Hoppa till huvudinnehåll
Home
  • FI
  • SV
  • EN

Primary links

  • Aktuellt
  • För media
  • Coronavirus

Päävalikko

  • Juridik
    • Kommunens organ och ledning
      • Fullmäktige
      • Direktioner och kommittéer
      • Ledningen av kommunen
      • Nämnder
      • Övriga organ
        • Revisionsnämnden
        • Tillfälliga utskott
      • Proportionella val
      • De förtroendevaldas ställning
        • Fullmäktigeledamöternas motionsrätt
        • Återkallande av förtroendeuppdrag
        • Uppgifter om förtroendevalda på kommunens webbplats
        • Bestämmelse om uppträdande
        • De förtroendevaldas rätt till upplysningar
        • De förtroendevaldas rätt att få ledigt från arbetet för att sköta förtroendeuppdrag
        • Redogörelse för bindningar
      • Korruption och etik
    • Beslutsfattande i kommunen
      • Beredning av ärenden
      • Tidpunkt för inledande av ett ärende
      • Jäv
        • Tillämpningsområde för jävsgrunder
        • Jäv för fullmäktigeledamot i fullmäktige
        • Jävsgrunder: Övriga kommunala förtroendevalda
        • Tvåinstansjäv
        • Närstående enligt bestämmelserna om jäv
        • Avgörande av jävsfrågor
        • Verkan av jäv
        • Chattbotten Fråga om jäv
      • Grunderna för god förvaltning
      • Handläggningstid för centrala ärendegrupper
      • Utgångspunkter
      • Övertagningsrätt
      • Motivering av beslut
        • Rättsfall: Prioritering av kommuninvånare vid rekrytering
      • Delgivning av beslut
      • Verkställighet av beslut
      • Beslutsförfarandet vid ändringar i skolnätet
      • Beslutsförfarandets rättsliga grund
        • Kommunallagen och kommunens förvaltningsstadga
      • Myndighetens rättelse på eget initiativ
    • Sammanträdesförfarande
      • Organens sammanträden
      • Behandling av ett ärende vid sammanträdet
      • Förande och justering av protokoll
      • Sätt att fatta beslut i ett organ
      • Sammanträdets offentlighet
    • Sökande av ändring
      • Omprövning enligt kommunallagen
      • Kommunalbesvär
      • Förvaltningsbesvär
      • Förvaltningstvistemål
      • Anvisningar för sökande av ändring
    • Samarbete mellan kommuner och samkommuner
      • Gemensamt organ
      • Gemensam tjänst
      • Avtal om skötseln av en myndighetsuppgift
      • Samkommuner (KomL 2015)
      • Affärsverkssamkommun
      • Rättsfall: Kommunala självstyrelsen
    • Kommunerna, bolagen och marknaden
      • Bolag
        • God förvaltningssed och ledning i kommunkoncernen
      • Konkurrensneutralitet
      • Statligt stöd
        • Anvisningar
        • Rättspraxis
      • Konkurrensrättsligt skadestånd
      • Karteller
        • Asfaltkartellen
        • Träkartellen
      • Samarbetsforum för offentlig upphandling
    • Avtal och skadestånd
      • Avtalsstyrning och riskhantering
        • Vilseledande vid avtalsförhandlingar
      • Upphandlingskontrakt
      • Allmänna avtalsvillkor
        • JYSE
        • Avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen
        • Avtalsvillkor för byggentreprenader
      • Kommunens fastighetsköp
        • EU:s regler om statligt stöd vid fastighetsköp
        • Förorenad mark
        • Säljarens felansvar
        • Fastighetsköp: Rättspraxis och artiklar
      • Reklamation
      • Skadestånd och ansvarsfrågor
      • Rekommendationsavtal om upphovsrätt
      • Indrivning och preskription av en fordran
        • Privaträttsliga fordringar
        • Offentligrättsliga fordringar
        • Frivillig indrivning
        • Preskription av en fordran
        • Har borgenären rätt till standardersättning för indrivningskostnader?
    • Offentlighet och dataskydd
      • Begäran om uppgifter
        • Avgifter för utlämnande av uppgifter
        • Är all e-post myndighetshandlingar?
      • Behandling av personuppgifter
      • Dataskydd
        • Dataskyddslagen
        • Nätverk för kommunernas dataskyddsombud
      • Offentlighet i kommunala myndigheters verksamhet
        • Föredragningslistans och protokollets offentlighet vid upphandling
      • Särskilda frågor för webbkommunikation
        • Bör alla beslut om personalen publiceras på webben?
      • Työntekijän tietoaineistot
  • Ekonomi
    • Budgetering och ekonomiplanering
      • Ekonominyckeln – ett verktyg för beräkning av vårdreformens konsekvenser
      • Nya kriterier för kriskommuner
      • JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner
      • Tillämpningsanvisningar för kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin
      • Pensionsutgiftsbaserade avgifter vid överföring av verksamhet
      • Ekonomistyrning vid kommunsammanslagningar
      • De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2020
      • De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2019
    • Bokföring och bokslut
      • Bokföringsnämndens kommunsektion
        • Kommunsektionens uppgifter och sammansättning
        • Kommunsektionens gällande allmänna anvisningar
        • Utlåtanden från Kommunsektionen
          • Kommunsektionens utlåtanden 2017-
          • Kommunsektionens utlåtanden 2016-2011
          • Kommunsektionens utlåtanden 2010-2006
          • Kommunsektionens utlåtanden 2005-2003
          • Kommunsektionens utlåtanden 2002-1999
          • Kommunsektionens utlåtanden 1998
          • Kommunsektionens utlåtanden 1997-1996
