Hoppa till huvudinnehåll
Home
  • FI
  • SV
  • EN

Primary links

  • Aktuellt
  • För media
  • Coronavirus

Päävalikko

  • Juridik
    • Kommunens organ och ledning
      • Fullmäktige
      • Direktioner och kommittéer
      • Ledningen av kommunen
      • Nämnder
      • Övriga organ
        • Revisionsnämnden
        • Tillfälliga utskott
      • Proportionella val
      • De förtroendevaldas ställning
        • Fullmäktigeledamöternas motionsrätt
        • Återkallande av förtroendeuppdrag
        • Uppgifter om förtroendevalda på kommunens webbplats
        • Bestämmelse om uppträdande
        • De förtroendevaldas rätt till upplysningar
        • De förtroendevaldas rätt att få ledigt från arbetet för att sköta förtroendeuppdrag
        • Redogörelse för bindningar
      • Korruption och etik
    • Beslutsfattande i kommunen
      • Beredning av ärenden
      • Tidpunkt för inledande av ett ärende
      • Jäv
        • Tillämpningsområde för jävsgrunder
        • Jäv för fullmäktigeledamot i fullmäktige
        • Jävsgrunder: Övriga kommunala förtroendevalda
        • Tvåinstansjäv
        • Närstående enligt bestämmelserna om jäv
        • Avgörande av jävsfrågor
        • Verkan av jäv
        • Chattbotten Fråga om jäv
      • Grunderna för god förvaltning
      • Handläggningstid för centrala ärendegrupper
      • Utgångspunkter
      • Övertagningsrätt
      • Motivering av beslut
        • Rättsfall: Prioritering av kommuninvånare vid rekrytering
      • Delgivning av beslut
      • Verkställighet av beslut
      • Beslutsförfarandet vid ändringar i skolnätet
      • Beslutsförfarandets rättsliga grund
        • Kommunallagen och kommunens förvaltningsstadga
      • Myndighetens rättelse på eget initiativ
    • Sammanträdesförfarande
      • Organens sammanträden
      • Behandling av ett ärende vid sammanträdet
      • Förande och justering av protokoll
      • Sätt att fatta beslut i ett organ
      • Sammanträdets offentlighet
    • Sökande av ändring
      • Omprövning enligt kommunallagen
      • Kommunalbesvär
      • Förvaltningsbesvär
      • Förvaltningstvistemål
      • Anvisningar för sökande av ändring
    • Samarbete mellan kommuner och samkommuner
      • Gemensamt organ
      • Gemensam tjänst
      • Avtal om skötseln av en myndighetsuppgift
      • Samkommuner (KomL 2015)
      • Affärsverkssamkommun
      • Rättsfall: Kommunala självstyrelsen
    • Kommunerna, bolagen och marknaden
      • Bolag
        • God förvaltningssed och ledning i kommunkoncernen
      • Konkurrensneutralitet
      • Statligt stöd
        • Anvisningar
        • Rättspraxis
      • Konkurrensrättsligt skadestånd
      • Karteller
        • Asfaltkartellen
        • Träkartellen
      • Samarbetsforum för offentlig upphandling
    • Avtal och skadestånd
      • Avtalsstyrning och riskhantering
        • Vilseledande vid avtalsförhandlingar
      • Upphandlingskontrakt
      • Allmänna avtalsvillkor
        • JYSE
        • Avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen
        • Avtalsvillkor för byggentreprenader
      • Kommunens fastighetsköp
        • EU:s regler om statligt stöd vid fastighetsköp
        • Förorenad mark
        • Säljarens felansvar
        • Fastighetsköp: Rättspraxis och artiklar
      • Reklamation
      • Skadestånd och ansvarsfrågor
      • Rekommendationsavtal om upphovsrätt
      • Indrivning och preskription av en fordran
        • Privaträttsliga fordringar
        • Offentligrättsliga fordringar
        • Frivillig indrivning
        • Preskription av en fordran
        • Har borgenären rätt till standardersättning för indrivningskostnader?
    • Offentlighet och dataskydd
      • Begäran om uppgifter
        • Avgifter för utlämnande av uppgifter
        • Är all e-post myndighetshandlingar?
      • Behandling av personuppgifter
      • Dataskydd
        • Dataskyddslagen
        • Nätverk för kommunernas dataskyddsombud
      • Offentlighet i kommunala myndigheters verksamhet
        • Föredragningslistans och protokollets offentlighet vid upphandling
      • Särskilda frågor för webbkommunikation
        • Bör alla beslut om personalen publiceras på webben?
      • Työntekijän tietoaineistot
  • Ekonomi
    • Budgetering och ekonomiplanering
      • Ekonominyckeln – ett verktyg för beräkning av vårdreformens konsekvenser
      • Nya kriterier för kriskommuner
      • JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner
      • Tillämpningsanvisningar för kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin
      • Pensionsutgiftsbaserade avgifter vid överföring av verksamhet
      • Ekonomistyrning vid kommunsammanslagningar
      • De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2020
      • De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2019
    • Bokföring och bokslut
      • Bokföringsnämndens kommunsektion
        • Kommunsektionens uppgifter och sammansättning
        • Kommunsektionens gällande allmänna anvisningar
        • Utlåtanden från Kommunsektionen
          • Kommunsektionens utlåtanden 2017-
          • Kommunsektionens utlåtanden 2016-2011
          • Kommunsektionens utlåtanden 2010-2006
          • Kommunsektionens utlåtanden 2005-2003
          • Kommunsektionens utlåtanden 2002-1999
          • Kommunsektionens utlåtanden 1998
          • Kommunsektionens utlåtanden 1997-1996
