammanlagda satsningar på sysselsättningen uppgår till en miljard euro.

Jämfört med den enkät som utfördes för fem år sedan har beloppet ökat med 240 miljoner euro, vilket främst beror på kommunernas betalningsandel av arbetsmarknadsstödet. De här uppgifterna framgår av en enkät som Kommunförbundet lät göra för att kartlägga kommunernas satsningar på sysselsättningen.

Enkäten skickades ut i februari till 121 personer i kommunerna som ansvarar för sysselsättningsfrågor. Svarsprocenten var 63, och svaren representerade cirka 3,2 miljoner invånare.

– Kommunerna satsar lika mycket på sysselsättningen som staten gör. Utöver satsningen på en miljard euro främjar kommunerna sysselsättningen bland annat med hjälp av yrkesutbildning och integration samt genom sådana investeringar i infrastrukturen som stöder företagsverksamhet, berättar vice verkställande direktör Timo Reina.

Större kostnader i stora städer

Enkäten visade att kostnaderna för sysselsättningen per invånare är störst i städer med fler än 55 000 invånare och minst i städer med färre än 10 000 invånare. Större städer betalar också relativt sett en större andel av arbetsmarknadsstödet som delfinansieras av kommunerna.

– De största städerna satsar mest på sysselsättningen per invånare, men de erbjuder också sådana sysselsättningsfrämjande tjänster som inte påverkar kostnaderna för arbetsmarknadsstödet. Sådana tjänster är till exempel hälso- och sjukvårdstjänster, berättar utvecklingschef Erja Lindberg.

– Mest pengar använder kommunerna helt tydligt för organisering av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och för lönesubventioner.  Det sammanlagda antalet årsverken för kommunernas sysselsättningsarbete är uppskattningsvis cirka 2 500 på riksnivå.

Kommunernas roll bör stärkas

Enligt Kommunförbundet kommer överföringen av arbetskraftsförvaltningens resurser och behörigheter till kommunerna att på ett avsevärt sätt förbättra sysselsättningen och förenkla systemet.

Det viktiga är att samla ihop alla sektorsövergripande samarbetsmodeller och befogenheter i samma händer på kommunnivå. En särskilt betydande roll har i fortsättningen den kommunstyrda sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen (TYP) som varje kommun ska höra till. Utöver TYP har Navigatorn som riktar sig till ungdomar en betydande roll, likaså verkstäder, kompetenscentren för invandrare samt de sektorsövergripande samordningsnätverken för sysselsättning av partiellt arbetsföra.

– Vi gläder oss över att det nya regeringsprogrammet stärker kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster. I fortsättningen kan organiseringen och genomförandet av sysselsättningstjänster ges som uppgift till en eller flera kommuner genom avtal, och verkställandet stöds vid behov av speciallagstiftning, säger Reina.

Närmare upplysningar

Timo Reina, vice verkställande direktör, 09 771 2700

Erja Lindberg, utvecklingschef, 050 381 4096

 

 

Etiketter