      • Ekonomistyrning för kommunalt affärsverk och annan balansenhet
        • Bildande av en bokföringsmässig balansenhet
        • Särredovisning 1.1.2020 och marknadsmässig prissättning
        • Allmän anvisning om bokföring och bokslut för särredovisade affärsverksamheter (2017)
        • Bokföring av upplösta affärsverk
      • Andra rekommendationer och publikationer som behandlar bokföring
        • Automaattisen talousraportoinnin käsikirja AURA
        • Hur ersättningar som föranleds av asfaltkartelldomarna behandlas i bokföringen
        • Budgetering och bokföring av pensionsförsäkringsavgifter 2019
        • Bikostnader för familjevårdares arvode
        • Bokföringsanvisningar för Waltti-resekort inom kollektivtrafiken
        • Bokslutsscheman på engelska
    • Koncernstyrning och ägarpolitik
      • Kommunens koncerndirektiv
      • Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut
      • Riktlinjer för kommunens ägarpolitik
    • Kommunalekonomin och staten
      • Regeringsprogrammet
      • Samarbetet mellan kommunerna och staten
      • Planen för de offentliga finanserna och programmet för kommunernas ekonomi
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2021–2024
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2020-2023
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2019–2022
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2018–2021
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2017–2020
      • Statens budgetpropositioner
      • Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin
      • Nytt styrsystem för de offentliga finanserna
        • Kommunens ekonomi i balans – men hur?
        • Kommunekonomin mot 2020-talet
        • Livskraft, tillväxt och sysselsättning som utmaningar för den kommunala ekonomin
        • Den nya kommunens ekonomi år 2019 - Vård- och landskapsreformens verkningar
        • Nytt styrsystem för de offentliga finanserna – från balans till överskott i den kommunala ekonomin
    • Kostnadsberäkning
      • Fördelaktighetsjämförelser
      • Handbok i kostnadsberäkning för kommuner och samkommuner
    • Chefekonomens spalt
      • Översikter, nyheter, meddelande
      • Dieaserier och föreläsningsmaterial
      • Bloggar, kolumner och artiklar
    • Revision och kontroll
      • Revisionsnämnd
        • Revisionsnämndens uppgifter
        • Revisionsnämndens rätt till upplysningar
        • Beredning av bokslutet och utvärderingsberättelsen för fullmäktige
        • Revisionsnämndernas verksamhet när en ny fullmäktigeperiod inleds och valet av revisionssammanslutning
      • Revision
        • Revisorernas uppgifter
        • Revisorns rätt till upplysningar
        • Revisionstillsyn och examina
        • Bekräftelsebrev
        • "Särskild granskning" på uppdrag av revisionsnämnden
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Formulär för riskbedömning
        • Intern revision
    • Resultat
      • Produktivitetsjämförelse i kommunerna
        • Produktiviteten inom utbildningen
        • Produktivitetsmått för tekniska sektorn
      • På finska: Tuottavuuskäsitteistö -julkaisu - Tuottavuus osana tuloksellisuutta
      • Input-outputmodellen
      • Problem vid produktivitetsmätningar
      • Effektivitet
      • Effekt
    • Produkter som stöder ekonomistyrning
      • Taloustorstai-sändningar
      • Kommunens kostnadsstruktur service
      • Statsandelskalkylator
      • Excel-formulär
      • Kommunspecifik skatteprognosfil
      • Produktivitetsjämförelse i kommunerna
      • Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader
      • Kommunalekonomiskt konditionstest
      • Nätverksprojektet för kunskapsbaserad ledning
      • Sändlistor inom kommunalekonomi
      • Nyhetsbrev
    • Statsandelar
      • Statsandelssystemet
        • Statsandel för kommunal basservice
        • Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna
        • Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet
      • Statsandelsberäkningar
        • Statsandelarna 2021
        • Statsandelarna 2020
        • Statsandelarna 2019
        • Statsandelarna 2018
        • Statsandelarna 2017
          • Statsandelen för kommunal basservice 2017
          • Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna 2017
          • Kalkyleringsmodell för statsandelarna 2017
        • Statsandelarna 2016
          • Kalkyleringsmodell 2016
          • Statsandelen för kommunal basservice 2016
          • Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna 2016
          • Hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 2016
      • Hemkommunsersättningar
        • Hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
        • Fastställande av betalningsandel för omhändertagna och placerade barn
      • Behovsprövad höjning av statsandelen
    • Kapitalanskaffning och placeringsverksamhet
      • Kommunens finansförvaltning
      • Beslut om placeringar i kommuner och samkommuner
      • Användning av derivat
      • Ensidig justering av ränta eller räntemarginal på lån från penninginstitut
    • Skattefrågor
      • Skatteprognosfil
      • Kommunernas fördelningsandelar
      • Beskattningens flexibla verkställande ändrar på redovisningarnas periodisering
      • Kommunernas skatteprocentsatser
        • Inkomst- och fastighetsskattesatser
        • Kommunernas skattesatser och effektiva skattegrad