      • Ekonomistyrning för kommunalt affärsverk och annan balansenhet
        • Bildande av en bokföringsmässig balansenhet
        • Särredovisning 1.1.2020 och marknadsmässig prissättning
        • Allmän anvisning om bokföring och bokslut för särredovisade affärsverksamheter (2017)
        • Bokföring av upplösta affärsverk
      • Andra rekommendationer och publikationer som behandlar bokföring
        • Automaattisen talousraportoinnin käsikirja AURA
        • Hur ersättningar som föranleds av asfaltkartelldomarna behandlas i bokföringen
        • Budgetering och bokföring av pensionsförsäkringsavgifter 2019
        • Bikostnader för familjevårdares arvode
        • Bokföringsanvisningar för Waltti-resekort inom kollektivtrafiken
        • Bokslutsscheman på engelska
    • Koncernstyrning och ägarpolitik
      • Kommunens koncerndirektiv
      • Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut
      • Riktlinjer för kommunens ägarpolitik
    • Kommunalekonomin och staten
      • Regeringsprogrammet
      • Samarbetet mellan kommunerna och staten
      • Planen för de offentliga finanserna och programmet för kommunernas ekonomi
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2021–2024
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2020-2023
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2019–2022
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2018–2021
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2017–2020
      • Statens budgetpropositioner
      • Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin
      • Nytt styrsystem för de offentliga finanserna
        • Kommunens ekonomi i balans – men hur?
        • Kommunekonomin mot 2020-talet
        • Livskraft, tillväxt och sysselsättning som utmaningar för den kommunala ekonomin
        • Den nya kommunens ekonomi år 2019 - Vård- och landskapsreformens verkningar
        • Nytt styrsystem för de offentliga finanserna – från balans till överskott i den kommunala ekonomin
    • Kostnadsberäkning
      • Fördelaktighetsjämförelser
      • Handbok i kostnadsberäkning för kommuner och samkommuner
    • Chefekonomens spalt
      • Översikter, nyheter, meddelande
      • Dieaserier och föreläsningsmaterial
      • Bloggar, kolumner och artiklar
    • Revision och kontroll
      • Revisionsnämnd
        • Revisionsnämndens uppgifter
        • Revisionsnämndens rätt till upplysningar
        • Beredning av bokslutet och utvärderingsberättelsen för fullmäktige
        • Revisionsnämndernas verksamhet när en ny fullmäktigeperiod inleds och valet av revisionssammanslutning
      • Revision
        • Revisorernas uppgifter
        • Revisorns rätt till upplysningar
        • Revisionstillsyn och examina
        • Bekräftelsebrev
        • "Särskild granskning" på uppdrag av revisionsnämnden
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Formulär för riskbedömning
        • Intern revision
    • Resultat
      • Produktivitetsjämförelse i kommunerna
        • Produktiviteten inom utbildningen
        • Produktivitetsmått för tekniska sektorn
      • På finska: Tuottavuuskäsitteistö -julkaisu - Tuottavuus osana tuloksellisuutta
      • Input-outputmodellen
      • Problem vid produktivitetsmätningar
      • Effektivitet
      • Effekt
    • Produkter som stöder ekonomistyrning
      • Taloustorstai-sändningar
      • Kommunens kostnadsstruktur service
      • Statsandelskalkylator
      • Excel-formulär
      • Kommunspecifik skatteprognosfil
      • Produktivitetsjämförelse i kommunerna
      • Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader
      • Kommunalekonomiskt konditionstest
      • Nätverksprojektet för kunskapsbaserad ledning
      • Sändlistor inom kommunalekonomi
      • Nyhetsbrev
    • Statsandelar
      • Statsandelssystemet
        • Statsandel för kommunal basservice
        • Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna
        • Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet
      • Statsandelsberäkningar
        • Statsandelarna 2021
        • Statsandelarna 2020
        • Statsandelarna 2019
        • Statsandelarna 2018
        • Statsandelarna 2017
          • Statsandelen för kommunal basservice 2017
          • Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna 2017
          • Kalkyleringsmodell för statsandelarna 2017
        • Statsandelarna 2016
          • Kalkyleringsmodell 2016
          • Statsandelen för kommunal basservice 2016
          • Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna 2016
          • Hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 2016
      • Hemkommunsersättningar
        • Hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
        • Fastställande av betalningsandel för omhändertagna och placerade barn
      • Behovsprövad höjning av statsandelen
    • Kapitalanskaffning och placeringsverksamhet
      • Kommunens finansförvaltning
      • Beslut om placeringar i kommuner och samkommuner
      • Användning av derivat
      • Ensidig justering av ränta eller räntemarginal på lån från penninginstitut
    • Skattefrågor
      • Skatteprognosfil
      • Kommunernas fördelningsandelar
      • Beskattningens flexibla verkställande ändrar på redovisningarnas periodisering
      • Kommunernas skatteprocentsatser
        • Inkomst- och fastighetsskattesatser
        • Kommunernas skattesatser och effektiva skattegrad
