Nya hållbara kommuner

Stadsdirektör Tytti Määttä: Kommunen kan utvecklas också utan befolkningtillväxt

I Kommunförbundets program Nya hållbara kommuner har man ur utvecklingsperspektiv identifierat centrala utmaningar och möjligheter när det gäller att bygga socialt, ekonomiskt, ekologiskt och teknologiskt hållbara kommuner. I den här intervjuserien frågar vi kommundirektörerna hur dessa fenomen kommer till uttryck i hela kommunsektorn.

– Jag vill utmana idén om befolkningstillväxt skulle vara den främsta indikatorn för livskraft och välfärd i kommunen. En kommun som utvecklas smart kan ha en minskande befolkning, säger stadsdirektören i Kuhmo Tytti Määttä.

Tanken om en växande befolkning förekommer fortfarande allmänt i kommun- och stadsstrategierna trots att befolkningsprognoserna pekar åt motsatt håll. Enligt Määttä borde tanken utmanas i hela kommunsektorn.

– Smart utveckling behöver inte betyda nedskärningar i servicestrukturen eller uteblivna investeringar. Däremot måste servicen produceras på ett nytt sätt, till exempel genom att tillåta skola på distans eller genom att ordna flerformsundervisning, säger Määttä.

I dag är det till exempel inte möjligt för kommunen att tillhandahålla grundläggande utbildning ens delvis på distans, utom i exceptionella förhållande som under pandemin. I glesbygden skulle möjligheten till distansundervisning också utan exceptionella förhållanden ge undervisningen mera svängrum.

– En lagändring skulle vara på sin plats här. Olika frikommunsförsök, det vill säga försök med nya verksamhetsformer som inte är beroende av statlig styrning, skulle också behövas.

Flexibilitet den främsta färdigheten för personalen i en liten kommun

I Kuhmo har man sedan 2013 sysselsättningsprojekt med fokus på bland annat ökad arbetsförmåga och bättre arbetsmöjligheter också för svårsysselsatta. Genom utbildningsprojekt har arbetsmiljöer utvecklats så sätt att arbetstagare kunnat avlägga en del eller hela sin examen i dem.

– Vi har en stark trävarusektor och möjligheterna till distansarbete har ökat i och med pandemin. Det senaste året har Kuhmo haft flyttningsöverskott. Bristen på kompetent arbetskraft är dock ett problem också i Kuhmo.

Flexibilitet är en viktig färdighet för dem som arbetar för staden, säger Määttä. I en liten kommun kan arbetsuppgifterna ställvis vara mer utmanande än i större städer. På grund av digitaliseringen förflyttas tyngdpunkten i arbetet från rutinartade uppgifter till sakkunnigarbete.

– I en liten kommun kan samma person leda en helhet som består av flera verksamheter, vara chef för ett team och ha rollen som sakkunnig i kommunikation. Det kräver mångsidig kompetens.

Detaljplanerna för tätortscentrum behöver uppdateras

I Kuhmo har arbetet med uppdateringen av detaljplanen för tätortscentrum inletts i de viktigaste områdena. Målet är ett tätare centrum som har all väsentlig service, vilket också stöder företag inom handeln.

– Tätorterna kan också utvecklas till exempel genom att riva fastigheter som saknar kulturhistoriskt värde. På så sätt kan man ge plats för planeringen av parker och grönområden som främjar välmåendet. Verksamhetslokaler kan omvandlas till lokaler som används gemensamt, säger Määttä.

Även om också invånarna får delta i planeringen av Kuhmos nya detaljplan är förändringar ofta lite vemodiga ur invånarnas synvinkel. En liten kommuns detaljplan kan ha varit oförändrad i årtionden och invånarna har många minnen från olika platser.

– Det är viktigt med historiska värden och gamla spår i samhället men vi måste kunna göra plats för nya minnesspår. Jag tänker som så, att vi inte ska trycka ner kommande generationers upplevelser och minnen genom att påminna om hur ”allting var bättre förr”.

Användningen av förnybara energiformer behöver incitament

Ungefär hälften av Kuhmos areal tillhör staten. Förutom betydelsefulla naturskyddsområden ligger också till exempel Kajanalands brigads största övningsområde, Vuosanka skjutområde, i Kuhmo. Därför följer Kuhmo med stort intresse EU:s skogspolitiska beslut samt regeringens säkerhetspolitiska lösningar.

– Det är bland annat svårt att bygga ut vindkraften i Kuhmo av säkerhetspolitiska skäl. Det påverkar också stadens möjligheter att öka sina inkomster genom fastighetsskatter, säger Määttä.

Enligt Määttä borde sådana kommuner som inte kan investera i till exempel vindkraft sporras med stöd av finansiella incitament till att utveckla och använda andra förnybara energiformer, såsom solparker.

Ett finanseringspaket riktat till Östra Finlands område för att sporra till energiinvesteringar kunde vara ett sådant incitament. Direktkompensation för förlusten av möjligheten till vindkraft understöder Määttä inte.  Enskilda projektansökningar är ur en liten kommuns perspektiv ofta alltför krävande.

– Projektförvaltningen kräver en hel del arbetstid både i kommunerna och i ministerierna. Jag anser att det borde vara administrativt betydligt enklare än det är idag att få projektfinansiering. En liten kommun är inte alltid bäst på att förvalta projekt, därför borde ansökningsomgångarna för projekt som är viktiga för kommunens utveckling och projektförvaltningen utvidgas till att omfatta sådana aktörer som har tillräckliga resurser att genomföra projekten.

Foto: Kerttu Komulainen

De utmaningar och möjligheter som identifierats i programmet Nya hållbara kommuner har sammanställts utifrån diskussioner i Kommunförbundets nätverk, workshoppar, gruppintervjuer, undersökningar, prognosmaterial och virtuella brainstormingar. Information om utmaningar och möjligheter för små kommuner finns på adressen https://www.kommunforbundet.fi/utveckling-och-digitalisering/nya-hallbara-kommuner 

Text: Aino Lappalainen

 

Tags