Kommunala beslutsfattare söker lokal livskraft genom företagssamarbete, planläggning och metoder för att locka nya invånare

Samarbete med lokala företag, planläggning och markanvändning samt åtgärder för att locka nya invånare är enligt de kommunala beslutsfattarna de viktigaste metoderna för att stärka kommunens livskraft och välfärd. Dessa metoder bedömdes vara ganska eller mycket viktiga av fler än nio av tio enkätdeltagare.

Uppgifterna baserar sig på en beslutsfattarenkät som genomfördes hösten 2025 och som besvarades av över 2 500 förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare.

Den stora betydelsen av samarbete betonas i svaren även i större utsträckning. De kommunala beslutsfattarna anser också att det är viktigt att samarbeta med föreningar, församlingar och grannkommuner.

– De kommunala beslutsfattarnas åsikter går i samma riktning som under tidigare år. Företagssamarbete, planläggning och markanvändning var bland de viktigaste frågorna också i beslutsfattarenkäterna 2020 och 2024, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom. Endast 16 procent av dem som besvarade enkäten ser kommunsammanslagningar som en lösning för att förbättra livskraften och välfärden. En reform av förvaltnings- och beslutsstrukturerna får också ganska litet understöd: drygt hälften av enkätdeltagarna ser det som en metod för att stärka livskraften och välfärden.

När man ser på andelen personer som ansett att någon viss metod är mycket viktig, framstår åtgärden att locka nya invånare som den mest betydande.

– Den demografiska förändringen, som omfattar exempelvis krympande årskullar bland barn i skolåldern, syns överallt i Finland och framgår också i svaren på denna enkät. I en stor del av kommunerna minskar folkmängden till följd av urbaniseringen och den låga nativiteten. Invandringen kompenserar för avfolkningen bara i de största städerna, eftersom också invandrarna vill flytta till tillväxtcentrumen. I detta läge kan man uppleva att det är behövligt och till och med nödvändigt att locka nya invånare, även om det inte kan anses vara ett realistiskt mål att uppnå i någon större utsträckning i kommunerna, säger Pekola-Sjöblom.

De förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas åsikter går i huvudsak i samma riktning – men det finns också skillnader

De förtroendevalda upplevde också de flesta av de andra frågorna och åtgärderna som granskades som viktigare än vad de ledande tjänsteinnehavarna gjorde, men i de flesta fall var skillnaderna mellan svarsgrupperna små.

Jämfört med tjänsteinnehavarna anser de förtroendevalda det vara klart viktigare att särskilt kommundelarna och byarna utvecklas jämlikt, att kommuninvånarnas möjligheter till direkt deltagande utökas och att utbildningsmöjligheterna utvecklas.

Kvinnornas svar framhäver lokal förankring

För de kvinnliga enkätdeltagarna är nästan alla de frågor och åtgärder som togs upp i enkäten viktigare än för de manliga – skillnaderna är tydliga i många fall.

Jämfört med männen anser de kvinnliga svarsgivarna det vara betydligt viktigare att kommuninvånarnas möjligheter till direkt deltagande utökas, att kollektivtrafiken utvecklas, att kommundelarna och byarna utvecklas jämlikt samt att förutsättningarna för multilokalitet och distansarbete utvecklas.

– De kvinnliga enkätdeltagarna lägger större vikt vid att lyfta fram det lokala planet än de manliga. En motsvarande observation kunde göras till exempel i Kommunförbundets kommuninvånarenkät 2024, konstaterar Pekola-Sjöblom.

Multilokalitet och utveckling av kommundelar skiljer partier åt

En granskning av enkätsvaren med utgångspunkt i de förtroendevaldas partitillhörighet visar på skillnader i ytterligheterna som är mycket betydande över hela linjen. Mest skiljer sig de förtroendevaldas åsikter i fråga om förutsättningarna för multilokalitet och distansarbete, en jämlik utveckling av kommundelarna, en reform av förvaltnings- och beslutsstrukturerna, en sänkning eller höjning av skatter och avgifter samt en utökning av kommuninvånarnas möjligheter till direkt deltagande.

Närmast varandra står de förtroendevalda från de olika partierna i fråga om vikten av samarbete med lokala företag.

Multilokaliteten delar åsikterna kraftigt även i kommuner av olika storlek 

Bedömningarna av de granskade frågornas och åtgärdernas betydelse är i stor utsträckning också beroende av kommunens storlek. Förutom i fråga om att utveckla förutsättningarna för multilokalitet och distansarbete kan man också se en mycket betydande åsiktsspridning – särskilt mellan de minsta och de största kommunerna – i de prioriteringar som gäller att locka nya invånare och att öka säkerheten.

Av enkäten framgår dessutom att det även mellan landskapen finns betydande variationer i prioriteringarna när det gäller de flesta frågorna och åtgärderna. Bland de tre viktigaste insatsområdena finns dock de åtgärder som även i helhetsbedömningen ansetts vara de viktigaste; samarbetet med lokala företag hörde till tättrion i alla landskap, lockande av nya invånare i nästan alla landskap och även planläggning och markanvändning i vartannat landskap.

Information om beslutsfattarenkäten

Kommunförbundet, Keva och MDI genomförde under hösten 2025 för första gången tillsammans en enkät för kommunala beslutsfattare. Målgruppen för enkäten var fullmäktigeledamöter och ledande tjänsteinnehavare i alla kommuner på fastlandet. Enkäten resulterade i sammanlagt 2 567 svar, där alla fastlandskommuner var representerade.

Närmare upplysningar

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634, [email protected]