Kårkullas samkommunsstyrelse förslår att Otto Ilmonen väljs till tjänsten som samkommunsdirektör. Ilmonen är planerings- och utvecklingschef vid Åbo Akademi. Som reserv föreslår styrelsen Annina Alexandersson.

Styrelsens förslag går vidare till fullmäktige som på sitt möte i maj väljer samkommunsdirektör. 

Tjänsten som samkommunsdirektör har sökts av sju personer, förutom Ilmonen och Alexandersson. De övriga fem är Nina af Hällström, Torbjörn Stoor, Jarkko Pirttiperä, Anders Kjellman och Heidi Abrahamsson. 

På basis av ansökningshandlingarna har styrelsen gjort en helhetsbedömning av ansökningarna med beaktande av formell behörighet, relevant arbetserfarenhet och  chefserfarenhet, heter det i ett pressmeddelande från styrelsemötet i dag, torsdag.

Kårkulla samkommun ger service till svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning och är en av Svenskfinlands största arbetsgivare med ca 1000 anställda. Verksamhetens syfte är att säkra en kvalitativt god omsorg och målet är att vara en attraktiv och modern arbetsplats som har en god personalpolitik.

Tjänsten som omsorgsdirektör blev ledig när Sofia Ulfstedt valde att säga upp sig på grund av interna konflikter.

The post Kårkullastyrelsen föreslår att Otto Ilmonen blir omsorgsdirektör appeared first on Kommuntorget.fi.

Kommunförbundet har publicerat en sammanfattning av nettoutgifterna inom social- och hälsovården i de 44 största kommunerna och 8 samkommuner.

Ifjol steg kostnaderna för social- och hälsovården sammanlagt med 4,9 procent jämfört med föregående år.

Ökningen var störst inom primärvården (11,9 procent). där kostnaderna steg på grund av de utgifter som coronatester och vården av coronasjuka orsakade i form av bland annat utrustnings- och personalkostnader

Coronaepidemin minskade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster.

Eftersom vissa tjänster kördes ner och icke-brådskande vård inom den specialiserade sjukvården flyttades fram har det uppstått en vårdskuld som ännu inte syns i utgifterna i detta skede.

Jakobstad utmärker sig

Under 2020 var de behovsstandardiserade social- och hälsovårdskostnaderna per invånare i medeltal 3 601 euro. Kostnaderna varierade mellan 4 002 och 2 920 euro.

I Jakobstad var kostnaderna per invånare 11 procent högre och i Heinola 19 procent lägre än genomsnittet i kommunerna.

Sex av de åtta samkommunerna med många verksamhetsområden hör kostnadsmässigt till de kommuner och samkommuner som har de lägsta kostnaderna.

Här kan du läsa mer om de största kommunernas nettoutgifter för social- och hälsovården och mera detaljerade resultat (på finska).

Efterfrågan på specialiserad sjukvård minskade

Konsekvenserna av coronavirusutbrottet och restriktionernas syns i sjukvårdsdistriktens ekonomi och prestationer för 2020, framgår av den årsöversikt som Kommunförbundet har publicerat.  

Efterfrågan på specialiserad sjukvård minskade i januari–december 2020 klart från föregående år. Antalet remisser hos sjukvårdsdistrikten minskade med hela 7,2 procent jämfört med motsvarande period året innan. 

De kirurgiska ingreppen vid sjukhusen minskade med sammanlagt 7,6 procent jämfört med året innan. Längst var vårdköerna till ledprotesoperationer och starroperationer, som minskade med 4,8 respektive 14 procent.

Antalet förlossningar ökade inom specialupptagningsområdena för Helsingfors universitetssjukhus, Kuopio universitetssjukhus och Uleåborgs universitetssjukhus, skriver Kommunförbundet.

Vart tredje barn föddes i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. På riksnivå var antalet förlossningar dock 0,4 procent mindre än 2019.

Statens kompensation märktes

Sjukvårdsdistriktens verksamhetskostnader ökade ifjol med sammanlagt 3,6 procent jämfört med året innan. Kostnadsökningen beror främst på beredskapsåtgärderna för coronapandemin.