        • Höjning av skattesatsen påverkar inte statsandelsutjämningen
      • Mervärdesbeskattning
        • Moms vid fakturering av kurators- och psykologtjänster inom skolhälsovården
        • Momssatserna ändrades 1.1.2013
        • I kommunerna införs omvänd momsskyldighet för byggtjänster
        • Momsskyldighet vid samarbete mellan kommuner
        • Momsbeskattning av utbildningstjänster
      • Högsta förvaltningsdomstolens beslut om inkomstbeskattning av samkommun som utövar avfallshantering
      • Föreslagna ändringar i fastighetsskatten 2018-2019 samt revideringen av fastigheternas beskattningsvärde
      • Ändringar i fastighetsskattelagen 2017
      • Ändringar i fastighetsskattelagen år 2016
      • Vindkraftverken inom fastighetsbeskattningens tillämpningsområde
      • Fastighetsbeskattning - Skatteförvaltningens anvisningar
      • Skattelagstiftning
    • Ekonomi
  • Undervisning och kultur
  • Social- och hälsovård
    • Hälso- och sjukvård
      • Främjande av hälsa
        • Rådgivning
        • Screening
        • Skol- och studerandehälsovård
      • Företagshälsovården
      • Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
        • Statlig sjukvårdsersättning till personer som kommer från utlandet till Finland
      • Hälsocentralens mottagningsverksamhet
      • Jour
      • Mun- och tandvård
      • Prehospital akutsjukvård
      • Sjukhusverksamhet/vårdavdelningsverksamhet
      • Specialiserad sjukvård
      • Tjänsteutbudet
    • Informationshantering
      • Elektronisk patientjournal
      • Nomenklaturer och klassifikationer
        • Klassifikation av radiologiska undersökningar och åtgärder
        • Laboratoriotutkimusnimikkeistö
        • Nomenklaturer för specialarbetare inom rehabilitering och vård
    • Klientavgifterna
      • Avgifter för anstaltsvård
      • Avgifter för boendeservice enligt socialvårdslagen
      • Avgifter för distanstjänster
      • Avgifter för hemvård
      • Avgifter för vård i serie
      • Avgifter inom stödet för närståendevård
      • Fastställande av klientavgifter
      • Klientavgifter för omsorger om utvecklingsstörda
      • Klientavgifter inom familjevården
      • Klientavgifter inom mun- och tandvården
    • Socialvård
      • Barnskydd
        • Kuntaliiton lastensuojelun kuntakyselyt 2012 ja 2017
      • Familjevård
      • Handikappservice och tjänster för personer med funktionsnedsättning
        • Företagshälsovård för personliga assistenter
      • Socialjour
      • Socialt arbete, social handledning och egen kontaktperson
      • Tjänster för äldre
        • Boendeservice och institutionsvård
        • Hemvård
        • Kvalitetsrekommendation
        • Närståendevård
        • Plan för att stödja den äldre befolkningen
        • Tjänster som främjar välbefinnandet
        • Äldreråd
    • Tillhandahållande och produktion av tjänster
      • Kommunernas social- och hälsovårdsförvaltning
      • Organiseringsansvar
        • Rätt att välja hemkommun, rätt att anlita service i en annan kommun och beräkning av ersättning
      • Palveluseteli
    • Vårdreformen och Kommunförbundet
      • Förändringsstöd
  • Samhälle och miljö
    • Digitalisering av den byggda miljön
      • Hantering av naturdata
    • Miljö
      • Hållbar utveckling
      • Klimatförändring
        • Ilmastokunnat
        • Kommunernas klimat- och miljönätverk
        • Hur kan kommunen minska sina växthusutsläpp?
      • Miljö- och hälsoskydd
        • Avgifter och den systematiska tillsynen
        • Kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet
          • Hälsoskyddet
          • Livsmedelstillsyn
          • Veterinärvård
          • Övervakning av tobakslagen
      • Miljövård
        • Bullerbekämpning
        • Den kommunala miljövårdsmyndigheten
          • Miljöskyddsföreskrifter
        • Kommunerna äger skog
        • Marktäktsfrågor
        • Naturvård
          • Fridlysning av naturminnesmärke genom kommunalt beslut
        • Vattenskydd och vattenvård
        • Förorenade markområden
    • Samhällen och markanvändning
      • Boende
      • Byggnadstillsyn
        • Kommunernas enhetliga verksamhet
      • MBL revideras – engagera kommunerna!
      • Markpolitik
      • Samhällsplanering
      • Trafik
        • Lag om transportservice
    • Säkerhet
      • Räddningsväsendet
      • Trygghet och säkerhet i vardagen och boendet
        • Säkerhetsplanering i kommunerna
    • Teknik
      • Avfallshantering
      • Energiproduktion och energiförsörjning
        • Energieffektivitetsavtal 2017–2025
        • Energistöd
        • Energiproduktion
          • Energirådgivning
          • Fjärrvärme
          • Konkurrensutsättning av elupphandlingen
          • Konkurrensutsättning av oljeupphandlingen
          • Värmeföretagande
      • Gator och allmänna områden
        • Kommunerna och statens trafikleder
        • Placering av teleledningar och -anordningar
        • Projekt om en öppen innovationsplattform för kommunernas infrastrukturtillgångar
        • Underhåll av gator
      • Vattentjänster
        • Avloppsvatten i glesbygden
      • Verksamhetslokaler
        • Byggherreverksamhet
        • Byggnadernas energieffektivitet
        • Intern uthyrning
        • Kommunernas modeller för att förebygga och åtgärda problem med inomhusluften
