Den kommunala ekonomin var stark under det andra coronaåret, men de strukturella problemen är olösta

Enligt den färska preliminära bokslutsanalysen för den kommunala ekonomin 2021 var kommunernas och samkommunernas resultat för räkenskapsperioden fortsatt starkt även under det andra coronaåret. Även samkommunernas ekonomi stärktes. Räkenskapsperiodens resultat är 1,5 miljarder euro. Resultatet motsvarar utvecklingsprognosen i kommunekonomiprogrammet och det når nästan upp till det exceptionella resultatet på 1,7 miljarder euro för toppåret 2020.

– Coronapandemin medförde för sin del att kommunernas och samkommunernas utgifter ökade kraftigt 2021, med knappt 8 procent jämfört med den exceptionellt måttfulla ökningen året innan. Inkomstutvecklingen följde dock utgiftsutvecklingen: skatteutvecklingen i kommunerna var god redan andra året i rad. Kommunernas inkomster ökade också genom coronastöden som till exempel täckte social- och hälsovårdsväsendets direkta utgifter till följd av coronan helt och hållet. Kommunerna hade visserligen också förra året försäljningsvinster av engångsnatur som balanserade ekonomin med flera hundra miljoner euro, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

Före pandemin låg ökningen i kommunernas skatteinkomster från år till år kring två procent, men nu närmar sig ökningen redan sju procent. Kommunernas samfundsskatt ökade i fjol med nästan 45 procent till följd av den ekonomiska återhämtningen och den temporära förhöjningen av kommunernas andel av samfundsskatten.

– Man måste komma ihåg att coronastöd av engångsnatur eller andra inkomster inte löser de strukturella problemen i den kommunala ekonomin, såsom kroniska obalanser mellan inkomster och utgifter eller stora investeringsbehov. Kommunernas och kommunkoncernernas lånestock är redan nu stor, och till exempel en höjning av räntorna skulle öka trycket på att få finansieringen att räcka till. Likaså är skillnaderna mellan kommunerna betydliga. En granskning av medelvärden blir därför delvis vilseledande, säger vice verkställande direktör Timo Reina.

Kommunerna och samkommunerna använde sina inkomster till investeringar. Enligt de preliminära uppgifterna uppgick investeringarna till 5,3 miljarder euro år 2021. Beloppet av investeringarna minskade jämfört med 2020, vilket medförde att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde stärktes och behovet av upplåning minskade. Då investeringarna beaktas var den kommunala ekonomin nästan i balans 2021. Lånestocken ökade måttfullt med knappt 800 miljoner euro. Kommunerna tog upp lån för löpande utgifter för endast 10 miljoner euro.

– Resultatet för den kommunala ekonomin 2021 ligger på en nivå som det skulle vara bra att hålla sig kvar på under de kommande åren. Utsikterna grumlas dock av tidsbundna coronastöd samt social- och hälsovårdsreformen som överför kostnader och inkomster till staten men lämnar stora skulder och fastigheter hos kommunerna. Under de närmaste månaderna måste man besluta om nya sysselsättningsåtgärder, allokera den offentliga sektorns resurser produktivt och anvisa en faktisk, tillräcklig och hållbar finansiering för den offentliga sektorns utvidgade uppgifter, säger chefekonom Minna Punakallio.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, verkställande direktör, minna.karhunen@kommunforbundet.fi, tfn 09 771 2000
Minna Punakallio, chefekonom, minna.punakallio@kommunforbundet.fi, tfn 040 751 5175
Mikko Mehtonen, utvecklingschef, mikko.mehtonen@kommunforbundet.fi, 050 592 8986