Den minskade efterfrågan och framskjutningen av icke-brådskande vård minskade sjukvårdsdistriktens verksamhetsintäkter men de statliga kompensationerna – sammanlagt 600 miljoner euro –gjorde att inkomsterna ökade jämfört med året innan med sammanlagt 3,6 procent.  

Boksluten visade underskott i åtta sjukvårdsdistrikt – underskottet uppgick till sammanlagt 70 miljoner euro. 

The post Jakobstad har höga vårdkostnader, visar Kommunförbundets uträkning appeared first on Kommuntorget.fi.

Kommunförbundet har publicerat en sammanfattning av nettoutgifterna inom social- och hälsovården i de 44 största kommunerna och 8 samkommuner.

Ifjol steg kostnaderna för social- och hälsovården sammanlagt med 4,9 procent jämfört med föregående år.

Ökningen var störst inom primärvården (11,9 procent). där kostnaderna steg på grund av de utgifter som coronatester och vården av coronasjuka orsakade i form av bland annat utrustnings- och personalkostnader

Coronaepidemin minskade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster.

Eftersom vissa tjänster kördes ner och icke-brådskande vård inom den specialiserade sjukvården flyttades fram har det uppstått en vårdskuld som ännu inte syns i utgifterna i detta skede.

Jakobstad utmärker sig

Under 2020 var de behovsstandardiserade social- och hälsovårdskostnaderna per invånare i medeltal 3 601 euro. Kostnaderna varierade mellan 4 002 och 2 920 euro.

I Jakobstad var kostnaderna per invånare 11 procent högre och i Heinola 19 procent lägre än genomsnittet i kommunerna.

Sex av de åtta samkommunerna med många verksamhetsområden hör kostnadsmässigt till de kommuner och samkommuner som har de lägsta kostnaderna.

Här kan du läsa mer om de största kommunernas nettoutgifter för social- och hälsovården och mera detaljerade resultat (på finska).

Efterfrågan på specialiserad sjukvård minskade

Konsekvenserna av coronavirusutbrottet och restriktionernas syns i sjukvårdsdistriktens ekonomi och prestationer för 2020, framgår av den årsöversikt som Kommunförbundet har publicerat.  

Efterfrågan på specialiserad sjukvård minskade i januari–december 2020 klart från föregående år. Antalet remisser hos sjukvårdsdistrikten minskade med hela 7,2 procent jämfört med motsvarande period året innan. 

De kirurgiska ingreppen vid sjukhusen minskade med sammanlagt 7,6 procent jämfört med året innan. Längst var vårdköerna till ledprotesoperationer och starroperationer, som minskade med 4,8 respektive 14 procent.

Antalet förlossningar ökade inom specialupptagningsområdena för Helsingfors universitetssjukhus, Kuopio universitetssjukhus och Uleåborgs universitetssjukhus, skriver Kommunförbundet.

Vart tredje barn föddes i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. På riksnivå var antalet förlossningar dock 0,4 procent mindre än 2019.

Statens kompensation märktes

Sjukvårdsdistriktens verksamhetskostnader ökade ifjol med sammanlagt 3,6 procent jämfört med året innan. Kostnadsökningen beror främst på beredskapsåtgärderna för coronapandemin.

Den minskade efterfrågan och framskjutningen av icke-brådskande vård minskade sjukvårdsdistriktens verksamhetsintäkter men de statliga kompensationerna – sammanlagt 600 miljoner euro –gjorde att inkomsterna ökade jämfört med året innan med sammanlagt 3,6 procent.  

Boksluten visade underskott i åtta sjukvårdsdistrikt – underskottet uppgick till sammanlagt 70 miljoner euro. 

The post Jakobstad har höga vårdkostnader, visar Kommunförbundets uträkning appeared first on Kommuntorget.fi.

Meddelanden som kan klassificeras som hatretorik utgör 1,8 procent av alla meddelanden.

Hatretorik i den offentliga debatten på webben förekommer främst på olika diskussionsforum. Det här framgår av rapporten ”Utnyttjande av artificiell intelligens vid uppföljning av hatretorik” som Justitieministeriet publicerat.

Enligt rapporten förekommer 97 procent av hatretoriken på diskussionsforum, de flesta på webbplatsen Ylilauta. Av alla de meddelanden som identifierades som hatretorik påträffades 2,5 procent på Twitter.

