Kommunförbundet: Långtids- och ungdomsarbetslösheten behöver åtgärdas och kommunernas straffavgifter minskas

Finlands kommuner och städer är medvetna om att den offentliga ekonomin är svag och behöver anpassas. I ramförhandlingarna i april behövs det beslut som förbättrar sysselsättningstjänsternas effekt, särskilt för långtidsarbetslösa och unga och beslut som ger kommunerna fler verktyg och minskar på straffavgifterna. Nya nedskärningar får inte göras i kommunernas basservice, kräver Kommunförbundets styrelseordförande Ilmari Nurminen.

Den ekonomiska tillväxten och arbetsproduktiviteten i Finland har stampat på stället redan i flera år, och de offentliga finanserna har ett stort underskott. 

– En verklig och bestående anpassning uppnås endast genom strukturella reformer och ökad produktivitet, inte genom utvidgade tjänster utan finansiering eller genom mekaniska sparåtgärder, säger Ilmari Nurminen.

– Den ekonomiska situationen kan hållas under kontroll bara om staten avstår från nya beslut som försvagar kommunernas finansieringsbas eller ökar skyldigheterna utan full kompensation.

Ilmari Nurminen betonar att den offentliga ekonomin inte har råd med skenbesparingar som försämrar kommunernas basservice.

– Nya nedskärningar i statsandelarna skulle oundvikligen drabba utbildnings- och sysselsättningstjänsterna och leda till en försvagad kunskapsnivå. Kunskap är ändå grunden för ekonomisk tillväxt.

Enligt Kommunförbundet behöver kommunernas finansieringssystem ses över i sin helhet som en del av det parlamentariska framtidsarbetet. Samtidigt bör de poster i anknytning till social- och hälsovårdsreformen som snedvrider statsandelarna avvecklas på ett kontrollerat sätt och negativa statsandelar korrigeras.

Kommunernas kostnader för arbetslösheten snart orimliga

AN-reformen håller på att bli betydligt dyrare för kommunerna än väntat. Ansvaret för sysselsättningstjänster och integration överfördes till kommunerna i början av 2025.

Den svaga konjunkturen och den utdragna arbetslösheten ökar kommunernas kostnader på ett sätt som kommunerna inte kan påverka genom egna åtgärder. Tilläggsnotan för AN-reformen överstiger statens kompensation med cirka 300–400 miljoner euro, när man förutom sysselsättningstjänsterna räknar med finansieringsansvaret för utkomstskyddet för arbetslösa och utkomststödet.

I de sista ramförhandlingarna under valperioden är det nödvändigt att lätta på kommunernas straffavgifter och skapa incitament för effektfulla sysselsättningsåtgärder, säger Ilmari Nurminen.

Kommunförbundet föreslår att lönesubventionerat arbete i fortsättningen ska räknas med i arbetsvillkoret och att arbetslösa ska ges möjlighet att för viss tid studera för en examen med en arbetslöshetsförmån som staten ansvarar för. Undersökningar har visat att lönesubventioner till den privata sektorn är ett kostnadseffektivt sätt att främja sysselsättningen.

Kommunförbundet påpekar att en lyckad integration stöder sysselsättningen och stärker de offentliga finanserna på lång sikt. Samtidigt som kommunerna har fått en större roll i integrationen har finansieringen skurits ned kraftigt.

Enligt förbundet bör förutsättningarna för integration inte försämras genom nya nedskärningar, eftersom effekterna syns med fördröjning på arbetsmarknaden och i den ekonomiska tillväxten.

Fastighetsskattereformen i mål, möjlighet att införa turistskatt

Kommunförbundet förutsätter att fastighetsskattereformen slutförs i enlighet med regeringsprogrammet så att beskattningsvärdet på mark uppdateras till att motsvara marknadspriserna. Kommunerna bör också ges möjlighet att införa en turistskatt.

Normavvecklingen bör fortsätta inom alla förvaltningsområden så att kommunernas kostnader kan hållas nere utan att servicenivån försämras.

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 040 555 8458

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175