Frågetecken kring de koncerninterna ekonomiska relationerna

Kommunförbundets forskningsprogram ARTTU2 har publicerat en utredning över de ekonomiska relationerna mellan sammanslutningarna i en koncern. Utredningen analyserar de ekonomiska relationerna framför allt utgående från data som insamlats i de 40 ARTTU2-kommunerna. Rapporten, som är skriven av Pentti Meklin och Heikki Pukki, är den tredje delrapporten som granskar kommunkoncernerna. I den första rapporten Kuntien moninaiset kuntakonsernit granskades koncernstrukturerna och i den andra Tavoitteet kuntakonsernin kokonaisedun osoittajana koncernstyrningen.

Den tredje delrapporten fokuserar på moderkommunens och dottersammanslutningarnas ekonomiska relationer inom kommunkoncernen ur följande synvinklar: 1) gemensamma tjänster för koncernsammanslutningarna, 2) ekonomiska arrangemang mellan moderkommunen och dottersammanslutningarna och 3) koncernens bokföringsmässiga resultat och dess fördelning mellan moderkommunen och dottersammanslutningarna.

Nyttan av koncernstrukturen bör synas som kostnadseffektivitet eller kostnadseffekt

Ett sätt att nå kostnadseffektivitet är att koncernens sammanslutningar delar på gemensamma tjänster. Kommunekonomistatistiken har ännu inga allmänna uppgifter om nyttan av samordnade stödtjänster, men de flesta kommuner har i sina bokslut lyft fram att de under de senaste åren fäst särskild vikt vid att samordna stödtjänsterna. Trenden de senaste åren har varit upphandling av stödtjänster av kommunöverskridande bolag som utvecklats aktivt medan denna rapport färdigställts.

Den andra synvinkeln gällde de ekonomiska arrangemangen, som till exempel lån, mellan moderkommunen och dottersammanslutningarna. Moderkommunen och dottersammanslutningarna kan ta lån, men moderkommunen kan dessutom låna ut betydande summor till sina dottersammanslutningar.  Moderkommunernas borgensförbindelser i ARTTU2-kommunerna står för två tredjedelar av de lån dottersammanslutningarna tagit, men borgen uttryckt i euro/invånare varierar mycket från kommun till kommun. Interna transaktioner mellan moderkommunen och dottersammanslutningarna kan göra att beskattningsfrågor blir aktuella i form av förtäckt utdelning.

Borde moderkommunens överskott användas till att täcka dottersammanslutningarnas underskott?

Rapportens tredje synvinkel på de ekonomiska relationerna gäller koncernens bokföringsmässiga resultat och hur det fördelas mellan moderkommunen och dottersammanslutningarna. Variationerna mellan de olika kommunerna är mycket stora. I fler än var fjärde kommunkoncern i ARTTU2-kommunerna är moderkommunens överskott större än koncernens överskott.  Koncernens dåliga ekonomiska situation kan bero på moderkommunens eller dottersammanslutningarnas verksamhet. Det naturliga vore att koncernens eventuella underskott i första hand skulle täckas av den sammanslutning som orsakat underskottet. En viktig fråga i detta sammanhang är huruvida moderkommunen borde täcka underskotten i dottersammanslutningarna då koncernens sammanslutningar är olika. Det finns en hel del att tänka på i de koncerninterna ekonomiska relationerna.

Rapport: Pentti Meklin och Heikki Pukki: Konserniyhteisöjen taloussuhteet. Suhteiden jäsentelyä ja tietoa ARTTU2-tutkimuskunnista. Nytt från programmet ARTTU2, nr 10/2018. http://shop.kuntaliitto.fi/product_details.php?p=3529

Närmare upplysningar: Pentti Meklin, professor emeritus, pentti.meklin(at)uta.fi, tfn 050 564 2595

Om forskningsprogrammet ARTTU2: Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634, e-post: marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi

På webben: www.kommunforbundet.fi/arttu2

 

Kommunkoncernens och moderkommunens över/underskott (euro/invånare) 31.12.2016 i fastlandskommunerna sammanlagt och i ARTTU2-kommunerna enligt storleksklass.

Kommunkoncernens och moderkommunens över/underskott (euro/invånare) 31.12.2016 i fastlandskommunerna sammanlagt och i ARTTU2-kommunerna enligt storleksklass.

Konserniyhteisöjen taloussuhteet -julkaisu

Tässä raportissa tarkastellaan emokunnan ja tytäryhteisöjen välisiä taloussuhteita kuntakonsernissa.
narrow

Forskningsprogrammet ARTTU2

Forskningsprogram för utvärdering av genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018.
narrow
Marianne Pekola-Sjöblom

Förnamn
Marianne
Efternamn
Pekola-Sjöblom
Forskningschef

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2504
Mobiltelefon
+358 50 337 5634
Ansvarsområden
  • foskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen - ARTTU (programchef)
  • publikationsserien ACTA
  • kommunal demokrati och invånarundersökningar
  • nordisk jämförelser
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunutveckling, demokrati och ledarskap
Team
Demokratiteamet
Twitterkonto