Klyftan mellan kommunernas skattesatser hotar blir enorm– Kommunförbundets Karhunen: Finland har inte råd med nuvarande tjänster och strukturer

Den demografiska förändringen, dvs. den minskande nativiteten, befolkningens stigande ålder, den koncentrerade invandringen och urbaniseringen, försvårar på ett aldrig tidigare skådat sätt kommunernas möjligheter att tillhandahålla tjänster för invånarna. Förändringen är oundviklig och kännbar både i kommuner som förlorar befolkning och i snabbt växande städer, enligt en utredning beställd av Kommunförbundet. Om inget görs kan skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskattesatsen i framtiden vara nästan 19 procentenheter.

– Som det nu ser ut har Finland inte råd med nuvarande tjänster och strukturer, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen om undersökningsresultaten.

– Städerna behöver finansiering för att kunna hantera sin tillväxt och möta det ökade behovet av tjänster. För områden som förlorar befolkning ser situationen hopplös ut: alla kan inte bli framgångsrika ens med pengar.

Kommunförbundet beställde utredningen av FCG/MDI som nu räknat ut hur befolkningsförändringen påverkar kommunsektorn och de kommunala tjänsterna under perioden 2023–2040. Beräkningarna gjordes utifrån olika urbaniseringsscenarier.

Resultaten är liknande i varje scenario: antalet invånare som använder tjänsterna varierar allt mer från kommun till kommun. Därmed blir det också allt större skillnader i kostnaderna per enhet, särskilt inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen, och i kommunernas förmåga att täcka sina utgifter.

Rekordstora skillnader i ekonomi och tjänster hotar

Kommunalskattesatserna varierar redan nu stort: från 4,7 procent i Grankulla till 10,9 procent i Påmark. I framtiden kommer särskilt små och landsbygdsbetonade kommuner att ha det svårt, men också regionstäder som genomgått strukturförändringar kommer att ha problem.

I framtiden kommer alla typer av kommuner att ha press på att höja skatterna. År 2040 kan de högsta kommunalskattesatserna vara mer än dubbelt så höga som de är nu. Då skulle den högsta kommunalskattesatsen kunna vara över 24 procent och den lägsta cirka 5 procent.

– Situationen är helt ohållbar. Vi måste omedelbart börja söka lösningar på hur vi kan säkerställa högklassiga utbildningstjänster på alla håll i landet. Den nuvarande service- och kommunstrukturen håller på att nå vägs ände med denna utveckling, säger Minna Karhunen.

Småbarnspedagogiken och utbildningen står för den största delen av kommunernas tjänster och budget, nästan 70 procent.

– Enligt grundlagen har alla rätt till högkvalitativ utbildning oberoende av bostadsort. Utbildning, bildning och kompetens är grunden för hela nationens framgång. Till exempel visar de försämrade PISA-resultaten att utbildningsnivån och inlärningsresultaten har börjat gå neråt. Därför måste lösningar nu börja sökas på bred front.

Kommunförbundet efterlyser parlamentariskt arbete kring kommunernas framtid

Kommunförbundet anser det vara nödvändigt att på nationell nivå inleda ett parlamentariskt arbete där man drar upp riktlinjer för en reform av kommun- och servicestrukturen.

För arbetet behövs en konstitutionell utredning om tolkningen av grundlagen när det gäller att tillgodose grundläggande rättigheter och likabehandling inom de kommunala tjänsterna.

– I Finland behövs en politisk värdediskussion om vad kommunens servicelöfte till invånarna kommer att vara i framtiden, både ur lagstiftningsperspektiv och med tanke på befolkningsutvecklingen och resurserna. Vilka tjänster kan medborgarna förvänta sig med stöd av grundlagen, oberoende av bostadsort? Det gäller också att avgöra hur nära invånarna en tjänst måste vara för att faktiskt vara tillgänglig, säger Minna Karhunen.

Dessutom behövs en öppen, faktabaserad diskussion och politisk beredning för att skapa en uppfattning om vilken typ av kommun- och servicestruktur och/eller servicenätverk som uppfyllandet av servicelöftet kräver på nationell nivå, med hänsyn till faktorer relaterade till befolkningsutvecklingen och ekonomiska ramar.

Som stöd för arbetet har Finlands Kommunförbund gjort en omfattande utredning av vad befolkningsförändringen innebär för olika kommuner och olika utbildningstjänster.

Närmare upplysningar:

Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen, tfn 050 380 5907

Närmare upplysningar om scenarioarbetet:

Stadsutvecklingschef Henrik Lönnqvist, tfn 050 312 2805

Utvecklingschef Merja Lang, tfn +358 50 413 6065