Professorer varnar för brister i lagförslaget om in-housebolag – grundlig riksdagsbehandling behövs

Två av Finlands ledande experter, Petri Kuoppamäki professor i företagsjuridik och Tuomas Ojanen professor i statsförfattningsrätt, konstaterar i sina utlåtanden att revideringen av upphandlingslagen, särskilt ändringen som gäller inhouse-bolag, är problematisk med tanke på grundlagen, den kommunala självstyrelsen samt bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna.

Kuoppamäki och Ojanen utvärderade på Kommunförbundets begäran utkastet till regeringens proposition som offentliggjordes i november om revideringen av upphandlingslagen.

Lagreformen går inom kort vidare till riksdagen för behandling. Båda professorerna anser det viktigt att de konstitutionella problemen med lagreformen och dess faktiska konsekvenser behandlas av riksdagens grundlagsutskott. 

Enligt den ändring av upphandlingslagen som varit under beredning ska kommunernas möjligheter att köpa tjänster från sina delägda in house-bolag begränsas om kommunens ägarandel är mindre än 10 procent.

– Regeringen har drivit på lagreformen trots att så gott som alla andra aktörer, utom näringslivet, har motsatt sig den. Så sent som i november såg rådet för bedömning av lagstiftningen flera betydande brister i lagutkastet och flera ministerier och Konkurrens- och konsumentverket har uttryckt sin oro över reformen, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

– I sista hand måste riksdagen och de organ som är centrala med tanke på reformens innehåll, såsom grundlagsutskottet och social- och hälsovårdsutskottet, göra en grundlig granskning av lagförslaget, säger Karhunen.

Kommunernas självstyrelse hotad

Professorerna Kuoppamäki och Ojanen framhåller att lagändringen ingriper direkt i kommunernas ekonomiska och förvaltningsmässiga beslutanderätt, det vill säga självstyrelsen.

– En begränsning av självstyrelsen på det sätt som föreslås i lagförslaget skulle kräva ytterst starka motiveringar – mer än enbart mål som skrivits in i regeringsprogrammet.

– Motiveringen i regeringens propositionsutkast till att ett ägandekrav på 10 procent ska införas i upphandlingslagen är fundamentalt bristfällig både ur grundlagsperspektiv och med tanke på god lagberedning, skriver professor Tuomas Ojanen.

Till kommunens självstyrelse hör att den, med kännedom om de lokala förhållandena och behoven, kan överväga om det är mest effektivt att producera en tjänst i egen regi, köpa den av en anknuten enhet eller konkurrensutsätta den på marknaden. 

Ojanen påminner om att kommunernas inhouse-bolag redan nu måste konkurrensutsätta alla sina upphandlingar, och att de i stor utsträckning redan utnyttjar marknaden.

– Regeringens lagutkast måste betraktas som synnerligen problematiskt med tanke på den grundlagstryggade kommunala självstyrelsen och en god lagberedning, sammanfattar Ojanen.

”Konsekvensbedömning lyser med sin frånvaro”

Professor Petri Kuoppamäki sammanfattar i sitt utlåtande att en verklig konsekvensbedömning av reformen lyser med sin frånvaro i regeringens propositionsutkast.

– De ekonomiska premisserna som ligger till grund för lagutkastet är svävande.

Flera aktörer har bedömt att ändringen leder till ökade kostnader och en ökad administrativ börda för den offentliga sektorn. Förutom kommunerna har även flera ministerier samt Konkurrens- och konsumentverket uttryckt sin oro.

– I motsats till vad man kunde ha förväntat sig har den omfattande negativa responsen knappast alls beaktats i lagberedningen.

Kommunerna och välfärdsområdena i olika ställning

Den föreslagna gränsen på 10 procent behandlar kommunerna ojämlikt. Stora städer har lättare att uppfylla detta krav, men för små och medelstora kommuner är det ofta omöjligt, vilket oproportionerligt försvagar deras självstyre och verksamhetsförutsättningar.

Särskilt ohållbar är den olika behandlingen av kommunerna och välfärdsområdena.

– Tio välfärdsområden täcker hälften av Finland, medan tio små kommuner inte nödvändigtvis uppnår ens invånarantalet i ett enda välfärdsområde, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.

Regleringen kan således inte motiveras med marknadseffekter för kommunernas del. Kommunernas självstyre är dock uttryckligen skyddat i grundlagen.

Mer om skribenterna

Petri Kuoppamäki är professor i företagsjuridik och granskar lagförslaget särskilt ur ett juridiskt perspektiv, med fokus på upphandlingslagstiftningen och god lagberedning.

Tuomas Ojanen är professor i statsförfattningsrätt och bedömer lagförslaget i förhållande till grundlagen. De två utlåtandena kan läsas i sin helhet i bilagorna.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, Kommunförbundets verkställande direktör, tfn 050 380 5907

Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden, tfn 050 408 4392

Eeva-Riitta Högnäs, ledande jurist, tfn 041 506 3414