Kommunförbundet utredde: Ekonomin förenar – klimatet delar

Färska undersökningar som Kommunförbundet har gjort visar att kommuninvånarna och de kommunala beslutsfattarna klart stöder hållbar utveckling som en del av beslutsfattandet i kommunerna. Både invånarundersökningen 2024 och beslutsfattarundersökningen 2024 visar att en majoritet anser att hållbar utveckling är viktigt. Enigheten gäller framför allt ekonomisk och social hållbarhet. 

Det finns också skiljelinjer. Den ekologiska hållbarheten – såsom klimatåtgärder och utsläppsminskningar – delar åsikterna i synnerhet bland de kommunala beslutsfattarna. Skillnaderna mellan partierna är ställvis avsevärda.

– Det är uppmuntrande och glädjande att det i kommunerna finns en bred förståelse för hållbar utveckling. Samtidigt visar resultaten att olika delområden väcker olika känslor och prioriteringar. Den ekonomiska och sociala hållbarheten förenar, men åsikterna om den ekologiska hållbarheten – i synnerhet klimatåtgärderna – går i sär, särskilt bland beslutsfattarna, betonar forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommuninvånarnas och beslutsfattarnas gemensamma etta: ekonomisk och social hållbarhet

Kommunekonomin, sysselsättningen och jämlikheten förenar invånarna och beslutsfattarna. 

Att den kommunala ekonomin sköts på ett ansvarsfullt och proaktivt sätt är den fråga som får det starkaste stödet bland både kommuninvånarna och de kommunala beslutsfattarna:

• 91 % av kommuninvånarna och
• 95 % av de kommunala beslutsfattarna anser att det är mycket eller ganska viktigt.

Starkt stöd i båda grupperna får också:

• Satsningar på företagande och arbete (85 % av kommuninvånarna, 91 % av beslutsfattarna)
• Främjande av kommuninvånarnas välfärd på ett jämlikt sätt (86 % i båda grupperna)
• Förebyggande av ojämlikhet och utslagning (86 % av kommuninvånarna, 85 % av beslutsfattarna)

Skillnaden mellan partierna är minst just i fråga om ekonomisk hållbarhet – i nästan alla partier anser över 90 procent av beslutsfattarna att det är viktigt.

Den ekologiska hållbarheten delar speciellt beslutsfattarnas åsikter – det skiljer rentav 80 procentenheter mellan partierna

De teman som gäller ekologisk hållbarhet, såsom att ta hand om naturens mångfald, stöds visserligen av en majoritet av både kommuninvånarna och beslutsfattarna, men bland beslutsfattarna varierar inställningen beroende på partibakgrund. 

Att förbereda sig på klimatförändringen anses vara viktigt enligt

• 72 % av kommuninvånarna och
• 68 % av beslutsfattarna, där fördelningen enligt parti är:
  •  De gröna: 99 %
  • Vänsterförbundet: 97 %
  • SDP: 84 %
  • Centern: 73 %
  • Samlingspartiet: 65 %
  • KD: 49 %
  • Sannfinländarna: 20 %

Att minska utsläppen från trafiken anses vara viktigt enligt

• 63 % av kommuninvånarna
• 56 % av beslutsfattarna, där fördelningen enligt parti är:
  • De gröna: 93 %
  • Vänsterförbundet: 89 %
  • SDP: 74 %
  • Centern: 68 %
  • Samlingspartiet: 48 %
  • KD: 44 %
  • Sannfinländarna: 18 %

Också andra frågor som gäller ekologisk hållbarhet betonades klart mer inom De gröna och Vänsterförbundet än inom till exempel Sannfinländarna eller Kristdemokraterna. Sådana frågor är till exempel att öka medvetenheten om hållbara levnadssätt inom småbarnspedagogiken och i skolorna samt att satsa på cirkulär ekonomi.

I kommuninvånarnas svar går det också att se skillnader mellan kommuner av olika storlek.