        • Höjning av skattesatsen påverkar inte statsandelsutjämningen
      • Mervärdesbeskattning
        • Moms vid fakturering av kurators- och psykologtjänster inom skolhälsovården
        • Momssatserna ändrades 1.1.2013
        • I kommunerna införs omvänd momsskyldighet för byggtjänster
        • Momsskyldighet vid samarbete mellan kommuner
        • Momsbeskattning av utbildningstjänster
      • Högsta förvaltningsdomstolens beslut om inkomstbeskattning av samkommun som utövar avfallshantering
      • Föreslagna ändringar i fastighetsskatten 2018-2019 samt revideringen av fastigheternas beskattningsvärde
      • Ändringar i fastighetsskattelagen 2017
      • Ändringar i fastighetsskattelagen år 2016
      • Vindkraftverken inom fastighetsbeskattningens tillämpningsområde
      • Fastighetsbeskattning - Skatteförvaltningens anvisningar
      • Skattelagstiftning
    • Ekonomi
  • Undervisning och kultur
  • Social- och hälsovård
    • Hälso- och sjukvård
      • Främjande av hälsa
        • Rådgivning
        • Screening
        • Skol- och studerandehälsovård
      • Företagshälsovården
      • Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
        • Statlig sjukvårdsersättning till personer som kommer från utlandet till Finland
      • Hälsocentralens mottagningsverksamhet
      • Jour
      • Mun- och tandvård
      • Prehospital akutsjukvård
      • Sjukhusverksamhet/vårdavdelningsverksamhet
      • Specialiserad sjukvård
      • Tjänsteutbudet
    • Informationshantering
      • Elektronisk patientjournal
      • Nomenklaturer och klassifikationer
        • Klassifikation av radiologiska undersökningar och åtgärder
        • Laboratoriotutkimusnimikkeistö
        • Nomenklaturer för specialarbetare inom rehabilitering och vård
    • Klientavgifterna
      • Avgifter för anstaltsvård
      • Avgifter för boendeservice enligt socialvårdslagen
      • Avgifter för distanstjänster
      • Avgifter för hemvård
      • Avgifter för vård i serie
      • Avgifter inom stödet för närståendevård
      • Fastställande av klientavgifter
      • Klientavgifter för omsorger om utvecklingsstörda
      • Klientavgifter inom familjevården
      • Klientavgifter inom mun- och tandvården
    • Socialvård
      • Barnskydd
        • Kuntaliiton lastensuojelun kuntakyselyt 2012 ja 2017
      • Familjevård
      • Handikappservice och tjänster för personer med funktionsnedsättning
        • Företagshälsovård för personliga assistenter
      • Socialjour
      • Socialt arbete, social handledning och egen kontaktperson
      • Tjänster för äldre
        • Boendeservice och institutionsvård
        • Hemvård
        • Kvalitetsrekommendation
        • Närståendevård
        • Plan för att stödja den äldre befolkningen
        • Tjänster som främjar välbefinnandet
        • Äldreråd
    • Tillhandahållande och produktion av tjänster
      • Kommunernas social- och hälsovårdsförvaltning
      • Organiseringsansvar
        • Rätt att välja hemkommun, rätt att anlita service i en annan kommun och beräkning av ersättning
      • Palveluseteli
    • Vårdreformen och Kommunförbundet
      • Förändringsstöd
  • Samhälle och miljö
    • Digitalisering av den byggda miljön
      • Hantering av naturdata
    • Miljö
      • Hållbar utveckling
      • Klimatförändring
        • Ilmastokunnat
        • Kommunernas klimat- och miljönätverk
        • Hur kan kommunen minska sina växthusutsläpp?
      • Miljö- och hälsoskydd
        • Avgifter och den systematiska tillsynen
        • Kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet
          • Hälsoskyddet
          • Livsmedelstillsyn
          • Veterinärvård
          • Övervakning av tobakslagen
      • Miljövård
        • Bullerbekämpning
        • Den kommunala miljövårdsmyndigheten
          • Miljöskyddsföreskrifter
        • Kommunerna äger skog
        • Marktäktsfrågor
        • Naturvård
          • Fridlysning av naturminnesmärke genom kommunalt beslut
        • Vattenskydd och vattenvård
        • Förorenade markområden
    • Samhällen och markanvändning
      • Boende
      • Byggnadstillsyn
        • Kommunernas enhetliga verksamhet
      • MBL revideras – engagera kommunerna!
      • Markpolitik
      • Samhällsplanering
      • Trafik
        • Lag om transportservice
    • Säkerhet
      • Räddningsväsendet
      • Trygghet och säkerhet i vardagen och boendet
        • Säkerhetsplanering i kommunerna
    • Teknik
      • Avfallshantering
      • Energiproduktion och energiförsörjning
        • Energieffektivitetsavtal 2017–2025
        • Energistöd
        • Energiproduktion
          • Energirådgivning
          • Fjärrvärme
          • Konkurrensutsättning av elupphandlingen
          • Konkurrensutsättning av oljeupphandlingen
          • Värmeföretagande
      • Gator och allmänna områden
        • Kommunerna och statens trafikleder
        • Placering av teleledningar och -anordningar
        • Projekt om en öppen innovationsplattform för kommunernas infrastrukturtillgångar
        • Underhåll av gator
      • Vattentjänster
        • Avloppsvatten i glesbygden
      • Verksamhetslokaler
        • Byggherreverksamhet
        • Byggnadernas energieffektivitet
        • Intern uthyrning
        • Kommunernas modeller för att förebygga och åtgärda problem med inomhusluften
        • Program för fastigheter och verksamhetslokaler
  • Livskraft och sysselsättning
    • Kommunernas näringspolitik
      • Kommunernas krisstöd till ensamföretagare
        • Mall för beslut om understöd
      • Ledning av livskraften i kommunerna
      • Kommunala upphandlingar
      • Kommunernas stöd till företag
    • Regioner och näringar
      • EU:s regional- och strukturpolitik
        • Programperioden 2014–2020 för strukturfonderna
    • Landsbygdspolitik
      • Delegationen för små kommuner
      • Bedömningen av landsbygdskonsekvenserna till stöd för beslutsfattandet
    • Sysselsättning
      • Den kommunbaserade modellen för sysselsättning
      • Sysselsättning genom upphandling
      • Sysselsättningsförsök
        • Kommunförsök
      • Finlands Kommunförbunds sysselsättnings- och arbetskraftspolitiska arbete
      • Kommunernas utgifter för arbetsmarknadsstödet
      • Servicecenter för arbetskraften
    • Livskraftsindikator
  • Delaktighet och växelverkan
    • Demokrati och delaktighet
      • Demokratiapäivä
      • Kommuninvånarnas delaktighet
        • Användarinflytande
        • Demokratispelet
        • Invånarinitiativ
        • Kommunala folkomröstningar
      • Nätverket för kommunal demokrati
      • Representativ demokrati
        • Fullmäktiges verksamhet och uppgifter
        • Utveckling av fullmäktigearbetet
        • Årets fullmäktigeledamot söks!
        • Styrelsens verksamhet och uppgifter
        • Rekommendation om fungerande styrelsearbete
        • Utvärdering av styrelsearbetet
        • Nämndernas verksamhet och uppgifter
        • Andra organ
      • Val
        • Kommunalval
        • EU-val
        • Riksdagsvalet
        • Hemkommun
    • EU och internationell verksamhet
      • Europeiska unionens regionkommitté
      • Finlands EU-ordförandeskap och kommunerna
      • Information om EU-finansiering till kommunerna
      • Internationella organisationer i kommunsektorn
        • CEMR - Euroopan kuntaliittojen kattojärjestö
        • Europarådets kongress för lokala och regionala organ
        • HOPE - The European Hospital and Healthcare Federation
        • United Cities and Local Governments (UCLG)
      • Kommunförbundets Brysselkontor
      • Kommunförbundets EU-intressebevakning
    • Information och marknadsföring
    • Invandring och kulturell mångfald
      • Integration på svenska
    • Ledarskap och utveckling
      • Kommunförbundet som kommunernas utvecklingspartner
        • Kuntajohtajaverkosto Ryhmä 44
      • Kuntaliitokset
      • Uuden sukupolven organisaatiot
      • Välfärd för kommuninvånarna
      • Förändring genom förnyelse
        • Innovationer
        • Prognostisering
        • Raffinaderi
        • Utveckling
    • Jämställdhet och likabehandling
      • Lagstiftning
      • Jämställdhet i verksamheten
    • Informationssamhället
      • Digital utveckling i kommunerna
      • Informationshantering
        • Dokumenthantering och arkivfunktion
      • Gemensamma digitala lösningar
        • Bruksanvisnignar och guider
        • Mentornätverk
      • Projektet Digitalisering i framtidens kommun
        • Förvaltningen av fria produkter - utbildningsmaterial
        • Kunta.fi
  • Statistik och fakta
    • Livskraftsindikator
    • Publikationer
      • Beställningsblankett
      • Leveransvillkor
      • Publikationer på svenska
      • Kommunförbundets blanketter
      • KT Kommunarbetsgivarnas publikationer
    • Antalet kommuner och städer och befolkningsuppgifter
      • Kommunbaserade indelningar
      • Kommunernas arealer och befolkningstäthet
    • Analyser av befolkningsprognoserna
    • Förvaringstider för kommunala handlingar
    • Kommunfakta
      • Befolkningsprognoser
      • Befolkningsstrukturen
    • Kommunnavigatorn
    • Kostnadsstruktur
  • Kommuner och samkommuner
    • Kommunernas kontaktuppgifter och vapen
    • Kommunernas och samkommunernas verksamhet
    • Tvåspråkiga kommuner
      • De tvåspråkiga kommunernas nätverk för nationalspråksstrategin
      • En livskraftig tvåspråkighet
      • Tvåspråkighet i samiska områden
  • Kommunförbundet
    • Forskning
      • Förändringarnas KommunFinland 2025
        • Beslutsfattarundersökning 2020 
        • Invånarundersökningen 2020
      • Kuntaliiton pro gradu -tunnustuspalkinto
    • Intressebevakning
    • Coronavirus
      • Kommunernas förvaltning under undantagsförhållandena
      • Kommunernas krisstöd till ensamföretagare
    • Service
      • Arkiv
        • Anhållan om tillstånd att forska i Kommunförbundets arkiv
      • Bibliotek- och informationstjänst
      • Medlemsservice
      • Heders- och förtjänsttecken
        • Ansökan om heders- och förtjänsttecken
      • Nyhetsbrev
    • Kommunförbundet som arbetsgivare
    • Organisation och beslutsfattande
      • Kommunförbundets styrelse
      • Historia
      • Strategi och framtid
      • Kommunförbundets förbundsdelegation
      • Valet av Kommunförbundets förbundsdelegation
    • Svensk service
      • Information om tvåspråkiga kommuner
      • Svensk- och tvåspråkiga nätverk
      • Kontakta oss på svenska
        • Svenska gruppen
      • Svensk intressebevakning
        • Svenska delegationen
      • Kommunförbundet utbildar på svenska
      • Kommuntorget.fi
    • Evenemang
    • Cirkulär och utlåtanden
      • Cirkulär
      • Utlåtanden
  • Media
  • FI
  • SV
  • EN

Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket”

16.4.2021

Vaccindoserna styrs till sjukvårdsdistrikt med minst 100 per 100 000 invånare en tvåveckorsperiod.

Statsrådet har ändrat förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer, vilket innebär att vacciner temporärt kan fördelas regionalt. Det här var inte möjligt enligt den tidigare förordningen.

Vaccinerna kan fördelas på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder, heter det i Social och hälsovårdsministeriets pressmeddelande.

Förordningen garanterar ändå att varje region får vaccin.

I fortsättningen ska Institutet för hälsa och välfärd THL dela ut leveranspartierna av Modernas vaccin samt en tredjedel av leveranspartierna av AstraZenecas vaccin till de sjukvårdsdistrikt där incidensen av bekräftade smittfall varit minst 100 per 100 000 invånare under de 14 dagar som föregår utdelningen av leveranspartiet.

Vaccinerna fördelas mellan sjukvårdsdistrikten på så sätt att man utöver befolkningsmängden i området med lika stor viktning beaktar antalet bekräftade smittfall i området. Man beaktar också antalet personer som tagits in för specialiserad sjukvård i området under de två föregående veckorna.

Dessutom förutsätter den regionala fördelningen att riskgrupperna och personer över 70 år har haft möjlighet att få sin första vaccindos.

Den riktade fördelningen får inte hindra eller fördröja personer från att få en sådan andra dos vaccin som behövs för bildandet av skydd mot covid-19, skriver Social- och hälsovårdsministeriet.

Försvårar planeringen, menar Åland

Utkastet till förordning var på remiss under april månads två första veckor och 51 remissinstanser lämnade utlåtanden.

Diskrimineringsombudsmannen gav i sitt utlåtande grönt ljus för att vaccinationsordningen ändras enligt epidemiläget om detta tjänar den breda allmänheten.

Också Kommunförbundet anser att en förändring är motiverad, men efterlyser flexibilitet så att vacciner kan styras till orter där smittspridningen ökar i den grad att smittspårningen inte hinner med.

Bland de som motsätter sig förändringen finns bland annat Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen anser att en regional fördelning av vaccin ska basera sig på befolkningsmängden som enda grund.

Landskapsregeringen på Åland menar istället att planering och förutsägbarhet i leveranserna är de viktigaste faktorerna för en lyckad vaccinationsstrategi.

Planering av till exempel massvaccinationer – då extra personal anställs och nya utrymmen hyrs – kräver en absolut förutsägbarhet, skriver landskapsregeringen: ”En riktad fördelning av vaccin skulle verka negativt mot dessa faktorer och försvåra planeringen och genomförandet av vaccineringen.”

Vidare befarar landskapsregeringen att eftersom epidemiläget kan förändras snabbt på Åland kan också sjukdoms- och dödsfall öka oproportionerligt mycket vid en snabb smittspridning, om Åland inte får en tillräcklig fördelning av vaccin på grund av det tidigare epidemiläge.

Andra landskap får ta notan, menar Vasa

Också Vasa sjukvårdsdistrikt förhåller sig kritiskt. Betraktat från ett helhetsperspektiv anser distriktet att förändringen inte är förnuftig.

Med tanke på hur överraskande epidemin spritt sig finns det en stor risk för att det blir något annat landskap som ”får ta notan”, skriver distriktet i sitt genmäle. Förändringen kan med eftersläpning underlätta situationen i de värsta epidemicentren men kan ta ut sin rätt i andra landskap där vaccineringen av medborgarna fördröjs, befarar man i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Dessutom flyttar ändringen av vaccinationsordningen tyngdpunkten för vaccinationerna närmare sommaren. Det här skapar tilläggsproblem, menar distriktet.

I mindre sjukvårdsdistrikt är intensivvårds- och infektionsplatserna begränsade och ett fåtal patienter i behov av intensivvård eller flera patienter i behov av avdelningsvård kräver specialarrangemang och inskränkningar av den övriga verksamheten, heter det i utlåtandet.

The post Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket” appeared first on Kommuntorget.fi.

social- och hälsovård
Print

Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket”

16.4.2021

Vaccindoserna styrs till sjukvårdsdistrikt med minst 100 per 100 000 invånare en tvåveckorsperiod.

Statsrådet har ändrat förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer, vilket innebär att vacciner temporärt kan fördelas regionalt. Det här var inte möjligt enligt den tidigare förordningen.

Vaccinerna kan fördelas på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder, heter det i Social och hälsovårdsministeriets pressmeddelande.

Förordningen garanterar ändå att varje region får vaccin.

I fortsättningen ska Institutet för hälsa och välfärd THL dela ut leveranspartierna av Modernas vaccin samt en tredjedel av leveranspartierna av AstraZenecas vaccin till de sjukvårdsdistrikt där incidensen av bekräftade smittfall varit minst 100 per 100 000 invånare under de 14 dagar som föregår utdelningen av leveranspartiet.

Vaccinerna fördelas mellan sjukvårdsdistrikten på så sätt att man utöver befolkningsmängden i området med lika stor viktning beaktar antalet bekräftade smittfall i området. Man beaktar också antalet personer som tagits in för specialiserad sjukvård i området under de två föregående veckorna.

Dessutom förutsätter den regionala fördelningen att riskgrupperna och personer över 70 år har haft möjlighet att få sin första vaccindos.

Den riktade fördelningen får inte hindra eller fördröja personer från att få en sådan andra dos vaccin som behövs för bildandet av skydd mot covid-19, skriver Social- och hälsovårdsministeriet.

Försvårar planeringen, menar Åland

Utkastet till förordning var på remiss under april månads två första veckor och 51 remissinstanser lämnade utlåtanden.

Diskrimineringsombudsmannen gav i sitt utlåtande grönt ljus för att vaccinationsordningen ändras enligt epidemiläget om detta tjänar den breda allmänheten.

Också Kommunförbundet anser att en förändring är motiverad, men efterlyser flexibilitet så att vacciner kan styras till orter där smittspridningen ökar i den grad att smittspårningen inte hinner med.

Bland de som motsätter sig förändringen finns bland annat Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen anser att en regional fördelning av vaccin ska basera sig på befolkningsmängden som enda grund.

Landskapsregeringen på Åland menar istället att planering och förutsägbarhet i leveranserna är de viktigaste faktorerna för en lyckad vaccinationsstrategi.

Planering av till exempel massvaccinationer – då extra personal anställs och nya utrymmen hyrs – kräver en absolut förutsägbarhet, skriver landskapsregeringen: ”En riktad fördelning av vaccin skulle verka negativt mot dessa faktorer och försvåra planeringen och genomförandet av vaccineringen.”

Vidare befarar landskapsregeringen att eftersom epidemiläget kan förändras snabbt på Åland kan också sjukdoms- och dödsfall öka oproportionerligt mycket vid en snabb smittspridning, om Åland inte får en tillräcklig fördelning av vaccin på grund av det tidigare epidemiläge.

Andra landskap får ta notan, menar Vasa

Också Vasa sjukvårdsdistrikt förhåller sig kritiskt. Betraktat från ett helhetsperspektiv anser distriktet att förändringen inte är förnuftig.

Med tanke på hur överraskande epidemin spritt sig finns det en stor risk för att det blir något annat landskap som ”får ta notan”, skriver distriktet i sitt genmäle. Förändringen kan med eftersläpning underlätta situationen i de värsta epidemicentren men kan ta ut sin rätt i andra landskap där vaccineringen av medborgarna fördröjs, befarar man i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Dessutom flyttar ändringen av vaccinationsordningen tyngdpunkten för vaccinationerna närmare sommaren. Det här skapar tilläggsproblem, menar distriktet.

I mindre sjukvårdsdistrikt är intensivvårds- och infektionsplatserna begränsade och ett fåtal patienter i behov av intensivvård eller flera patienter i behov av avdelningsvård kräver specialarrangemang och inskränkningar av den övriga verksamheten, heter det i utlåtandet.

The post Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket” appeared first on Kommuntorget.fi.

social- och hälsovård
Print
Aktuellt
16.4.2021

Ändringen av avfallslagen vidare till riksdagen

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av avfallslagen behandlas nu i riksdagen. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft före

samhälle och miljö
avfallshantering

Kommunstyrelsen i Kyrkslätt förkastade Mikael Flemmich rättelseyrkan – ”Jag tar frågan till domstol”

15.4.2021

Kommunstyrelsemedlemmen Ulf Kjerin (SFP) hoppas att en rättslig process är andra tvåspråkiga kommuner till gagn.

Kommunstyrelsen i Kyrkslätt har förkastat t.f. bildningsdirektör Mikael Flemmich rättelseyrkan.

Flemmich ville att kommunstyrelsen skulle ompröva utnämningen av Eeva-Kaisa Ikonen till bildningsdirektör.

Skiljelinjerna i frågan är bekanta sedan tidigare: SFP och De gröna stödde Flemmich yrkan, Samlingspartiet, SDP, Centern, Sannfinländarna och Pro Kyrkslätt gjorde det inte och rösterna föll 8–5.

Ulf Kjerin (SFP), andra vice ordförande i kommunstyrelsen, dömer ut processen och ondgör sig över att rekryteringskonsulterna har haft för stort inflytande. Den poängsättning av kandidaterna som placerade Ikonen högst var ett intern räkneövning som intervjugruppen tog till när den inte kunde komma överens om vem som skulle föreslås för tjänsten, säger Kjerin.

– Att poängsättningen kom med i beredningstexten var en överraskning.

Enligt honom har majoriteten i styrelsen nu sidsteppat den viktiga språkfrågan.

– Ur vår, kommunens och tvåspråkighetens synvinkel är svenskan viktig. Majoriteten säger att det räcker med tjänstemannasvenska.

Kjerin utesluter inte att grälet om bildningsdirektörstjänsten leder till ett försämrat samarbete mellan de två stora partierna i Kyrkslätt, Samlingspartiet och SFP.

Mikael Flemmich har jobbat inom bildningsförvaltningen i Kyrkslätt sedan 2013.

Mikael Flemmich har tidigare sagt till Kommuntorget att han överväger att besvära sig till Helsingfors förvaltningsdomstol i frågan. Efter kommunstyrelsens möte är han mer bestämd.

– Ja jag kommer att besvära mig. Jag har konsulterat jurister, diskuterat processens fel och brister, och kommer fortsätta att konsultera dem. Om de inte avråder mig, vilket jag betvivlar, för jag ärendet till förvaltningsdomstolen.

Enligt ett tidigare beslut i kommunstyrelsen är Flemmich t.f. bildningsdirektör tills en ny tillträder. Ett besvär hindrar inte Ikonen från att tillträda tjänsten, men besväret kan göra att tjänsten blir tidsbunden tills den juridiska biten är avgjord.

Själv håller Flemmich fast vid att han börjar jobba som bildningsdirektör i Grankulla, en tjänst han utnämndes till i måndags.

Ulf Kjerin hoppas att en rättslig process är till nytta för tvåspråkiga kommunerna, även om den inte gagnar Kyrkslätt i den här frågan.

– Det kan bli en fingervisning om att man inte kan nedvärdera de finlandssvenska värderingarna hur som helst utan måste ta språkkunskaperna på allvar.

The post Kommunstyrelsen i Kyrkslätt förkastade Mikael Flemmich rättelseyrkan – ”Jag tar frågan till domstol” appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Kommuninvånare misstror politiker – VF:are i Dalsbruk önskar mera dialog, i Kottby växer ilskan mot De gröna

15.4.2021

När stålindustrin försvann från Dalsbruk försvann också en plats för politiker och väljare att mötas, säger Esko Antikainen (VF). Kottby-sällskapets Bert Bjarland säger att många i stadsdelen känner sig svikna av De grönas politik.

De kommunala beslutsfattarna måste göra mera för att vinna kommuninvånarnas förtroende. Det här visar Kommunförbundets invånarundersökning, som 10 000 finländare i 43 kommuner medverkade i.

Trenden är i och för sig positiv. Till exempel påståendet att kommuninvånaren litar på politikerna när det handlar om att utveckla kommunen fick i 2015 års undersökning genomsnittspoängen 2,85 av 5. Nu är indexet uppe i 2,92.

De flesta kommuninvånare förhåller sig neutralt till påståenden om att kommunen informerar tillräckligt, behandlar befolkningsgrupperna likvärdigt och lyssnar på invånarnas åsikter.

Men de misstänksamma kommuninvånarnas procentuella andel är i de flesta fall större än de tillitsfulla.

Kvinnor litar mer än män

Hur en kommuninvånaren förhåller sig till kommunen och lokala politiker påverkas av en rad faktorer.

Bland annat återspeglas kommunens ekonomiska situation och i beslutsklimatet i kommunen invånarens förtroende. Kvinnor är mer tillitsfulla än män och svenskspråkiga har större förtroende för beslutsfattandet än finskspråkiga.

Vidare så har högutbildade större förtroende än lågutbildade. Störst förtroende för kommunaltbeslutsfattande finns i de yngsta och de äldsta åldersklasserna och i kommuner med 10 001–20 000 invånare. Svagast är förtroendet i kommuner med 50 001–100 000 invånare.

Kommunerna måste informera

Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom säger att den positiva trenden förklaras av att kommunerna jobbat med att synliggöra sina verksamheter. Samtidigt är det klart att ingen kommun klarar sig bra i det förtroendeindex som undersökningen sammanställt.

Det finns en viss korrelation mellan den beslutsfattarundersökning som Kommunförbundet publicerat och invånarundersökningen. Det vill säga att i vissa fall avspeglas ett dåligt beslutsklimat också i invånarnas förtroende för det lokala beslutsfattandet.

Pekola-Sjöblom säger att det delvis har att göra med att gamla kriser, som kommunerna lagt bakom sig, fortsätter prägla invånarnas syn på beslutsfattandet.

– Många får sin information via nyhetsmedierna. För att rapporteringen inte ska bli ensidig har vi betonat att kommunerna har lösningen i sina egna händer. De kan föra fram positiva saker genom egna kanaler, till exempel på sociala medier.

Hur goda betyg kan beslutsfattandet egentligen få med tanke på att det handlar om politiska beslut, där åsikterna går isär?

– Det finns en diskussion inom demokratiforskning om att det är hälsosamt med kritiska invånare. Betyg som närmar sig 3,5 är bra men de som är under 3 borde man få höjda.

Involvera kommuninvånarna

Det som behövs är mera information om vad kommunen gör och om vilka beslut beslutsfattare kan ta, säger Pekola-Sjöblom. Det här är nämligen ingen självklar kunskap bland kommuninvånarna.

Forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommunallagen möjliggör att invånarna inkluderas i beslutsprocessen, till exempel genom deltagandebudgetering. En del kommuner hör också invånarnas åsikter när det handlar om sparåtgärder och Pekola-Sjöblom uppmanar fullmäktigen att fatta beslut om dylika involverande processer.

– Man ska också informera öppet och ärligt om tråkiga beslut och förse invånarna med scenarier om vad de kan leda till.

Överlag gäller det att i beslutsfattandet komma bort från politiska gräl och ge era utrymme för kompromisser. Kommunalpolitik är inte nationell politik, säger Pekola-Sjöblom.

Inga ”kragakast” i Kimitoöns kommun

I förtroendeindexet placerar sig Kimitoöns kommun och Raseborg längst ner bland de tvåspråkiga kommuner som deltagit i undersökningen.

!function(){"use strict";window.addEventListener("message",(function(a){if(void 0!==a.data["datawrapper-height"])for(var e in a.data["datawrapper-height"]){var t=document.getElementById("datawrapper-chart-"+e)||document.querySelector("iframe[src*='"+e+"']");t&&(t.style.height=a.data["datawrapper-height"][e]+"px")}}))}();

Pekola-Sjöblom förklarar det här, för Raseborgs del, med dålig ekonomi och för Kimitoöns del med den upprivande vindkraftsfrågan – som numera är ett avslutat kapitel i kommunen.

Esko Antikainen, vänsterpolitiker i Dalsbruk och fullmäktigeledamot i Kimitoöns kommunfullmäktige, har varit med i det kommunala beslutsfattandet i snart 50 år. Han förklarar kommunens dåliga placering med att avståndet mellan väljare och politiker har växt.

Kommunsammanslagningen 2009, då Kimito, Dragsfjärd och Västanfjärd gick ihop, är en förklaring. Att stålindustrin försvunnit från Dalsbruk i och med FN-steels konkurs är en annan.

Fabriksgolvet och de fackliga sammanhangen var naturliga miljöer för diskussioner om politik, säger Antikainen.

– Nu är det inte mycket diskussion och tidningarna skriver mest vad tjänstemännen för in i protokollen. Det finns eldsjälar som har åsikter om allt och det är riktigt okej. Jag tycker att invånarna aktivare kunde vara i kontakt med oss.

Frågan om vindkraften och grälen kring förra kommundirektören Anneli Pahta har gett bilden av ett dåligt beslutsklimat i kommunen. Är det en rättvis bild?

– Vi kommer nog rätt långt i diskussionerna i fullmäktige, även om det finns ärenden som borde ventileras bättre. Vi har ett konsensussystem och det har inte blivit några ”kragakast”. Det finns olika åsikter och det är bra.

Kottby får inte sin röst hörd

Helsingfors är inte med i Kommunförbundets undersökning men också där finns mycket att önska av kontakten mellan invånare och politiker, säger Bert Bjarland, medlem av Kottby-sällskapet.

De gröna har haft ett starkt stöd i Kottby, säger Bjarland, bland annat för att stadsdelen har många invånare som jobbar inom kulturella och kreativa branscher. Nu upplever invånarna att partiet svikit deras förtroende.

– Besvikelsen är stor. De gröna i fullmäktige och speciellt biträdande borgmästare Anni Sinnemäki ses rentav som fiender.

Orsaken är att partiet är för en höjning av arrendet vilket innebär att många äldre och låginkomsttagare blir tvungna att flytta från Kottby, säger Bjarland.

Dessutom har Kottby-sällskapet försökt få staden att gå med på att det hus som tidigare inhyste Steinerskolans daghem ska bli ett invånarhus. Kampanjen har varit resultatlös och Bjarland säger att staden slår dövörat till eftersom man istället vill sälja huset till högst bjudande.

Att det finns en så kallad stadsdelslots, som fungerar som länk mellan stadsdelsföreningarna och staden, har inte varit till någon hjälp.

– Det är mera en nominell funktion så att staden ska kunna säga att den finns. Möjligheten att få något till stånd är obefintlig.

Tilliten till beslutsfattarna undergrävs också av en stadsplanering som Kottbyborna upplever att berövar dem på deras grönområden och förstör stadsbilden, säger Bjarland.

Kottby-sällskapet tänker trots allt inte ge upp. Bjarland har bott i stadsdelen i nästan 25 år och ser inga tecken på att aktiviteten minskar.

– Vi tar det som en utmaning och fortsätter slåss.

Kommer den misstro som Kottbyborna känner att synas i kommunalvalet i juni?

– Jag hoppas det.

The post Kommuninvånare misstror politiker – VF:are i Dalsbruk önskar mera dialog, i Kottby växer ilskan mot De gröna appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Coronasäkert kommunalval – det här gäller dig som är väljare

15.4.2021

Använd mask eller visir, håll avstånd, använd handsprit och följ anvisningarna när du röstar i kommunalvalet. 

Justitieministeriets  anvisningar för ett coronasäkert val ligger nu ute på  Valfinland.fi. Anvisningarna om kommunalvalet har beretts i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd.

Webbplatsen ger lättillgänglig information om trygga och säkra valarrangemang i kommunavalet under coronapandemin.

Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett avstånd på minst två meter till andra. Valfunktionärerna övervakar  säkerheten i vallokalen och hjälper väljarna att följa anvisningarna.

Valfunktionären kommer att kontrollera väljarens identitet genom att be honom eller henne att ta av sig munskyddet en kort stund . Mellan valfunktionären och väljaren kommer det att finns en mellanvägg av plexiglas.

Anvisningarna för ett säkert val finns på Justitieministeriets webbplats, i sociala medier och som affischer i vallokalerna. Informationen finns på finska, svenska, engelska och nordsamiska.

Justitieministeriet har dessutom producerat videor där det visas hur röstningen går till när väljarna bär munskydd och när det i vallokalen finns skyddsväggar i plexiglas. Videorna finns på justitieministeriets YouTubekanal på finska, svenska och engelska.

Anvisningar om röstning under coronan finns även med som bilaga till den rösträttsanmälan som skickas hem till de röstberättigade. 

Coronaläget variera på olika håll i landet

– Om de lokala hälsovårdsmyndigheterna ger striktare coronaanvisningar, ska de följas i stället för justitieministeriets anvisning,heter det i ett pressmeddelande från Justitieministeriet.

The post Coronasäkert kommunalval – det här gäller dig som är väljare appeared first on Kommuntorget.fi.

Print
Sakkunnigtjänster
15.4.2021

Tillgängliggörande av data i kommunen

Enligt termbanken TEPA är öppna data sådan oförädlad information inom forskning, den offentliga förvaltningen, organisationer, företag eller privatpersoner som finns gratis tillgänglig för vem som helst och får användas fritt. Öppna data kan utvidgas, återanvändas och kombineras vidare i olika

Content source
Evenemang
Startdatum
11.5.2021

Forskningsfika: Städer och landsbygder

Sakkunnigtjänster
15.4.2021

Kommunförbundets styrelse

Kommunförbundets styrelse representerar Kommunförbundet och ansvarar för förbundets förvaltning och ekonomi. Styrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Styrelsens mandatperiod går ut när förbundsdelegationen valt nästa styrelse. Styrelsen sammanträder ungefär en gång i månaden

Sakkunnigtjänster
14.4.2021

Den nationella Framtidsdagen

Framtidsdagen kan firas också vid andra datum med hjälp av materialet nedan. Den nationella Framtidsdagen Kommunerna kan ordna lokala framtidsdiskussioner i skolor och tillsammans med kommuninvånarna, de kommunala beslutsfattarna och kommunens anställda. Det är i skolorna som framtidens aktörer

Paginering

  • Nuvarande sida 1
  • Page 2
  • Page 3
  • Page 4
  • Page 5
  • Page 6
  • Page 7
  • Page 8
  • Page 9
  • …
  • Nästa sida ››
  • Sista sidan Last »
Page URL:
https://www.kommunforbundet.fi/taxonomy/term/1694
Home

Kontaktuppgifter

PB 200, 00101 Helsingfors
Kommunernas hus, Andra Linjen 14
00530 Helsingfors

Växel: 09 7711
registratur (at) kommunforbundet.fi

Kommunförbundets faktureringsuppgifter

Ta kontakt

Ge kundrespons
E-postservice
Vår personal

Tillgänglighetsutlåtande
Tillgänglighetsrespons

Webbtjänst

Beställ Kommunförbundets nyhetsbrev

Kommunförbundets publikationer

RSS-flöden

Webbkakor och dataskydd

Sociala medier

Kuvapankkimme Flickrissä

Kuntaliitto ja Kuntaliitto-konserni sosiaalisessa mediassa

Kommunförbundskoncernens webbtjänster

Kommunmarknaden
Kommuntorget.fi
Kommunrekry
Upphandling.fi

© 2021 Kuntaliitto - Kommunförbundet