        • Program för fastigheter och verksamhetslokaler
  • Livskraft och sysselsättning
    • Kommunernas näringspolitik
      • Kommunernas krisstöd till ensamföretagare
        • Mall för beslut om understöd
      • Ledning av livskraften i kommunerna
      • Kommunala upphandlingar
      • Kommunernas stöd till företag
    • Regioner och näringar
      • EU:s regional- och strukturpolitik
        • Programperioden 2014–2020 för strukturfonderna
    • Landsbygdspolitik
      • Delegationen för små kommuner
      • Bedömningen av landsbygdskonsekvenserna till stöd för beslutsfattandet
    • Sysselsättning
      • Den kommunbaserade modellen för sysselsättning
      • Sysselsättning genom upphandling
      • Sysselsättningsförsök
        • Kommunförsök
      • Finlands Kommunförbunds sysselsättnings- och arbetskraftspolitiska arbete
      • Kommunernas utgifter för arbetsmarknadsstödet
      • Servicecenter för arbetskraften
    • Livskraftsindikator
  • Delaktighet och växelverkan
    • Demokrati och delaktighet
      • Demokratiapäivä
      • Kommuninvånarnas delaktighet
        • Användarinflytande
        • Demokratispelet
        • Invånarinitiativ
        • Kommunala folkomröstningar
      • Nätverket för kommunal demokrati
      • Representativ demokrati
        • Fullmäktiges verksamhet och uppgifter
        • Utveckling av fullmäktigearbetet
        • Årets fullmäktigeledamot söks!
        • Styrelsens verksamhet och uppgifter
        • Rekommendation om fungerande styrelsearbete
        • Utvärdering av styrelsearbetet
        • Nämndernas verksamhet och uppgifter
        • Andra organ
      • Val
        • Kommunalval
        • EU-val
        • Riksdagsvalet
        • Hemkommun
    • EU och internationell verksamhet
      • Europeiska unionens regionkommitté
      • Finlands EU-ordförandeskap och kommunerna
      • Information om EU-finansiering till kommunerna
      • Internationella organisationer i kommunsektorn
        • CEMR - Euroopan kuntaliittojen kattojärjestö
        • Europarådets kongress för lokala och regionala organ
        • HOPE - The European Hospital and Healthcare Federation
        • United Cities and Local Governments (UCLG)
      • Kommunförbundets Brysselkontor
      • Kommunförbundets EU-intressebevakning
    • Information och marknadsföring
    • Invandring och kulturell mångfald
      • Integration på svenska
    • Ledarskap och utveckling
      • Kommunförbundet som kommunernas utvecklingspartner
        • Kuntajohtajaverkosto Ryhmä 44
      • Kuntaliitokset
      • Uuden sukupolven organisaatiot
      • Välfärd för kommuninvånarna
      • Förändring genom förnyelse
        • Innovationer
        • Prognostisering
        • Raffinaderi
        • Utveckling
    • Jämställdhet och likabehandling
      • Lagstiftning
      • Jämställdhet i verksamheten
    • Informationssamhället
      • Digital utveckling i kommunerna
      • Informationshantering
        • Dokumenthantering och arkivfunktion
      • Gemensamma digitala lösningar
        • Bruksanvisnignar och guider
        • Mentornätverk
      • Projektet Digitalisering i framtidens kommun
        • Förvaltningen av fria produkter - utbildningsmaterial
        • Kunta.fi
  • Statistik och fakta
    • Livskraftsindikator
    • Publikationer
      • Beställningsblankett
      • Leveransvillkor
      • Publikationer på svenska
      • Kommunförbundets blanketter
      • KT Kommunarbetsgivarnas publikationer
    • Antalet kommuner och städer och befolkningsuppgifter
      • Kommunbaserade indelningar
      • Kommunernas arealer och befolkningstäthet
    • Analyser av befolkningsprognoserna
    • Förvaringstider för kommunala handlingar
    • Kommunfakta
      • Befolkningsprognoser
      • Befolkningsstrukturen
    • Kommunnavigatorn
    • Kostnadsstruktur
  • Kommuner och samkommuner
    • Kommunernas kontaktuppgifter och vapen
    • Kommunernas och samkommunernas verksamhet
    • Tvåspråkiga kommuner
      • De tvåspråkiga kommunernas nätverk för nationalspråksstrategin
      • En livskraftig tvåspråkighet
      • Tvåspråkighet i samiska områden
  • Kommunförbundet
    • Forskning
      • Förändringarnas KommunFinland 2025
        • Beslutsfattarundersökning 2020 
        • Invånarundersökningen 2020
      • Kuntaliiton pro gradu -tunnustuspalkinto
    • Intressebevakning
    • Coronavirus
      • Kommunernas förvaltning under undantagsförhållandena
      • Kommunernas krisstöd till ensamföretagare
    • Service
      • Arkiv
        • Anhållan om tillstånd att forska i Kommunförbundets arkiv
      • Bibliotek- och informationstjänst
      • Medlemsservice
      • Heders- och förtjänsttecken
        • Ansökan om heders- och förtjänsttecken
      • Nyhetsbrev
    • Kommunförbundet som arbetsgivare
    • Organisation och beslutsfattande
      • Kommunförbundets styrelse
      • Historia
      • Strategi och framtid
      • Kommunförbundets förbundsdelegation
      • Valet av Kommunförbundets förbundsdelegation
    • Svensk service
      • Information om tvåspråkiga kommuner
      • Svensk- och tvåspråkiga nätverk
      • Kontakta oss på svenska
        • Svenska gruppen
      • Svensk intressebevakning
        • Svenska delegationen
      • Kommunförbundet utbildar på svenska
      • Kommuntorget.fi
    • Evenemang
    • Cirkulär och utlåtanden
      • Cirkulär
      • Utlåtanden
  • Media
  • FI
  • SV
  • EN

