De kommunala planläggarnas hälsning till MBL-beredningen

Kommunförbundet har inlett en sondering av kommunernas synpunkter inför totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen (MBL). Först i turen var kommunernas planläggare och det ordnades fyra MBL-kommunkliniker (workshoppar): i Uleåborg, Kuopio, Tavastehus och Seinäjoki.  Sammanlagt deltog 30 kommunala planläggare från olika håll i Finland.

I klinikerna fördes en bred diskussion om nuläget och utvecklingsbehoven i planeringen av områdesanvändningen och styrningen av byggandet. Planläggarna var eniga om den kommunala planläggningens uppgift och samarbetet med den privata sektorn.  Man var överens om att byggnadstillsynen ska ingå i kommunens helhetsansvar. Synpunkterna på statens och landskapens roll gick delvis i sär.

De viktigaste observationerna

Minskad statlig laglighetskontroll är bra enligt planläggarna. De ansåg ändå att den sakkunskap som de fått från närings-, trafik- och miljöcentralerna har varit nyttig. De riksomfattande målen för områdesanvändningen ansågs diffusa till innehållet, även om de har fungerat som allmänt hållna anvisningar. I fortsättningen borde målen ytterligare fokusera på de viktigaste frågorna, till exempel trafiknätet som har betydelse på nationell nivå.

De kommunala planläggarna ansåg att en mellankommunal markanvändningsplanering är nödvändig framförallt ur nätverkssynpunkt. Man kom ändå med kritik när det gäller den nuvarande landskapsplanläggningen som ansågs alltför detaljerad eller till och med onödig. Planeringen på landskapsnivå borde vara mer strategisk och stöda de olika områdenas starka sidor. Planeringen borde inte heller ha sådana rättsverkningar som den har i dagsläget. Det borde finnas mer rum för tolkning i de enskilda kommunerna.

Planläggarna understödde samarbete mellan stadsregioner, men bedömde att det är svårt att definiera stadsregionerna i lagen. Vem definierar stadsregionerna och hur? Allmänt taget ansåg man att lagen inte bör förplikta till stadsregionplanering, men å andra sidan betvivlade man att samarbete på frivillig basis är tillräckligt. Beslutsfattandet borde i varje fall ske i kommunerna.

Planläggarna hade klara synpunkter på den kommunala planläggningen. Kommunernas planläggningsmonopol bör kvarstå av ekonomiska skäl, men också med tanke på styrningen av samhällsstrukturen och hänsyn till olika intressen. Olika planeringsnivåer i kommunerna behövs för olika planeringsbehov: en översiktlig planering som stöd för markpolitiken och för fastställande av markanvändningsprinciper och en mer detaljerad planering för fastställande av rättigheter inom byggandet och styrning av livsmiljöns kvalitet.  

I klinikerna utbytte man erfarenheter om behandlingen av privata planinitiativ. Förfaringssätten varierade, men överlag hade man goda erfarenheter av planläggning i samarbete med andra partner. En mer omfattande initiativrätt för privata ansågs problematisk, eftersom kommunen har helhetsansvaret för kostnaderna för samhällsbyggandet och för kommuninvånarnas livsmiljö och service. Kommunen bör också kunna säkerställa att ett projekt är lämpligt med tanke på helheten. Faktorer som oberoende och en balanserad genomgång av olika intressen är viktiga i växelverkan och därför ansåg man att uppgiften inte kan överlämnas till en privat aktör.

Planeringen och tillståndssystemet är sammanlänkade vilket syns i form av ett tätt samarbete mellan planläggningen och byggnadstillsynen i kommunen. Enligt planläggarna bör byggnadstillsynen fortfarande vara kommunens uppgift så att kommunens visioner och planer förverkligas. 

Planläggarna anser att de viktigaste målen i markanvändnings- och bygglagen, dvs. hållbar utveckling, sakkunskap och öppenhet, är goda principer som bör bibehållas när lagen ses över. Möjligheterna att delta och påverka är en viktig och värdefull del av demokratin.

Det hierarkiska plansystemet ansågs göra processerna oflexibla och här önskades en förbättring. Den flexibla definitionen på utredningsbehov möjliggör prövning från fall till fall, men leder i bland till för mycket utredningar. Det skulle också finnas utrymme för ökad klarhet i förfarandena kring markanvändningsavtal och ersättningar. Man borde kunna styra kvaliteten i byggandet mer effektivt från planeringsskedet ända fram till genomförandet.

Sonderingen av synpunkter fortsätter

MBL-kliniker har förutom för kommunala planläggare också ordnats för sakkunniga inom markpolitik och kommunalteknik. I fortsättningen förs diskussioner även med andra sektorer, olika kommunnätverk och landskapsförbunden. 

Anne Jarva

Förnamn
Anne
Efternamn
Jarva
utvecklingschef, markanvändning och planläggning

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2034
Mobiltelefon
+358 50 573 6810
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Regioner och samhällen
Team
Yhdyskunnat ja maankäyttö
tags