Kommunernas ekonomiska handlingsutrymme minskar under de kommande åren

Enligt de ekonomidirektörer som besvarade Kommunförbundets enkät Ekonomibarometern kommer kommunernas ekonomiska handlingsutrymme att minska avsevärt under de kommande tio åren. Största delen av de tillfrågade (närmare 80 %) bedömde att kommunens ekonomiska handlingsutrymme kommer att minska framöver. Handlingsutrymmet anses vara särskilt litet i de till invånarantalet allra minsta kommunerna. 

Kommunförbundets enkät Ekonomibarometern genomfördes den 3–8 september och besvarades av ekonomidirektörer i 193 kommuner. Det finns 292 kommuner på det finländska fastlandet.

I enkäten bedömde ekonomidirektörerna det aktuella ekonomiska läget samt utsikterna för ekonomin efter 12 månader på en skala från ett till sex, där ett är mycket dåligt och sex är mycket bra. I enkäten bedömdes även trycket på att höja kommunalskattesatsen samt behovet av anpassningsåtgärder i kommunerna.

De ekonomiska utsikterna försämras, men mindre än väntat

Enligt de ekonomidirektörer som besvarade Kommunförbundets enkät har det ekonomiska läget i kommunerna försämrats något, jämfört med vårens enkätsvar. De svagaste utsikterna för ekonomin fanns enligt enkäten i de stora städerna. I genomsnitt var betyget för det ekonomiska läget i kommunen 3,4. I Ekonomibarometern våren 2025 gav ekonomidirektörerna i genomsnitt betyget 3,8. 

De mest positiva bedömningarna av den kommunala ekonomins nuläge gavs i Kajanaland, Lappland och Södra Karelen, medan de minst positiva bedömningarna av den kommunala ekonomins utsikter gavs i kommuner i Södra Österbotten. 

- Kommunernas ekonomi har försämrats, eftersom det allmänna ekonomiska läget inte har återhämtat sig trots en del positiva signaler. Dessutom har arbetslösheten stigit till en rekordhög nivå. Därmed har kommunernas inkomster ökat långsammare än förväntat, samtidigt som kostnaderna har stigit till följd av bland annat ökade lönekostnader, utökade uppgifter och växande finansieringsansvar. Med tanke på den senaste tidens omvälvningar verkar stämningen i kommunerna ändå vara förvånansvärt behärskad, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallo.

Också utsikterna för kommunekonomins läge under de kommande 12 månaderna har försämrats något jämfört med vårens Ekonomibarometer. Hela 69 procent av de tillfrågade bedömde kommunens ekonomiska utsikter efter de kommande 12 månaderna som svaga eller ganska svaga. Trots detta försämrades förväntningarna i medeltal endast i liten skala (3,2 -> 2,9).

Anpassningsåtgärder över hela kommunsektorn

Enligt Ekonomibarometern står nästan hela kommunsektorn inför ytterligare anpassningsåtgärder. Största delen av de tillfrågade (85 %) bedömde att den egna kommunens behov av anpassningsåtgärder är på åtminstone måttlig nivå. Tiotals kommuner står inför ett stort tryck på anpassningsåtgärder i höst. 

I enkäten efterfrågades också ekonomidirektörernas synpunkter på trycket att höja kommunalskattesatsen. I merparten av kommunerna finns inget sådant tryck. Knappt en fjärdedel av kommunernas ekonomidirektörer bedömde dock att det finns ett tryck på att höja skattesatsen. Behovet är något större i medelstora städer än i kommuner i andra storleksklasser. 

- Under det senaste halvåret har kommunekonomins läge försämrats och trycket på att vidta anpassningsåtgärder har ökat. Ekonomidirektörers bedömningar av behovet att höja kommunalskattesatsen kan därför betraktas som återhållsamma. Trycket på skattehöjningar skulle nu vara betydligt högre om staten hade skurit ner den statliga finansieringen till kommunerna i början av 2026 mer än vad som nu är fallet, säger Punakallio.

De ekonomiska utsikterna försämras och trycket på kommunerna att vidta ekonomiska anpassningsåtgärder har ökat. Kommunernas ekonomiska handlingsutrymme krymper, vilket kommer att medföra utmaningar när det gäller tillhandahållandet av kommunal basservice i framtiden.

- Senast nu är det dags att inleda en diskussion om hur kommunerna kan ordna tjänsterna också i framtiden. Kommunförbundet anser det vara nödvändigt att på nationell nivå inleda ett parlamentariskt arbete där man drar upp riktlinjer för en reform av kommun- och servicestrukturen, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen.