Vaccindoserna styrs till sjukvårdsdistrikt med minst 100 per 100 000 invånare en tvåveckorsperiod.

Statsrådet har ändrat förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer, vilket innebär att vacciner temporärt kan fördelas regionalt. Det här var inte möjligt enligt den tidigare förordningen.

Vaccinerna kan fördelas på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder, heter det i Social och hälsovårdsministeriets pressmeddelande.

Förordningen garanterar ändå att varje region får vaccin.

I fortsättningen ska Institutet för hälsa och välfärd THL dela ut leveranspartierna av Modernas vaccin samt en tredjedel av leveranspartierna av AstraZenecas vaccin till de sjukvårdsdistrikt där incidensen av bekräftade smittfall varit minst 100 per 100 000 invånare under de 14 dagar som föregår utdelningen av leveranspartiet.

Vaccinerna fördelas mellan sjukvårdsdistrikten på så sätt att man utöver befolkningsmängden i området med lika stor viktning beaktar antalet bekräftade smittfall i området. Man beaktar också antalet personer som tagits in för specialiserad sjukvård i området under de två föregående veckorna.

Dessutom förutsätter den regionala fördelningen att riskgrupperna och personer över 70 år har haft möjlighet att få sin första vaccindos.

Den riktade fördelningen får inte hindra eller fördröja personer från att få en sådan andra dos vaccin som behövs för bildandet av skydd mot covid-19, skriver Social- och hälsovårdsministeriet.

Försvårar planeringen, menar Åland

Utkastet till förordning var på remiss under april månads två första veckor och 51 remissinstanser lämnade utlåtanden.

Diskrimineringsombudsmannen gav i sitt utlåtande grönt ljus för att vaccinationsordningen ändras enligt epidemiläget om detta tjänar den breda allmänheten.

Också Kommunförbundet anser att en förändring är motiverad, men efterlyser flexibilitet så att vacciner kan styras till orter där smittspridningen ökar i den grad att smittspårningen inte hinner med.

Bland de som motsätter sig förändringen finns bland annat Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen anser att en regional fördelning av vaccin ska basera sig på befolkningsmängden som enda grund.

Landskapsregeringen på Åland menar istället att planering och förutsägbarhet i leveranserna är de viktigaste faktorerna för en lyckad vaccinationsstrategi.

Planering av till exempel massvaccinationer – då extra personal anställs och nya utrymmen hyrs – kräver en absolut förutsägbarhet, skriver landskapsregeringen: ”En riktad fördelning av vaccin skulle verka negativt mot dessa faktorer och försvåra planeringen och genomförandet av vaccineringen.”

Vidare befarar landskapsregeringen att eftersom epidemiläget kan förändras snabbt på Åland kan också sjukdoms- och dödsfall öka oproportionerligt mycket vid en snabb smittspridning, om Åland inte får en tillräcklig fördelning av vaccin på grund av det tidigare epidemiläge.

Andra landskap får ta notan, menar Vasa

Också Vasa sjukvårdsdistrikt förhåller sig kritiskt. Betraktat från ett helhetsperspektiv anser distriktet att förändringen inte är förnuftig.

Med tanke på hur överraskande epidemin spritt sig finns det en stor risk för att det blir något annat landskap som ”får ta notan”, skriver distriktet i sitt genmäle. Förändringen kan med eftersläpning underlätta situationen i de värsta epidemicentren men kan ta ut sin rätt i andra landskap där vaccineringen av medborgarna fördröjs, befarar man i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Dessutom flyttar ändringen av vaccinationsordningen tyngdpunkten för vaccinationerna närmare sommaren. Det här skapar tilläggsproblem, menar distriktet.

I mindre sjukvårdsdistrikt är intensivvårds- och infektionsplatserna begränsade och ett fåtal patienter i behov av intensivvård eller flera patienter i behov av avdelningsvård kräver specialarrangemang och inskränkningar av den övriga verksamheten, heter det i utlåtandet.

The post Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket” appeared first on Kommuntorget.fi.

Vaccindoserna styrs till sjukvårdsdistrikt med minst 100 per 100 000 invånare en tvåveckorsperiod.

Statsrådet har ändrat förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer, vilket innebär att vacciner temporärt kan fördelas regionalt. Det här var inte möjligt enligt den tidigare förordningen.

Vaccinerna kan fördelas på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder, heter det i Social och hälsovårdsministeriets pressmeddelande.

Förordningen garanterar ändå att varje region får vaccin.

I fortsättningen ska Institutet för hälsa och välfärd THL dela ut leveranspartierna av Modernas vaccin samt en tredjedel av leveranspartierna av AstraZenecas vaccin till de sjukvårdsdistrikt där incidensen av bekräftade smittfall varit minst 100 per 100 000 invånare under de 14 dagar som föregår utdelningen av leveranspartiet.

Vaccinerna fördelas mellan sjukvårdsdistrikten på så sätt att man utöver befolkningsmängden i området med lika stor viktning beaktar antalet bekräftade smittfall i området. Man beaktar också antalet personer som tagits in för specialiserad sjukvård i området under de två föregående veckorna.

Dessutom förutsätter den regionala fördelningen att riskgrupperna och personer över 70 år har haft möjlighet att få sin första vaccindos.

Den riktade fördelningen får inte hindra eller fördröja personer från att få en sådan andra dos vaccin som behövs för bildandet av skydd mot covid-19, skriver Social- och hälsovårdsministeriet.

Försvårar planeringen, menar Åland

Utkastet till förordning var på remiss under april månads två första veckor och 51 remissinstanser lämnade utlåtanden.

Diskrimineringsombudsmannen gav i sitt utlåtande grönt ljus för att vaccinationsordningen ändras enligt epidemiläget om detta tjänar den breda allmänheten.

Också Kommunförbundet anser att en förändring är motiverad, men efterlyser flexibilitet så att vacciner kan styras till orter där smittspridningen ökar i den grad att smittspårningen inte hinner med.

Bland de som motsätter sig förändringen finns bland annat Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen anser att en regional fördelning av vaccin ska basera sig på befolkningsmängden som enda grund.

Landskapsregeringen på Åland menar istället att planering och förutsägbarhet i leveranserna är de viktigaste faktorerna för en lyckad vaccinationsstrategi.

Planering av till exempel massvaccinationer – då extra personal anställs och nya utrymmen hyrs – kräver en absolut förutsägbarhet, skriver landskapsregeringen: ”En riktad fördelning av vaccin skulle verka negativt mot dessa faktorer och försvåra planeringen och genomförandet av vaccineringen.”

Vidare befarar landskapsregeringen att eftersom epidemiläget kan förändras snabbt på Åland kan också sjukdoms- och dödsfall öka oproportionerligt mycket vid en snabb smittspridning, om Åland inte får en tillräcklig fördelning av vaccin på grund av det tidigare epidemiläge.

Andra landskap får ta notan, menar Vasa

Också Vasa sjukvårdsdistrikt förhåller sig kritiskt. Betraktat från ett helhetsperspektiv anser distriktet att förändringen inte är förnuftig.

Med tanke på hur överraskande epidemin spritt sig finns det en stor risk för att det blir något annat landskap som ”får ta notan”, skriver distriktet i sitt genmäle. Förändringen kan med eftersläpning underlätta situationen i de värsta epidemicentren men kan ta ut sin rätt i andra landskap där vaccineringen av medborgarna fördröjs, befarar man i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Dessutom flyttar ändringen av vaccinationsordningen tyngdpunkten för vaccinationerna närmare sommaren. Det här skapar tilläggsproblem, menar distriktet.

I mindre sjukvårdsdistrikt är intensivvårds- och infektionsplatserna begränsade och ett fåtal patienter i behov av intensivvård eller flera patienter i behov av avdelningsvård kräver specialarrangemang och inskränkningar av den övriga verksamheten, heter det i utlåtandet.

The post Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket” appeared first on Kommuntorget.fi.

Kommunstyrelsemedlemmen Ulf Kjerin (SFP) hoppas att en rättslig process är andra tvåspråkiga kommuner till gagn.

Kommunstyrelsen i Kyrkslätt har förkastat t.f. bildningsdirektör Mikael Flemmich rättelseyrkan.

Flemmich ville att kommunstyrelsen skulle ompröva utnämningen av Eeva-Kaisa Ikonen till bildningsdirektör.

Skiljelinjerna i frågan är bekanta sedan tidigare: SFP och De gröna stödde Flemmich yrkan, Samlingspartiet, SDP, Centern, Sannfinländarna och Pro Kyrkslätt gjorde det inte och rösterna föll 8–5.

Ulf Kjerin (SFP), andra vice ordförande i kommunstyrelsen, dömer ut processen och ondgör sig över att rekryteringskonsulterna har haft för stort inflytande. Den poängsättning av kandidaterna som placerade Ikonen högst var ett intern räkneövning som intervjugruppen tog till när den inte kunde komma överens om vem som skulle föreslås för tjänsten, säger Kjerin.

– Att poängsättningen kom med i beredningstexten var en överraskning.

Enligt honom har majoriteten i styrelsen nu sidsteppat den viktiga språkfrågan.

– Ur vår, kommunens och tvåspråkighetens synvinkel är svenskan viktig. Majoriteten säger att det räcker med tjänstemannasvenska.

Kjerin utesluter inte att grälet om bildningsdirektörstjänsten leder till ett försämrat samarbete mellan de två stora partierna i Kyrkslätt, Samlingspartiet och SFP.

Mikael Flemmich har jobbat inom bildningsförvaltningen i Kyrkslätt sedan 2013.

Mikael Flemmich har tidigare sagt till Kommuntorget att han överväger att besvära sig till Helsingfors förvaltningsdomstol i frågan. Efter kommunstyrelsens möte är han mer bestämd.

– Ja jag kommer att besvära mig. Jag har konsulterat jurister, diskuterat processens fel och brister, och kommer fortsätta att konsultera dem. Om de inte avråder mig, vilket jag betvivlar, för jag ärendet till förvaltningsdomstolen.

Enligt ett tidigare beslut i kommunstyrelsen är Flemmich t.f. bildningsdirektör tills en ny tillträder. Ett besvär hindrar inte Ikonen från att tillträda tjänsten, men besväret kan göra att tjänsten blir tidsbunden tills den juridiska biten är avgjord.

Själv håller Flemmich fast vid att han börjar jobba som bildningsdirektör i Grankulla, en tjänst han utnämndes till i måndags.

Ulf Kjerin hoppas att en rättslig process är till nytta för tvåspråkiga kommunerna, även om den inte gagnar Kyrkslätt i den här frågan.

– Det kan bli en fingervisning om att man inte kan nedvärdera de finlandssvenska värderingarna hur som helst utan måste ta språkkunskaperna på allvar.

The post Kommunstyrelsen i Kyrkslätt förkastade Mikael Flemmich rättelseyrkan – ”Jag tar frågan till domstol” appeared first on Kommuntorget.fi.

När stålindustrin försvann från Dalsbruk försvann också en plats för politiker och väljare att mötas, säger Esko Antikainen (VF). Kottby-sällskapets Bert Bjarland säger att många i stadsdelen känner sig svikna av De grönas politik.

De kommunala beslutsfattarna måste göra mera för att vinna kommuninvånarnas förtroende. Det här visar Kommunförbundets invånarundersökning, som 10 000 finländare i 43 kommuner medverkade i.

Trenden är i och för sig positiv. Till exempel påståendet att kommuninvånaren litar på politikerna när det handlar om att utveckla kommunen fick i 2015 års undersökning genomsnittspoängen 2,85 av 5. Nu är indexet uppe i 2,92.

De flesta kommuninvånare förhåller sig neutralt till påståenden om att kommunen informerar tillräckligt, behandlar befolkningsgrupperna likvärdigt och lyssnar på invånarnas åsikter.

Men de misstänksamma kommuninvånarnas procentuella andel är i de flesta fall större än de tillitsfulla.

Kvinnor litar mer än män

Hur en kommuninvånaren förhåller sig till kommunen och lokala politiker påverkas av en rad faktorer.

Bland annat återspeglas kommunens ekonomiska situation och i beslutsklimatet i kommunen invånarens förtroende. Kvinnor är mer tillitsfulla än män och svenskspråkiga har större förtroende för beslutsfattandet än finskspråkiga.