Kårkullastyrelsen föreslår att Otto Ilmonen blir omsorgsdirektör

22.4.2021

Kårkullas samkommunsstyrelse förslår att Otto Ilmonen väljs till tjänsten som samkommunsdirektör. Ilmonen är planerings- och utvecklingschef vid Åbo Akademi. Som reserv föreslår styrelsen Annina Alexandersson.

Styrelsens förslag går vidare till fullmäktige som på sitt möte i maj väljer samkommunsdirektör. 

Tjänsten som samkommunsdirektör har sökts av sju personer, förutom Ilmonen och Alexandersson. De övriga fem är Nina af Hällström, Torbjörn Stoor, Jarkko Pirttiperä, Anders Kjellman och Heidi Abrahamsson. 

På basis av ansökningshandlingarna har styrelsen gjort en helhetsbedömning av ansökningarna med beaktande av formell behörighet, relevant arbetserfarenhet och  chefserfarenhet, heter det i ett pressmeddelande från styrelsemötet i dag, torsdag.

Kårkulla samkommun ger service till svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning och är en av Svenskfinlands största arbetsgivare med ca 1000 anställda. Verksamhetens syfte är att säkra en kvalitativt god omsorg och målet är att vara en attraktiv och modern arbetsplats som har en god personalpolitik.

Tjänsten som omsorgsdirektör blev ledig när Sofia Ulfstedt valde att säga upp sig på grund av interna konflikter.

The post Kårkullastyrelsen föreslår att Otto Ilmonen blir omsorgsdirektör appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Jakobstad har höga vårdkostnader, visar Kommunförbundets uträkning

22.4.2021

Kommunförbundet har publicerat en sammanfattning av nettoutgifterna inom social- och hälsovården i de 44 största kommunerna och 8 samkommuner.

Ifjol steg kostnaderna för social- och hälsovården sammanlagt med 4,9 procent jämfört med föregående år.

Ökningen var störst inom primärvården (11,9 procent). där kostnaderna steg på grund av de utgifter som coronatester och vården av coronasjuka orsakade i form av bland annat utrustnings- och personalkostnader

Coronaepidemin minskade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster.

Eftersom vissa tjänster kördes ner och icke-brådskande vård inom den specialiserade sjukvården flyttades fram har det uppstått en vårdskuld som ännu inte syns i utgifterna i detta skede.

Jakobstad utmärker sig

Under 2020 var de behovsstandardiserade social- och hälsovårdskostnaderna per invånare i medeltal 3 601 euro. Kostnaderna varierade mellan 4 002 och 2 920 euro.

I Jakobstad var kostnaderna per invånare 11 procent högre och i Heinola 19 procent lägre än genomsnittet i kommunerna.

Sex av de åtta samkommunerna med många verksamhetsområden hör kostnadsmässigt till de kommuner och samkommuner som har de lägsta kostnaderna.

Här kan du läsa mer om de största kommunernas nettoutgifter för social- och hälsovården och mera detaljerade resultat (på finska).

Efterfrågan på specialiserad sjukvård minskade

Konsekvenserna av coronavirusutbrottet och restriktionernas syns i sjukvårdsdistriktens ekonomi och prestationer för 2020, framgår av den årsöversikt som Kommunförbundet har publicerat.  

Efterfrågan på specialiserad sjukvård minskade i januari–december 2020 klart från föregående år. Antalet remisser hos sjukvårdsdistrikten minskade med hela 7,2 procent jämfört med motsvarande period året innan. 

De kirurgiska ingreppen vid sjukhusen minskade med sammanlagt 7,6 procent jämfört med året innan. Längst var vårdköerna till ledprotesoperationer och starroperationer, som minskade med 4,8 respektive 14 procent.

Antalet förlossningar ökade inom specialupptagningsområdena för Helsingfors universitetssjukhus, Kuopio universitetssjukhus och Uleåborgs universitetssjukhus, skriver Kommunförbundet.

Vart tredje barn föddes i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. På riksnivå var antalet förlossningar dock 0,4 procent mindre än 2019.

Statens kompensation märktes

Sjukvårdsdistriktens verksamhetskostnader ökade ifjol med sammanlagt 3,6 procent jämfört med året innan. Kostnadsökningen beror främst på beredskapsåtgärderna för coronapandemin.

Den minskade efterfrågan och framskjutningen av icke-brådskande vård minskade sjukvårdsdistriktens verksamhetsintäkter men de statliga kompensationerna – sammanlagt 600 miljoner euro –gjorde att inkomsterna ökade jämfört med året innan med sammanlagt 3,6 procent.  

Boksluten visade underskott i åtta sjukvårdsdistrikt – underskottet uppgick till sammanlagt 70 miljoner euro. 

The post Jakobstad har höga vårdkostnader, visar Kommunförbundets uträkning appeared first on Kommuntorget.fi.

social- och hälsovård
Print

Jakobstad har höga vårdkostnader, visar Kommunförbundets uträkning

22.4.2021

Kommunförbundet har publicerat en sammanfattning av nettoutgifterna inom social- och hälsovården i de 44 största kommunerna och 8 samkommuner.

Ifjol steg kostnaderna för social- och hälsovården sammanlagt med 4,9 procent jämfört med föregående år.

Ökningen var störst inom primärvården (11,9 procent). där kostnaderna steg på grund av de utgifter som coronatester och vården av coronasjuka orsakade i form av bland annat utrustnings- och personalkostnader

Coronaepidemin minskade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster.

Eftersom vissa tjänster kördes ner och icke-brådskande vård inom den specialiserade sjukvården flyttades fram har det uppstått en vårdskuld som ännu inte syns i utgifterna i detta skede.

Jakobstad utmärker sig

Under 2020 var de behovsstandardiserade social- och hälsovårdskostnaderna per invånare i medeltal 3 601 euro. Kostnaderna varierade mellan 4 002 och 2 920 euro.

I Jakobstad var kostnaderna per invånare 11 procent högre och i Heinola 19 procent lägre än genomsnittet i kommunerna.

Sex av de åtta samkommunerna med många verksamhetsområden hör kostnadsmässigt till de kommuner och samkommuner som har de lägsta kostnaderna.

Här kan du läsa mer om de största kommunernas nettoutgifter för social- och hälsovården och mera detaljerade resultat (på finska).

Efterfrågan på specialiserad sjukvård minskade

Konsekvenserna av coronavirusutbrottet och restriktionernas syns i sjukvårdsdistriktens ekonomi och prestationer för 2020, framgår av den årsöversikt som Kommunförbundet har publicerat.  

Efterfrågan på specialiserad sjukvård minskade i januari–december 2020 klart från föregående år. Antalet remisser hos sjukvårdsdistrikten minskade med hela 7,2 procent jämfört med motsvarande period året innan. 

De kirurgiska ingreppen vid sjukhusen minskade med sammanlagt 7,6 procent jämfört med året innan. Längst var vårdköerna till ledprotesoperationer och starroperationer, som minskade med 4,8 respektive 14 procent.

Antalet förlossningar ökade inom specialupptagningsområdena för Helsingfors universitetssjukhus, Kuopio universitetssjukhus och Uleåborgs universitetssjukhus, skriver Kommunförbundet.

Vart tredje barn föddes i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. På riksnivå var antalet förlossningar dock 0,4 procent mindre än 2019.

Statens kompensation märktes

Sjukvårdsdistriktens verksamhetskostnader ökade ifjol med sammanlagt 3,6 procent jämfört med året innan. Kostnadsökningen beror främst på beredskapsåtgärderna för coronapandemin.

Den minskade efterfrågan och framskjutningen av icke-brådskande vård minskade sjukvårdsdistriktens verksamhetsintäkter men de statliga kompensationerna – sammanlagt 600 miljoner euro –gjorde att inkomsterna ökade jämfört med året innan med sammanlagt 3,6 procent.  

Boksluten visade underskott i åtta sjukvårdsdistrikt – underskottet uppgick till sammanlagt 70 miljoner euro. 

The post Jakobstad har höga vårdkostnader, visar Kommunförbundets uträkning appeared first on Kommuntorget.fi.

social- och hälsovård
Print

Rapport: Finländarna skriver 150 000 hatfyllda meddelanden per månad – men hatretoriken är i minoritet

22.4.2021

Meddelanden som kan klassificeras som hatretorik utgör 1,8 procent av alla meddelanden.

Hatretorik i den offentliga debatten på webben förekommer främst på olika diskussionsforum. Det här framgår av rapporten ”Utnyttjande av artificiell intelligens vid uppföljning av hatretorik” som Justitieministeriet publicerat.

Enligt rapporten förekommer 97 procent av hatretoriken på diskussionsforum, de flesta på webbplatsen Ylilauta. Av alla de meddelanden som identifierades som hatretorik påträffades 2,5 procent på Twitter.

Med hatretorik avses kommunikation som i innehåll eller tonfall är förnedrande, förödmjukande, hotfull, fientlig, aggressiv eller omänsklig. Hatretorik kan riktas mot personliga egenskaper såsom en persons ålder, religion eller övertygelse eller mot en viss grupp av människor.

På de offentliga finskspråkiga plattformarna förekommer cirka 150 000 meddelanden per månad som kan klassificeras som hatretorik. Detta motsvarar 1,8 procent av alla meddelanden.

I materialet ingår inte icke-offentliga debatter, alltså slutna Facebookgrupper och privata konton.

Rapporten är gjord av textanalysföretaget Utopia Analytics. Justitieministeriet beställde rapporten som en del av projektet Fakta mot hat som beviljats finansiering av EU.

Det material som samlats in från de största diskussionsforumen och nyhetssidorna, bloggar och offentliga diskussioner på Twitter, Facebook och Instagram analyserades närmare med hjälp av artificiell intelligens.

Av materialet klassificerades 62 procent som hatretorik som stämplar eller generaliserar en människogrupp, 32 procent som förolämpning eller annan form av hatretorik, 4 procent som hatretorik som hänför sig till personliga egenskaper och 2 procent som hatretorik som riktar sig till en yrkesgrupp.

Materialet består av cirka 12 miljoner finskspråkiga kommentarer och skriverier på offentliga webbplatser under september–oktober 2020.

För rapporten samlade man också in material manuellt från webbplatserna Ylilauta och Hommaforum, till vilka sökrobotar har förhindrats tillträde.

The post Rapport: Finländarna skriver 150 000 hatfyllda meddelanden per månad – men hatretoriken är i minoritet appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Sibbo och Borgå söker stödfamiljer – ”Det finns alltid ett behov av nya familjer”

22.4.2021

I Sibbo har antalet barnskyddsanmälningar ökat. Detsamma gäller antalet familjer i behov av hemservice.

I onsdags meddelade Institutet för hälsa och välfärd THL och Centralförbundet för barnskydd att barnfamiljer i behov av stöd har fått det svårare under coronapandemin. THL och centralförbundet hade utrett situationen genom en enkät till kommunerna.

Bland annat varnade man för att den försämrade tillgängligheten till socialtjänster får konsekvenser. Det här måste beaktas i form av tillräckliga resurser när eftervården av coronakrisen tar vid.

I Sibbo håller socialarbetare Jeanette Söderberg med om att förändringen varit stor. En del möten med klientfamiljer och nätverk har hållits på distans. Samtidigt har det inte varit uteslutet att träffa klienterna på plats – i deras hem, utomhus eller på socialbyrån – om familjerna så önskat eller om det funnits behov.

– Visst är personliga möten bättre men förvånansvärt bra har det gått att genomföra distansmöten med hela familjer, även om det ibland funnits tekniska problem. Ur socialarbetarnas synvinkel är distansmöten bra på så sätt, att tid inte går till arbetsresor och det är lätt att ordna möten också då människor finns på olika håll. Men nog väntar vi alla på att kunna träffas som normalt igen.

Sociala nätverk har fallit bort

Söderberg säger att den trend som THL och Centralförbundet för barnskydd pekar på också syns i Sibbo kommuns statistik. Barnskyddsanmälningarna har ökat, liksom familjernas ansökningar om hemservice och andra kontakter om hjälp.

Sibbo har de tre senaste åren gjort jämförelser i antalet barnskyddsanmälningar för tiden 1.1–15.4. 2019 var ett normalt år men 2020 minskade anmälningarna drastiskt under våren.

– Möjligtvis på grund av att samhället stängdes och familjerna var hemma. I år kan man se en tydlig ökning i anmälningarna – också i jämförelse med år 2019.

En liknande trend syns i barnfamiljernas hemservice. Under hela år 2019 fick 60 familjer i Sibbo hemservice. Under 2020 fick 53 familjer hemservice. Under våren 2021 ses en tydlig ökning, säger Söderberg. Under dessa fyra månader har 41 familjer fått hemservice.

– Många familjer har tvingats kombinera distansarbete med distansundervisning. Hobbyverksamheter har fallit bort liksom sociala nätverk, då man inte kunnat träffa far- och morföräldrar. För många familjer är de ett viktigt stöd. Det syns i familjernas välmående.

Behovet har alltså ökat och även om socialarbetets resurser inte ökat så tycker Söderberg att man kunnat erbjuda en bra service till familjerna. Samarbetet med elevvården har också fortsatt i lika stor utsträckning som innan pandemin och restriktionerna.

Stödfamiljer utbildas i vår

För att stödja barnfamiljer ordnar Sibbo i samarbete Borgå en gratis utbildning för stödfamiljer i maj och juni.

Stödfamiljer finns redan i kommunen, men något överutbud handlar det inte om, säger Söderberg.

– Det finns alltid ett behov av nya stödfamiljer. De familjer som fått hjälp av stödfamiljer brukar vara väldigt nöjda. Vi förväntar oss att en stödfamilj förbinder sig att hjälpa i minst ett år men ofta fortsätter de i flera år. Därför behövs nya stödfamiljer.

Vad förväntas av en stödfamilj?

– Vi söker helt vanliga familjer som bor i vanliga levnadsförhållanden. Det finns barn som har behov av särskilt stöd och det försöker vi beakta när vi gör matchningen. Utöver det handlar det om att leva en helt vanlig vardag. Några extra program behöver stödfamiljen inte gör upp.

I början av en stödperiod har socialarbetarna tätare kontakt med familjerna. Det tar ett tag innan alla lär känna varandra och Söderberg säger att det gäller att gå stegvis fram, i barnets takt.

– Först bekantar sig barnet med stödfamiljen, sedan stannar det hos familjen lite längre och slutligen handlar det vanligtvis om att spendera ett veckoslut i månaden med stödfamiljen.

De barn och familjer som kommer i kontakt med stödfamiljer är klienter hos socialvården. Antingen ber familjerna själva om att få en stödfamilj eller så föreslås det av socialarbetarna.

I den utbildningen som Sibbo och Borgå ordnar på distans i maj och juni går man igenom frågor som rör lagstiftningen, men på det stora hela handlar det om att diskutera interaktion, värderingar och föräldraskap, säger Söderberg.

Läs mera om utbildningen här.

Antalet barnskyddsanmälningar i Sibbo

  • 1.1–15.4.2021: 195 stycken
  • 1.1–15.4.2020: 130 stycken
  • 1.1–15.4.2019: 157 stycken

The post Sibbo och Borgå söker stödfamiljer – ”Det finns alltid ett behov av nya familjer” appeared first on Kommuntorget.fi.

social- och hälsovård
Print
Aktuellt
21.4.2021

Coronakrisen satte spår i sjukvårdsdistriktens resultat för 2020

Konsekvenserna av coronaepidemin syns i utfallet för sjukvårdsdistriktens ekonomi och prestationer för 2020. Detta framgår av sjukvårdsdistriktens

Aktuellt
21.4.2021

Social- och hälsovårdskostnaderna steg år 2020

Kommunförbundet har publicerat en sammanfattning av nettoutgifterna inom social- och hälsovården och dess verksamheter i de 44 största kommunerna och

social- och hälsovård
ekonomi

Vårdreformen: Regeringen kan ha missat kostnader på nästan 1 miljard som uppstår i kommunerna

21.4.2021

Enligt regeringen skulle förändringskostnaderna uppstå i de nya välfärdsområdena men kommunpuls-enkäten ger vid handen att kommunerna betalar notan för en del av kostnaderna.

Social- och hälsovårdsreformen för med sig betydligt större förändringskostnader till kommunerna än vad regeringen har räknat i sin konsekvensbedömning.

Det här framgår av Kommunförbundets kommunpulsen-enkät, som besvarades av 192 kommuner. Av dem gav över 100 uppskattningar om förändringskostnaderna, såväl bestående som engångskostnader.

Kostnaderna orsakas av personresurser, inköp av ICT- och konsulttjänster, extra förvaltningskostnader, högre stödtjänstkostnader och omorganiseringar liksom social- och hälsovårdsfastigheter och överlåtelseskatter

Kommunförbundets utvecklingschef Mikko Mehtonen säger att förändringskostnaderna stiger till åtminstone hundratals miljoner.

– Exakta siffror är svåra att ange. Därför använder vi summornas fluktuationsmarginaler. Utgående från dem är det möjligt att se om vi talar om tiotals eller hundratals miljoner euro, säger Mehtonen.

De största kostnaderna är engångskostnader som kommunerna uppskattar till mellan 180 och 450 miljoner euro. Om alla kommuner inkluderas kunde det här betyda engångskostnader på 400–950 miljoner euro.

De bestående kostnaderna uppskattas vara 70–170 miljoner euro, eller 140–370 miljoner euro på nationell nivå.

