Hur lösa frågan om tillgänglig utbildning?

Kommunförbundets projekt Utbildning som tjänst (KOPA) inleddes i början av året. Utvecklingsprojektet söker tillsammans med kommuner och utbildningsanordnare lösningar på utmaningarna kring tillgången och tillgängligheten till utbildning. I bakgrunden ligger särskilt de utmaningar som är förknippade med den åldrande befolkningen, minskningen av unga åldersklasser och kommunernas ekonomi. Man söker lösningar genom olika former av samarbete mellan såväl kommuner och utbildningsanordnare som olika utbildningsformer samt genom digitalisering. Nätverksprojektet genomförs under åren 2020–2021.

Nätverksprojektets syfte är att öka uppfattningen av utbildningen som en tjänst som inte är bunden enbart till skolbyggnader. Genom principen om utbildning som tjänst stärker man ett perspektiv där man flyttar fokus från läroanstalten till den studerande, så att inlärningen inte behöver vara bunden till traditionella skollokaler eller inlärningsmiljöer. För att detta ska lyckas krävs samarbete mellan många aktörer och att man utnyttjar kunnandet, resurserna och lokalerna på ett sätt som överskrider gränserna för de olika läroanstaltsformerna.

Därtill syftar projektet till att möta arbetslivets kompetensbehov genom flexibla utbildningslösningar och genom att utveckla ekonomiskt hållbara modeller.

Ett pilotprogram inom projektet kan exempelvis söka lösningar på frågan hur man ska erbjuda flexibla inlärningsmöjligheter för en studerande på andra stadiet så att långa avstånd inte kräver en flytt hemifrån. Pilotprogrammet kan också koncentreras på att bereda sätten att anordna områdets gymnasieutbildning i framtiden, samarbetet kring kursutbudet eller flexibla former för genomförandet av yrkesutbildningen med tanke på företagens kompetensbehov.

Tretton pilotområden deltar i försök att möta utmaningar kring anordnandet av utbildning

Beredningen av projektet Utbildning som tjänst inleddes hösten 2019 i form av en förutredning som utarbetats av skolrådet Aulis Pitkälä och en öppen förhandsverkstad som ordnades i november. Ansökningstiden för att delta med ett pilotprogram för utveckling startade i början av oktober och gick ut i mitten av december. Till nätverksprojektet söktes regionala pilotgrupper bestående av kommuner och utbildningsanordnare som utgående från de egna lokala utmaningarna hade behov av och beredskap för utveckling i enlighet med projektmålen.

I utvecklingsarbetet granskas i första hand anordnandet av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen samt det fria bildningsarbetet. Men de regionala pilotprogrammens mål kan också omfatta samarbete där allt från småbarnspedagogiken till högskolorna ingår.

Slutligen valdes 13 pilotområden till nätverksprojektet. Utgående från ansökningarna var de utvalda pilotprogrammen regionalt heltäckande och deras målbeskrivningar passade de flesta av de mål som ställts för KOPA-projektet. Sammanlagt kommer 45 kommuner, 8 samkommuner för utbildning, 4 aktiebolag samt en enskild yrkeshögskola, ett universitet och ett affärsverk att delta i pilotprogrammen inom nätverksprojektet. 

De pilotområden som valts till nätverksprojektet KOPA är följande:

• Alajärvi, Evijärvi, Lappajärvi och Vindala samt yrkesinstitutet Järviseudun ammatti-instituutti
• Askola, Lappträsk, Lovisa, Sibbo och Borgå samt Careeria Oy
• Ägarkommunerna i Jyväskyläs samkommun för utbildning Gradia i södra Mellersta Finland
• Kankaanpää, Honkajoki och samkommunen för utbildning Sataedu
• Kommunerna Jorois, Leppävirta och Varkaus i Mellersta Savolax, yrkesinstitutet Savon ammattiopisto (SAKKY), yrkeshögskolan Savonia samt Navitas Kehitys Oy
• Yrkesinstitutet Lappia, Pello, Övertorneå och Garantiaktiebolaget för enhetsskolan Ylitornion Yhteiskoulu
• Lovisa, Borgå, Sibbo och Kotka
• S:t Michel, Etelä-Savon Koulutus Oy och S:t Michels stads affärsverk Otavia
• Samkommunen för utbildning SASKY, Ikalis, Ruovesi, Parkano, Tavastkyro och Mänttä-Vilppula
• Sodankylä, Enare, Kittilä, utbildningscentret REDU, Sodankylä geofysiska observatorium och Uleåborgs universitet
• Sydösterbotten: Kauhajoki stad och Östermarks kommun. De sydösterbottniska kommunerna Storå och Bötom deltar också via samkommunen för utbildning.
• Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur SÖFUK och Närpes
• Norra Savolax samkommun för utbildning Ylä-Savon koulutuskuntayhtymä, Kiuruvesi, Vieremä, Sonkajärvi, Lapinlahti, Rautavaara, Pielavesi, Idensalmi och Keitele

Nätverkets och därmed också pilotprogrammens arbete inleds med ett riksomfattande seminarium i februari. I seminariet ingår anföranden om bland annat olika regioners livskraftspolitik, inklusive utbildningen och den lokala förändringsverksamheten, samt modellen Skolan som tjänst, en modell där man snarare ser skolorna som en flexibel tjänst än enbart som byggnader för anordnande av utbildning.

Nätverksprojektet KOPA genomförs i samarbete med FCG Konsultering, som ansvarar för faciliteringen av pilotprogrammens regionala utvecklingsarbete. Undervisnings- och kulturministeriet är en samarbetspartner och medfinansiär i projektet.

Den färdiga förutredningen skapar grund för utvecklingsnätverkets arbete

Innan nätverksprojektet inleddes ansågs det vara nödvändigt att i form av en förutredning beskriva utmaningarna i omvärlden och kartlägga de befintliga samarbetsformerna mellan kommunerna och utbildningsanordnarna samt mellan utbildningsformerna, olika möjligheter att anordna utbildning och eventuella hinder för anordnandet.

Genom den förutredning som inleddes hösten 2019 ville man också belysa den rådande lägesbilden inom anordnandet av utbildning med hänsyn till befolkningsutvecklingen, läroanstaltsnätet och de ekonomiska utsikterna. Man ansåg det vara viktigt att i förutredningen också lyfta fram vilka slags samarbetsformer lagen redan nu möjliggör mellan olika anordnare och utbildningsformer. Förutredningen utarbetades av skolrådet Aulis Pitkälä som har en stark bakgrund inom bildning och utbildning, där han verkat i olika uppgifter såväl på det kommunala som på det nationella planet.

Förutredningen ’Koulutuksen saatavuus ja saavutettavuus erilaistuvissa kunnissa’ (Tillgången och tillgängligheten till utbildning i allt mer heterogena kommuner), på finska