– Huruvida man bor i en liten kommun där kollektivtrafik saknas eller i en stor stad där man har tillgång till kollektivtrafik påverkar förståeligt nog synen på hur viktigt det är med klimat- och miljöåtgärder. I resultaten syns konkret hur olika utgångspunkter finländarna har när de ser på hållbar utveckling, påpekar Pekola-Sjöblom.

Det är värt att notera att kommunernas ledande tjänsteinnehavare förhåller sig klart positivare än kommunernas förtroendevalda till många frågor som handlar om att främja hållbarhet.

Till exempel anser 72 procent av tjänsteinnehavarna och 59 procent av de förtroendevalda att det är viktigt att förbereda sig på klimatförändringen. För 84 procent av tjänsteinnehavarna och 71 procent av de förtroendevalda är det viktigt att öka medvetenheten om hållbara levnadssätt inom småbarnspedagogiken och i skolorna. 

Olika verkligheter: åsikterna påverkas av kön, ålder och beslutsfattarnas partibakgrund

Kvinnorna lägger större vikt vid hållbarhet än männen inom nästan alla delområden. Det gäller både kommuninvånarna och beslutsfattarna.

Till exempel att öka medvetenheten om hållbara levnadssätt inom småbarnspedagogiken och i skolorna är en viktig fråga för:

• 82 % av kvinnorna och 69 % av männen bland kommuninvånarna
  • 81 % av kvinnorna och 64 % av männen bland de kommunala beslutsfattarna

I de frågor som handlar om ekonomi och arbete är skillnaderna mellan könen däremot mycket små.

För äldre kommuninvånare är nästan alla delområden inom hållbar utveckling viktigare än för yngre. Störst är skillnaderna mellan åldersgrupperna överraskande nog i klimatfrågor – för personer under 30 och 40 år är de frågorna mindre viktiga än för personer över 70 år.

Kommunstorleken har däremot ganska liten inverkan på prioriteringarna. Desto mer påverkas prioriteringarna i allmänhet av personernas kön, partibakgrund och ställning. Det finns dock små skillnader, särskilt i fråga om trafikutsläpp. 

Att minska utsläppen från trafiken är en viktig fråga särskilt i de stora städerna: i städer med mer än 100 000 invånare anser 73 procent av dem som svarade på invånarundersökningen att det är viktigt, medan motsvarande andel i kommuner med färre än 5 000 invånare är 52 procent. Skillnaderna förklaras delvis av att man i mindre kommuner är mer beroende av bil och att avstånden är långa.

– I kommunerna är hållbar utveckling inte bara en miljöfråga, utan det handlar om en helhet där alla realiteter i vardagen spelar in: sysselsättning, ekonomi, utbildning och välfärd. Resultaten visar vilken inverkan kommunernas olika verksamhetsmiljöer och befolkningsunderlag har på de lösningar som kommunerna anser vara viktiga och möjliga, säger Eveliina Kiema-Majanen, specialsakkunnig vid Kommunförbundet. 

– Det är värt att notera att tjänsteinnehavarna i kommunerna i genomsnitt är positivare till många åtgärder som främjar hållbarheten än de förtroendevalda. De är ofta mer beredda att omsätta saker i praktiken också när beslutsfattandet förutsätter att man beaktar konsekvenserna på längre sikt, betonar forskningschef Pekola-Sjöblom.

Invånarundersökningen 2024 i ett nötskal

• Antal enkätdeltagare: ca 10 500
• Tidpunkt: maj–juni 2024
• Medverkande: 46 kommuner av olika storlek och typ
• Ingår i forskningsprogrammet Förändringarnas KommunFinland 2025 www.kommunforbundet.fi/invanarundersokning2024

Beslutsfattarundersökningen 2024 i ett nötskal

• Antal enkätdeltagare: 1 705 förtroendevalda och tjänsteinnehavare
• Omfattning: över 90 % av kommunerna på fastlandet
• Målgrupp: fullmäktigeledamöter och ledande tjänsteinnehavare i kommunerna
• Undersökningen möjliggör jämförelse enligt bl.a. parti, kommun och beslutsfattargrupp
• http://www.kommunforbundet.fi/beslutsfattarundersokning2024