Med hatretorik avses kommunikation som i innehåll eller tonfall är förnedrande, förödmjukande, hotfull, fientlig, aggressiv eller omänsklig. Hatretorik kan riktas mot personliga egenskaper såsom en persons ålder, religion eller övertygelse eller mot en viss grupp av människor.

På de offentliga finskspråkiga plattformarna förekommer cirka 150 000 meddelanden per månad som kan klassificeras som hatretorik. Detta motsvarar 1,8 procent av alla meddelanden.

I materialet ingår inte icke-offentliga debatter, alltså slutna Facebookgrupper och privata konton.

Rapporten är gjord av textanalysföretaget Utopia Analytics. Justitieministeriet beställde rapporten som en del av projektet Fakta mot hat som beviljats finansiering av EU.

Det material som samlats in från de största diskussionsforumen och nyhetssidorna, bloggar och offentliga diskussioner på Twitter, Facebook och Instagram analyserades närmare med hjälp av artificiell intelligens.

Av materialet klassificerades 62 procent som hatretorik som stämplar eller generaliserar en människogrupp, 32 procent som förolämpning eller annan form av hatretorik, 4 procent som hatretorik som hänför sig till personliga egenskaper och 2 procent som hatretorik som riktar sig till en yrkesgrupp.

Materialet består av cirka 12 miljoner finskspråkiga kommentarer och skriverier på offentliga webbplatser under september–oktober 2020.

För rapporten samlade man också in material manuellt från webbplatserna Ylilauta och Hommaforum, till vilka sökrobotar har förhindrats tillträde.

The post Rapport: Finländarna skriver 150 000 hatfyllda meddelanden per månad – men hatretoriken är i minoritet appeared first on Kommuntorget.fi.

I Sibbo har antalet barnskyddsanmälningar ökat. Detsamma gäller antalet familjer i behov av hemservice.

I onsdags meddelade Institutet för hälsa och välfärd THL och Centralförbundet för barnskydd att barnfamiljer i behov av stöd har fått det svårare under coronapandemin. THL och centralförbundet hade utrett situationen genom en enkät till kommunerna.

Bland annat varnade man för att den försämrade tillgängligheten till socialtjänster får konsekvenser. Det här måste beaktas i form av tillräckliga resurser när eftervården av coronakrisen tar vid.

I Sibbo håller socialarbetare Jeanette Söderberg med om att förändringen varit stor. En del möten med klientfamiljer och nätverk har hållits på distans. Samtidigt har det inte varit uteslutet att träffa klienterna på plats – i deras hem, utomhus eller på socialbyrån – om familjerna så önskat eller om det funnits behov.

– Visst är personliga möten bättre men förvånansvärt bra har det gått att genomföra distansmöten med hela familjer, även om det ibland funnits tekniska problem. Ur socialarbetarnas synvinkel är distansmöten bra på så sätt, att tid inte går till arbetsresor och det är lätt att ordna möten också då människor finns på olika håll. Men nog väntar vi alla på att kunna träffas som normalt igen.

Sociala nätverk har fallit bort

Söderberg säger att den trend som THL och Centralförbundet för barnskydd pekar på också syns i Sibbo kommuns statistik. Barnskyddsanmälningarna har ökat, liksom familjernas ansökningar om hemservice och andra kontakter om hjälp.

Sibbo har de tre senaste åren gjort jämförelser i antalet barnskyddsanmälningar för tiden 1.1–15.4. 2019 var ett normalt år men 2020 minskade anmälningarna drastiskt under våren.

– Möjligtvis på grund av att samhället stängdes och familjerna var hemma. I år kan man se en tydlig ökning i anmälningarna – också i jämförelse med år 2019.

En liknande trend syns i barnfamiljernas hemservice. Under hela år 2019 fick 60 familjer i Sibbo hemservice. Under 2020 fick 53 familjer hemservice. Under våren 2021 ses en tydlig ökning, säger Söderberg. Under dessa fyra månader har 41 familjer fått hemservice.

– Många familjer har tvingats kombinera distansarbete med distansundervisning. Hobbyverksamheter har fallit bort liksom sociala nätverk, då man inte kunnat träffa far- och morföräldrar. För många familjer är de ett viktigt stöd. Det syns i familjernas välmående.