Vidare så har högutbildade större förtroende än lågutbildade. Störst förtroende för kommunaltbeslutsfattande finns i de yngsta och de äldsta åldersklasserna och i kommuner med 10 001–20 000 invånare. Svagast är förtroendet i kommuner med 50 001–100 000 invånare.

Kommunerna måste informera

Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom säger att den positiva trenden förklaras av att kommunerna jobbat med att synliggöra sina verksamheter. Samtidigt är det klart att ingen kommun klarar sig bra i det förtroendeindex som undersökningen sammanställt.

Det finns en viss korrelation mellan den beslutsfattarundersökning som Kommunförbundet publicerat och invånarundersökningen. Det vill säga att i vissa fall avspeglas ett dåligt beslutsklimat också i invånarnas förtroende för det lokala beslutsfattandet.

Pekola-Sjöblom säger att det delvis har att göra med att gamla kriser, som kommunerna lagt bakom sig, fortsätter prägla invånarnas syn på beslutsfattandet.

– Många får sin information via nyhetsmedierna. För att rapporteringen inte ska bli ensidig har vi betonat att kommunerna har lösningen i sina egna händer. De kan föra fram positiva saker genom egna kanaler, till exempel på sociala medier.

Hur goda betyg kan beslutsfattandet egentligen få med tanke på att det handlar om politiska beslut, där åsikterna går isär?

– Det finns en diskussion inom demokratiforskning om att det är hälsosamt med kritiska invånare. Betyg som närmar sig 3,5 är bra men de som är under 3 borde man få höjda.

Involvera kommuninvånarna

Det som behövs är mera information om vad kommunen gör och om vilka beslut beslutsfattare kan ta, säger Pekola-Sjöblom. Det här är nämligen ingen självklar kunskap bland kommuninvånarna.

Forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommunallagen möjliggör att invånarna inkluderas i beslutsprocessen, till exempel genom deltagandebudgetering. En del kommuner hör också invånarnas åsikter när det handlar om sparåtgärder och Pekola-Sjöblom uppmanar fullmäktigen att fatta beslut om dylika involverande processer.

– Man ska också informera öppet och ärligt om tråkiga beslut och förse invånarna med scenarier om vad de kan leda till.

Överlag gäller det att i beslutsfattandet komma bort från politiska gräl och ge era utrymme för kompromisser. Kommunalpolitik är inte nationell politik, säger Pekola-Sjöblom.

Inga ”kragakast” i Kimitoöns kommun

I förtroendeindexet placerar sig Kimitoöns kommun och Raseborg längst ner bland de tvåspråkiga kommuner som deltagit i undersökningen.

!function(){"use strict";window.addEventListener("message",(function(a){if(void 0!==a.data["datawrapper-height"])for(var e in a.data["datawrapper-height"]){var t=document.getElementById("datawrapper-chart-"+e)||document.querySelector("iframe[src*='"+e+"']");t&&(t.style.height=a.data["datawrapper-height"][e]+"px")}}))}();

Pekola-Sjöblom förklarar det här, för Raseborgs del, med dålig ekonomi och för Kimitoöns del med den upprivande vindkraftsfrågan – som numera är ett avslutat kapitel i kommunen.

Esko Antikainen, vänsterpolitiker i Dalsbruk och fullmäktigeledamot i Kimitoöns kommunfullmäktige, har varit med i det kommunala beslutsfattandet i snart 50 år. Han förklarar kommunens dåliga placering med att avståndet mellan väljare och politiker har växt.

Kommunsammanslagningen 2009, då Kimito, Dragsfjärd och Västanfjärd gick ihop, är en förklaring. Att stålindustrin försvunnit från Dalsbruk i och med FN-steels konkurs är en annan.

Fabriksgolvet och de fackliga sammanhangen var naturliga miljöer för diskussioner om politik, säger Antikainen.

– Nu är det inte mycket diskussion och tidningarna skriver mest vad tjänstemännen för in i protokollen. Det finns eldsjälar som har åsikter om allt och det är riktigt okej. Jag tycker att invånarna aktivare kunde vara i kontakt med oss.

