Befolkningsutvecklingen en utmaning för gymnasie- och yrkesutbildningen

maakuntafoorumi

Bildtext: Utmaningarna med befolkningsutvecklingen dryftas i en panel bestående av direktör Anni Miettunen från Utbildningsstyrelsen (till höger), rektor Aino Salo från Kurikka gymnasium, landskapsdirektör Pentti Mäkinen från Södra Savolax förbund, ledande rektor Maria Taipale från samkommunen Raision seudun koulutuskuntayhtymä och Hyvinges stadsdirektör Jyrki Mattila. Ordförande var Terhi Päivärinta från Kommunförbundet

Kommunförbundets landskapsforum samlade tisdagen den 9 april utbildningsanordnare inom yrkes- och gymnasieutbildningen samt kommunrepresentanter och regionutvecklare i landskapen. Temat för forumet var utbildningen på andra stadiet när åldersklasserna krymper. De 150 deltagarna hade ett gemensamt problem: hur man i framtiden ska kunna sörja för tillgången till högklassig utbildning.

När åldersklasserna krymper växer behovet av att koncentrera det regionala samarbetet mellan utbildningsanordnarna. Vid landskapsforumet efterlystes samarbete mellan utbildningsanordnarna i stället för konkurrens. Samarbete mellan utbildningsanordnarna kan trygga tillgången till gymnasieutbildning åtminstone regionalt också när åldersklasserna krymper.

Landskapsforumet betonade också regionalt samarbete mellan olika utbildningsformer. Det behövs samarbete mellan åtminstone gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen, men också regionalt med det fria bildningsarbetet, den grundläggande utbildningen och högskoleutbildningen.       

– Yrkesutbildningen har utvecklats kraftigt under de senaste åren. Den har i allt högre grad koncentrerats till landskapscentrumen, säger Maarit Kallio-Savela, sakkunnig i yrkesutbildning vid Kommunförbundet.

– Yrkesutbildningsreformen öppnar ändå nya möjligheter att avlägga en yrkesexamen eller delar av den på orter där yrkesutbildningen inte har något verksamhetsställe. Samarbete med till exempel ett lokalt gymnasium och näringslivet i regionen gör det möjligt att studera till ett yrke närmare hemmet. Särskilt inlärning på arbetsplatsen, via ett utbildnings- eller läroavtal, skapar helt nya möjligheter. Dessutom kan näringslivet i regionen få kompetent arbetskraft som motsvarar dess behov, säger Kallio Savela.

Också inom gymnasieutbildningen pågår flera utvecklingsåtgärder alltifrån revideringen av gymnasielagen och läroplanen. Dessa åtgärder är dock bara början, för de verkliga förändringarna till följd av de minskande åldersklasserna sätter igång senare.

–  Kommunerna har anpassat sig till den nedskurna statliga finansieringen genom att slå ihop gymnasier till färre enheter. Den lösningen har snart nått vägs ände. När närliggande gymnasier konkurrerar om krympande åldersklasser kan tillgången till utbildning försämras okontrollerat. Det är bra att utbildningsanordnarna nu inser behovet av att samarbeta, säger Kyösti Värri, sakkunnig i gymnasieutbildning vid Kommunförbundet.    

Finlands befolkningsstruktur håller på att förändras radikalt. I fjol föddes 20 procent färre barn än den åldersklass som i år inleder studier på andra stadiet, dvs. yrkes- eller gymnasieutbildning. 

Den åldersklass som slutför den grundläggande utbildningen växer på nationell nivå under de närmaste åren. Därefter minskar åldersklasserna snabbt. De nationella siffrorna berättar dock bara en del av sanningen, eftersom utbildningstjänsterna till största delen är regionala och lokala. På många områden har de åldersklasser som inleder gymnasie- eller yrkesutbildning minskat redan under flera år. Behovet av samarbete mellan utbildningsanordnarna är därför akut.

Landskapsforumets material finns här på finska.

peruskoulun päättävät

 

Etiketter