Behovet har alltså ökat och även om socialarbetets resurser inte ökat så tycker Söderberg att man kunnat erbjuda en bra service till familjerna. Samarbetet med elevvården har också fortsatt i lika stor utsträckning som innan pandemin och restriktionerna.

Stödfamiljer utbildas i vår

För att stödja barnfamiljer ordnar Sibbo i samarbete Borgå en gratis utbildning för stödfamiljer i maj och juni.

Stödfamiljer finns redan i kommunen, men något överutbud handlar det inte om, säger Söderberg.

– Det finns alltid ett behov av nya stödfamiljer. De familjer som fått hjälp av stödfamiljer brukar vara väldigt nöjda. Vi förväntar oss att en stödfamilj förbinder sig att hjälpa i minst ett år men ofta fortsätter de i flera år. Därför behövs nya stödfamiljer.

Vad förväntas av en stödfamilj?

– Vi söker helt vanliga familjer som bor i vanliga levnadsförhållanden. Det finns barn som har behov av särskilt stöd och det försöker vi beakta när vi gör matchningen. Utöver det handlar det om att leva en helt vanlig vardag. Några extra program behöver stödfamiljen inte gör upp.

I början av en stödperiod har socialarbetarna tätare kontakt med familjerna. Det tar ett tag innan alla lär känna varandra och Söderberg säger att det gäller att gå stegvis fram, i barnets takt.

– Först bekantar sig barnet med stödfamiljen, sedan stannar det hos familjen lite längre och slutligen handlar det vanligtvis om att spendera ett veckoslut i månaden med stödfamiljen.

De barn och familjer som kommer i kontakt med stödfamiljer är klienter hos socialvården. Antingen ber familjerna själva om att få en stödfamilj eller så föreslås det av socialarbetarna.

I den utbildningen som Sibbo och Borgå ordnar på distans i maj och juni går man igenom frågor som rör lagstiftningen, men på det stora hela handlar det om att diskutera interaktion, värderingar och föräldraskap, säger Söderberg.

Läs mera om utbildningen här.

Antalet barnskyddsanmälningar i Sibbo

• 1.1–15.4.2021: 195 stycken
• 1.1–15.4.2020: 130 stycken
• 1.1–15.4.2019: 157 stycken

The post Sibbo och Borgå söker stödfamiljer – ”Det finns alltid ett behov av nya familjer” appeared first on Kommuntorget.fi.

Enligt regeringen skulle förändringskostnaderna uppstå i de nya välfärdsområdena men kommunpuls-enkäten ger vid handen att kommunerna betalar notan för en del av kostnaderna.

Social- och hälsovårdsreformen för med sig betydligt större förändringskostnader till kommunerna än vad regeringen har räknat i sin konsekvensbedömning.

Det här framgår av Kommunförbundets kommunpulsen-enkät, som besvarades av 192 kommuner. Av dem gav över 100 uppskattningar om förändringskostnaderna, såväl bestående som engångskostnader.

Kostnaderna orsakas av personresurser, inköp av ICT- och konsulttjänster, extra förvaltningskostnader, högre stödtjänstkostnader och omorganiseringar liksom social- och hälsovårdsfastigheter och överlåtelseskatter

Kommunförbundets utvecklingschef Mikko Mehtonen säger att förändringskostnaderna stiger till åtminstone hundratals miljoner.

– Exakta siffror är svåra att ange. Därför använder vi summornas fluktuationsmarginaler. Utgående från dem är det möjligt att se om vi talar om tiotals eller hundratals miljoner euro, säger Mehtonen.

De största kostnaderna är engångskostnader som kommunerna uppskattar till mellan 180 och 450 miljoner euro. Om alla kommuner inkluderas kunde det här betyda engångskostnader på 400–950 miljoner euro.

De bestående kostnaderna uppskattas vara 70–170 miljoner euro, eller 140–370 miljoner euro på nationell nivå.

Enligt regeringen skulle förändringskostnaderna uppstå i de nya välfärdsområdena men kommunpuls-enkäten ger vid handen att kommunerna betalar notan för en del av kostnaderna. Dessa kostnader har regeringen inte inkluderat överhuvudtaget i sina beräkningar.

