Ny ARTTU2-undersökning om kommunerna som anordnare av gymnasieutbildning ur den kommunala och lokala ekonomins synvinkel

Gymnasieutbildningen har regionala och lokala effekter

Gymnasieutbildningen stöder regionens livskraft och utveckling. Därför finansierar även många små kommuner gymnasiet, utöver den lagstadgade kommunandelen, med mer än statens finansiering enligt priset per enhet. Det regionala samarbetet mellan läroanstalter och näringsliv främjar specialisering enligt regionens behov. Rapporten från forskningsprogrammet ARTTU2, som koordineras av Kommunförbundet, sporrar gymnasierna och kommunerna som anordnare av gymnasieutbildningen till regionalt samarbete.

Forskningsrapporten kartlägger kommunernas ekonomiska satsningar på den gymnasieutbildning de ordnar, kommunernas åtgärder för att utveckla och bevara sina gymnasier samt hurdana mer omfattande effekter detta kan anses ha på den lokala ekonomin. Undersökningen omfattar de 40 kommuner som ingår i forskningsprogrammet ARTTU2.

 

Olika utgångspunkter – olika lösningar

Av undersökningen framgick kommunernas olika utgångspunkter och möjligheter att satsa på sin gymnasieutbildning. Att kommunen satsar på sin egen gymnasieutbildning är en värderingsfråga såväl ekonomiskt och politiskt som kulturellt. Det är var och en kommuns beslut, som den fattar utgående från sina egna lokala utgångspunkter.

– Kommunerna ska identifiera de lokala behoven och resurserna och genom sin verksamhet sträva efter att utveckla sitt områdes livskraft. Just därför är lokalkännedom viktigt, i stället för att kommunerna skulle eftersträva samma lösningar oberoende av var de är belägna och hurdan deras verksamhet och ekonomiska situation är. Det konstaterar förvaltningsdoktor Kristiina Engblom-Pelkkala som skrivit rapporten.

I rapporten utreddes kommunernas gymnasieekonomi genom en granskning av den finansiering som kommunerna fått, priset per enhet för gymnasieutbildningen och kommunernas nettokostnader för gymnasieutbildningen.

De högsta priserna per enhet per studerande i gymnasieutbildning, nettokostnaderna och utgifterna för gymnasieutbildningen förekom i de kommuner som har mindre än 20 000 invånare. Stora kommuner anses ha flera möjligheter att hålla gymnasiekostnaderna i styr än små kommuner. De kan dra nytta av regionala synergifördelar då de bildar nätverk och samarbetar med andra utbildningsnivåer och aktörer. De fasta kostnaderna för de stora städernas stora gymnasier fördelas mer kostnadseffektivt mellan flera studerande.

 

Finansieringen enligt pris per enhet räcker inte

Det är meningen att kommunerna ska ordna gymnasieutbildningen med en finansiering enligt pris per enhet per studerande. Denna finansiering består av både  kommunernas finansieringsandel och statens medfinansiering. För de flesta kommuner räcker finansieringen inte till utan kommunerna blir tvungna att utöver kommunandelen själva satsa pengar på sin gymnasieutbildning, pengar som de i huvudsak samlat in genom skatter. I synnerhet i små kommuner med ett enda gymnasium är det en ekonomisk utmaning att ordna gymnasieutbildning.

I kommunerna inom programmet ARTTU2 kan ordnandet av egen gymnasieutbildning som mest höja inkomstskattesatsen med över 0,5 procentenheter. Detta är betydelsefullt i synnerhet i kommuner med en hög inkomstskattesats. Därför bör gymnasieutbildning i kommunens egen regi  ses på ett bredare plan som en faktor som påverkar hela kommunens ekonomi och den lokala ekonomin.

 

Man vill hålla fast vid gymnasieutbildningen

ARTTU2-kommunerna har vidtagit många slags åtgärder för att behålla sin gymnasieutbildning. Kommunerna låter genom sin strategi förstå att de är bildningskommuner som anser det vara viktigt och värdefullt att själva ordna sin gymnasieutbildning. Kommunerna lockar studerande till sina gymnasier genom specialisering och synlig marknadsföring. Samarbete och regional nätverksbildning är ypperliga metoder för att utveckla gymnasieutbildningen i bred skala och på ett mångsidigt sätt. Projektfinansiering ger möjligheter till utveckling av gymnasiets verksamhet. Digitaliseringen syns i gymnasieutbildningen bland annat i form av elektroniska studentskrivningar och i förberedelserna inför dem.  

Ur den lokala ekonomisk synvinkel har effekterna av att man ordnar gymnasieutbildning för ARTTU2-kommunernas del kopplingar till den ekonomiska situationen, utvecklingen av invånarantalet och antalet gymnasister samt personalen som arbetar inom gymnasieutbildningen. Även om effekterna i hög grad är indirekta är de ändå betydliga med tanke på utvecklingen av den regionala livskraften och ekonomin. Gymnasieutbildningen och kommunernas bildningstjänster i stort borde ses som en viktig faktor som ökar kommunens livskraft. Den utgör kommunens satsning av resurser på framtiden.

 

Bildningstjänsterna bygger upp livskraft

Gymnasieutbildningen har konsekvenser för jämlikheten, tillgången på tjänster och deras tillgänglighet. Ett brett samarbete mellan olika läroanstalter och regionala aktörer har en central betydelse med tanke på kommunernas livskraft. Med regionalt och lokalt samarbete mellan läroanstalter och näringsliv kan man utvidga kursutbudet och samtidigt möjliggörs en genuin regional specialisering.

I undersökningen framhålls att kommunerna istället för att diskutera minskad service borde utveckla bildningstjänsterna allt modigare och i en riktning som bättre motsvarar kommunens och lokalbefolkningens specifika behov.

Det vore viktigt att få kommunerna att se bildningskommunens möjligheter och utnyttja kunnandet inom bildningstjänsterna på ett brett och mångsidigt sätt då framtidens livskraftiga bildningskommunkommun byggs upp.

 

Rapport (på finska):  Kristiina Engblom-Pelkkala: Kunnat lukiokoulutuksen järjestäjinä kunta- ja paikallistalouden näkökulmasta. Nytt från programmet ARTTU2, nr 9/2018. Kommunförbundet. http://shop.kuntaliitto.fi/product_details.php?p=3528

 

Närmare upplysningar: Kristiina Engblom-Pelkkala, specialplanerare, förv.dr, ped.mag., tfn +358 40663 7679, kristiina.engblom-pelkkala(at)tamk.fi

Kunnat lukiokoulutuksen järjestäjinä kunta- ja paikallistalouden näkökulmasta

Uutta ARTTU2-ohjelmasta julkaisu nro. 9/2018

narrow

Forskningsprogrammet ARTTU2

Forskningsprogram för utvärdering av genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018.

narrow
Etiketter