Frågan om vindkraften och grälen kring förra kommundirektören Anneli Pahta har gett bilden av ett dåligt beslutsklimat i kommunen. Är det en rättvis bild?

– Vi kommer nog rätt långt i diskussionerna i fullmäktige, även om det finns ärenden som borde ventileras bättre. Vi har ett konsensussystem och det har inte blivit några ”kragakast”. Det finns olika åsikter och det är bra.

Kottby får inte sin röst hörd

Helsingfors är inte med i Kommunförbundets undersökning men också där finns mycket att önska av kontakten mellan invånare och politiker, säger Bert Bjarland, medlem av Kottby-sällskapet.

De gröna har haft ett starkt stöd i Kottby, säger Bjarland, bland annat för att stadsdelen har många invånare som jobbar inom kulturella och kreativa branscher. Nu upplever invånarna att partiet svikit deras förtroende.

– Besvikelsen är stor. De gröna i fullmäktige och speciellt biträdande borgmästare Anni Sinnemäki ses rentav som fiender.

Orsaken är att partiet är för en höjning av arrendet vilket innebär att många äldre och låginkomsttagare blir tvungna att flytta från Kottby, säger Bjarland.

Dessutom har Kottby-sällskapet försökt få staden att gå med på att det hus som tidigare inhyste Steinerskolans daghem ska bli ett invånarhus. Kampanjen har varit resultatlös och Bjarland säger att staden slår dövörat till eftersom man istället vill sälja huset till högst bjudande.

Att det finns en så kallad stadsdelslots, som fungerar som länk mellan stadsdelsföreningarna och staden, har inte varit till någon hjälp.

– Det är mera en nominell funktion så att staden ska kunna säga att den finns. Möjligheten att få något till stånd är obefintlig.

Tilliten till beslutsfattarna undergrävs också av en stadsplanering som Kottbyborna upplever att berövar dem på deras grönområden och förstör stadsbilden, säger Bjarland.

Kottby-sällskapet tänker trots allt inte ge upp. Bjarland har bott i stadsdelen i nästan 25 år och ser inga tecken på att aktiviteten minskar.

– Vi tar det som en utmaning och fortsätter slåss.

Kommer den misstro som Kottbyborna känner att synas i kommunalvalet i juni?

– Jag hoppas det.

The post Kommuninvånare misstror politiker – VF:are i Dalsbruk önskar mera dialog, i Kottby växer ilskan mot De gröna appeared first on Kommuntorget.fi.

Använd mask eller visir, håll avstånd, använd handsprit och följ anvisningarna när du röstar i kommunalvalet. 

Justitieministeriets  anvisningar för ett coronasäkert val ligger nu ute på  Valfinland.fi. Anvisningarna om kommunalvalet har beretts i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd.

Webbplatsen ger lättillgänglig information om trygga och säkra valarrangemang i kommunavalet under coronapandemin.

Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett avstånd på minst två meter till andra. Valfunktionärerna övervakar  säkerheten i vallokalen och hjälper väljarna att följa anvisningarna.

Valfunktionären kommer att kontrollera väljarens identitet genom att be honom eller henne att ta av sig munskyddet en kort stund . Mellan valfunktionären och väljaren kommer det att finns en mellanvägg av plexiglas.

Anvisningarna för ett säkert val finns på Justitieministeriets webbplats, i sociala medier och som affischer i vallokalerna. Informationen finns på finska, svenska, engelska och nordsamiska.

Justitieministeriet har dessutom producerat videor där det visas hur röstningen går till när väljarna bär munskydd och när det i vallokalen finns skyddsväggar i plexiglas. Videorna finns på justitieministeriets YouTubekanal på finska, svenska och engelska.

Anvisningar om röstning under coronan finns även med som bilaga till den rösträttsanmälan som skickas hem till de röstberättigade. 

Coronaläget variera på olika håll i landet

– Om de lokala hälsovårdsmyndigheterna ger striktare coronaanvisningar, ska de följas i stället för justitieministeriets anvisning,heter det i ett pressmeddelande från Justitieministeriet.

The post Coronasäkert kommunalval – det här gäller dig som är väljare appeared first on Kommuntorget.fi.