Enligt regeringen skulle förändringskostnaderna uppstå i de nya välfärdsområdena men kommunpuls-enkäten ger vid handen att kommunerna betalar notan för en del av kostnaderna. Dessa kostnader har regeringen inte inkluderat överhuvudtaget i sina beräkningar.

Utöver de nämnda kostnaderna kan det finnas tilläggskostnader på 270–750 miljoner euro.

– I regeringens beräkning saknas en enorm mängd kostnader och arbeten. Förändringskostnaderna borde beaktas och preciseras. Kostnader som kommuner inte själva kan påverka måste ersättas fullt ut, säger Mehtonen.

Mehtonen säger att kostnaderna överraskade honom även om han diskuterat dem med kommunernas ekonomidirektörer. Överraskande enligt Mehtonen var även deras villighet att svara på frågor om kostnaderna.

Mehtonen skriver om social- och hälsovårdsreformens kostnader i sin blogg (på finska).

Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.

The post Vårdreformen: Regeringen kan ha missat kostnader på nästan 1 miljard som uppstår i kommunerna appeared first on Kommuntorget.fi.

ekonomi
social- och hälsovård
Print

Nu ska Vasa upp på cykeln – staden ber invånarna berätta om trafikvanor och komma med tips

21.4.2021

Avsikten är också att utveckla stadskärnan under kommande år.

Upp till 80 procent av Vasas invånare bor inom en fem kilometers radie från centrum men staden saknar ett tydligt nätverk av huvudcykelvägar.

Därför utreder nu Vasa invånarnas trafikvanor. Staden kartlägger också hinder och möjligheter för cykling och gång. Den aktuella enkäten gör det möjligt för Vasaborna att komma med idéer och märka ut förbindelsebehov och problematiska ställen på kartan.

I ett pressmeddelande säger gatuplaneringschefen Siri Gröndahl att det ska vara snabbt och enkelt att ta sig till centrum från alla bostadsområden.

– Därför hoppas jag att Vasabor bidrar med kommentarer om i synnerhet planeringen av cykelvägnätet: hurdana nya förbindelser som behövs och var de allra bästa och högklassigaste cykelvägarna borde löpa.

Avsikten är också att utveckla stadskärnan under kommande år. Bland annat ska promenadcentrumet i Vasa byggas ut och utvecklas så att det blir ännu mångsidigare och attraktivare än tidigare, säger Gröndahl.

– Tanken är att stärka i synnerhet Hovrättsesplanadens roll som en lockande gångförbindelse mellan stadsstranden, stadens centrum och Resecentret.

Det här ska också minska koldioxidutsläppen från trafiken. Vasa siktar på att vara klimatneutral år 2030.

Programmet för främjande av cykling och gång görs i samarbete med företaget Sitowise och med stöd av Traficom.

The post Nu ska Vasa upp på cykeln – staden ber invånarna berätta om trafikvanor och komma med tips appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Nu ska Vasa upp på cykeln – staden ber invånarna berätta om trafikvanor och komma med tips

21.4.2021

Avsikten är också att utveckla stadskärnan under kommande år.

Upp till 80 procent av Vasas invånare bor inom en fem kilometers radie från centrum men staden saknar ett tydligt nätverk av huvudcykelvägar.

Därför utreder nu Vasa invånarnas trafikvanor. Staden kartlägger också hinder och möjligheter för cykling och gång. Den aktuella enkäten gör det möjligt för Vasaborna att komma med idéer och märka ut förbindelsebehov och problematiska ställen på kartan.

I ett pressmeddelande säger gatuplaneringschefen Siri Gröndahl att det ska vara snabbt och enkelt att ta sig till centrum från alla bostadsområden.

– Därför hoppas jag att Vasabor bidrar med kommentarer om i synnerhet planeringen av cykelvägnätet: hurdana nya förbindelser som behövs och var de allra bästa och högklassigaste cykelvägarna borde löpa.

Avsikten är också att utveckla stadskärnan under kommande år. Bland annat ska promenadcentrumet i Vasa byggas ut och utvecklas så att det blir ännu mångsidigare och attraktivare än tidigare, säger Gröndahl.

– Tanken är att stärka i synnerhet Hovrättsesplanadens roll som en lockande gångförbindelse mellan stadsstranden, stadens centrum och Resecentret.

Det här ska också minska koldioxidutsläppen från trafiken. Vasa siktar på att vara klimatneutral år 2030.

Programmet för främjande av cykling och gång görs i samarbete med företaget Sitowise och med stöd av Traficom.

The post Nu ska Vasa upp på cykeln – staden ber invånarna berätta om trafikvanor och komma med tips appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Paginering

  • Nuvarande sida 1
  • Page 2
  • Page 3
  • Page 4
  • Page 5
  • Page 6
  • Page 7
  • Page 8
  • Page 9
  • …
  • Nästa sida ››
  • Sista sidan Last »
Page URL:
https://www.kommunforbundet.fi/taxonomy/term/354
Home

Kontaktuppgifter

PB 200, 00101 Helsingfors
Kommunernas hus, Andra Linjen 14
00530 Helsingfors

Växel: 09 7711
registratur (at) kommunforbundet.fi

Kommunförbundets faktureringsuppgifter

Ta kontakt

Ge kundrespons
E-postservice
Vår personal

Tillgänglighetsutlåtande
Tillgänglighetsrespons

Webbtjänst

Beställ Kommunförbundets nyhetsbrev

Kommunförbundets publikationer

RSS-flöden

Webbkakor och dataskydd

Sociala medier

Kuvapankkimme Flickrissä

Kuntaliitto ja Kuntaliitto-konserni sosiaalisessa mediassa

Kommunförbundskoncernens webbtjänster

Kommunmarknaden
Kommuntorget.fi
Kommunrekry
Upphandling.fi

© 2021 Kuntaliitto - Kommunförbundet