Kommunförbundet anser att det inte är ändamålsenligt att införa tvåårig förskoleundervisning

Enligt Kommunförbundets bedömning ökar en utvidgning av förskoleundervisningen till två år kommunernas kostnader med cirka 150–200 miljoner euro per år. Kommunförbundet betonar att reformens konsekvenser även ska bedömas utifrån den kommunala ekonomins och servicesystemets hållbarhet.

”Det är fråga om en mycket betydande tilläggssatsning i en situation där kommunernas ekonomi redan är stram och befolkningsutvecklingen utmanar sättet att ordna de kommunala tjänsterna”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Som jämförelse är de kalkylerade kostnaderna för utvidgningen av läroplikten cirka 129 miljoner euro per år.

Enligt Kommunförbundets beräkningar uppgår den totala kostnaden för förskoleundervisning för en åldersklass till cirka 450 miljoner euro per år, vilket innebär en besparing på uppskattningsvis 250–300 miljoner euro inom småbarnspedagogiken. Nettoeffekten för kommunerna är dock klart ökade utgifter.

Kommunförbundet anser att det inte är ändamålsenligt att införa tvåårig förskoleundervisning, i synnerhet som färska forskningsresultat inte visar några betydande förbättringar i inlärningsresultatet.

”Eftersom inlärningsresultatet inte utvecklats nämnvärt jämfört med nuvarande praxis, finns det inte tillräckliga grunder för en tvåårig förskoleundervisning”, säger Susanna Huovinen, direktör för enheten för välfärd och bildning vid Kommunförbundet.

Kommunförbundet påminner om att deltagandet i förskoleundervisning redan nu är mycket stort, och största delen av barnen deltar dessutom i småbarnspedagogiken vid sidan av förskoleundervisningen (92,7 % av 5-åringarna år 2024). Endast cirka 3 200 5-åringar från hela åldersklassen deltog inte i småbarnspedagogik 2024. 

Enligt Kommunförbundet bör resurser i synnerhet riktas till tidigt stöd för barn. Detta kan genomföras genom att samordna småbarnspedagogikens och förskoleundervisningens tjänster till en tydlig helhet. Lagstiftningens silor bör rivas för att uppnå detta.

Tillgången till personal är redan nu problematisk: det råder redan nu brist på yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken inom många områden, vilket återspeglas i förskoleundervisningen. 

”Det är motiverat att fråga varifrån man får den personal som behövs och hur man säkerställer att stöd riktas till de barn som behöver det mest”, säger Jarkko Lahtinen, utvecklingschef för småbarnspedagogiken.

Kommunförbundet anser att som alternativ till en förlängning av förskoleundervisningen borde förskoleundervisningen utvecklas som en del av hela småbarnspedagogiken. En tydligare reglering och enhetligare servicemodell underlättar även kommunernas verksamhet och familjernas vardag.

Det är också värt att notera att försöket endast omfattade förskoleundervisning som ordnats i anslutning till daghem och att alla de sätt att ordna undervisning som den nuvarande lagstiftningen möjliggör inte testades.

Intervjuer och mer information:

Minna Karhunen, verkställande direktör, Kommunförbundet, tfn +358 50 380 5907

Susanna Huovinen, vice verkställande direktör, direktör för Enheten för välfärd och bildning, Kommunförbundet, tfn +358 50 432 0731

Jarkko Lahtinen, utvecklingschef för småbarnspedagogiken, Kommunförbundet, tfn +358 50 361 4526

Mari Sjöström, specialsakkunnig inom grundläggande utbildning, Kommunförbundet, tfn +358 50 575 8622

[email protected]