Utöver de nämnda kostnaderna kan det finnas tilläggskostnader på 270–750 miljoner euro.

– I regeringens beräkning saknas en enorm mängd kostnader och arbeten. Förändringskostnaderna borde beaktas och preciseras. Kostnader som kommuner inte själva kan påverka måste ersättas fullt ut, säger Mehtonen.

Mehtonen säger att kostnaderna överraskade honom även om han diskuterat dem med kommunernas ekonomidirektörer. Överraskande enligt Mehtonen var även deras villighet att svara på frågor om kostnaderna.

Mehtonen skriver om social- och hälsovårdsreformens kostnader i sin blogg (på finska).

Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.

The post Vårdreformen: Regeringen kan ha missat kostnader på nästan 1 miljard som uppstår i kommunerna appeared first on Kommuntorget.fi.

Avsikten är också att utveckla stadskärnan under kommande år.

Upp till 80 procent av Vasas invånare bor inom en fem kilometers radie från centrum men staden saknar ett tydligt nätverk av huvudcykelvägar.

Därför utreder nu Vasa invånarnas trafikvanor. Staden kartlägger också hinder och möjligheter för cykling och gång. Den aktuella enkäten gör det möjligt för Vasaborna att komma med idéer och märka ut förbindelsebehov och problematiska ställen på kartan.

I ett pressmeddelande säger gatuplaneringschefen Siri Gröndahl att det ska vara snabbt och enkelt att ta sig till centrum från alla bostadsområden.

– Därför hoppas jag att Vasabor bidrar med kommentarer om i synnerhet planeringen av cykelvägnätet: hurdana nya förbindelser som behövs och var de allra bästa och högklassigaste cykelvägarna borde löpa.

Avsikten är också att utveckla stadskärnan under kommande år. Bland annat ska promenadcentrumet i Vasa byggas ut och utvecklas så att det blir ännu mångsidigare och attraktivare än tidigare, säger Gröndahl.

– Tanken är att stärka i synnerhet Hovrättsesplanadens roll som en lockande gångförbindelse mellan stadsstranden, stadens centrum och Resecentret.

Det här ska också minska koldioxidutsläppen från trafiken. Vasa siktar på att vara klimatneutral år 2030.

Programmet för främjande av cykling och gång görs i samarbete med företaget Sitowise och med stöd av Traficom.

The post Nu ska Vasa upp på cykeln – staden ber invånarna berätta om trafikvanor och komma med tips appeared first on Kommuntorget.fi.

Avsikten är också att utveckla stadskärnan under kommande år.

Upp till 80 procent av Vasas invånare bor inom en fem kilometers radie från centrum men staden saknar ett tydligt nätverk av huvudcykelvägar.

Därför utreder nu Vasa invånarnas trafikvanor. Staden kartlägger också hinder och möjligheter för cykling och gång. Den aktuella enkäten gör det möjligt för Vasaborna att komma med idéer och märka ut förbindelsebehov och problematiska ställen på kartan.

I ett pressmeddelande säger gatuplaneringschefen Siri Gröndahl att det ska vara snabbt och enkelt att ta sig till centrum från alla bostadsområden.

– Därför hoppas jag att Vasabor bidrar med kommentarer om i synnerhet planeringen av cykelvägnätet: hurdana nya förbindelser som behövs och var de allra bästa och högklassigaste cykelvägarna borde löpa.

Avsikten är också att utveckla stadskärnan under kommande år. Bland annat ska promenadcentrumet i Vasa byggas ut och utvecklas så att det blir ännu mångsidigare och attraktivare än tidigare, säger Gröndahl.

– Tanken är att stärka i synnerhet Hovrättsesplanadens roll som en lockande gångförbindelse mellan stadsstranden, stadens centrum och Resecentret.

Det här ska också minska koldioxidutsläppen från trafiken. Vasa siktar på att vara klimatneutral år 2030.

Programmet för främjande av cykling och gång görs i samarbete med företaget Sitowise och med stöd av Traficom.

The post Nu ska Vasa upp på cykeln – staden ber invånarna berätta om trafikvanor och komma med tips appeared first on Kommuntorget.fi.