Kompetens inom öppen källkod en fördel vid rekryteringen i kommunerna

Hanna Rekola. Kuva Helsingin pelastuslaitos.
Hanna Rekola.
Bild Helsingfors räddningsverk.

När kommunen rekryterar nya analytiker kan det numera i rekryteringsannonsen också finnas en önskan om kunskaper inom öppen källkod. För närvarande stämmer det här in på Helsingfors stads räddningsverk som nu vill ha en expert på R-språket och QGIS-programvaran. 

Är det i fortsättningen viktigt med kompetens inom öppen källkod också i det kommunala? Hanna Rekola, forskningschef vid Helsingfors räddningsverk, säger att kompetensen inom öppen teknik åtminstone uppskattas allt mer. "Det viktiga är också hurdan programvara som redan används. I räddningsverkets forskningsverksamhet utnyttjas för närvarande öppen källkod en hel del, så de som har denna expertis kommer smidigt in i arbetet."

Hanna Rekolas utbildningsbakgrund ligger inom geografi och statistik. Vid räddningsverket har hon för närvarande till uppgift att genomföra riskanalys och producera information för planeringen av verksamheten och för beslutsfattandet. Det väsentliga i arbetet är också att undersöka räddningsväsendets verksamhetsmiljö och med hjälp av analyser lösa de utmaningar som detta medför.

”Jag har haft som mål att här främja uppfattningen att man med de resurser som anvisats för insamling, rapportering och visualisering av information bättre än tidigare ska kunna utveckla räddningsverkets verksamhet”, berättar Rekola. ”Jag skulle vilja att informationen i allt högre grad ska stå till hela personalens förfogande.”

Hur har Rekola själv kommit fram till att utnyttja öppen källkod i sitt arbete? ”Det praktiska arbetet har visat vilka fördelar som öppen källkod har”, svarar Rekola. ”Till fördelarna hör särskilt att det är lätt att få råd vid problem. Webbgemenskapen har färdiga svar på många sådana frågor som inom kommersiell teknik kunde fördröja arbetet och problemlösningen. Det är också lättare att dela med sig resultaten av arbetet samt de verktyg och analysmodeller som utarbetats till andra när vem som helst kan ta i bruk dem med hjälp av öppna program.”

Gemenskapens betydelse har också tidigare betonats i användningen av öppen källkod. Även Rekola har lagt märke till detta i sitt arbete. ”Den öppna källkoden utvecklas ofta utifrån motiv för samarbete. Det är roligt att veta att bakgrunden till det är en tanke om att kunnandet delas fritt med alla.”

Motiven till utvecklingen av öppen källkod låter inspirerande. Men har den öppna källkoden också något konkret att erbjuda kommunerna, till exempel besparingar? ”Det tycker jag nog”, säger Rekola, ”öppen källkod erbjuder möjligheter till att utveckla och automatisera dataanalysen utifrån det egna behovet, vilket sparar tid. Det att organisationen har egen kompetens också när det gäller hantering och bearbetning av information bidrar enligt min åsikt en hel del till att utveckla informationsledningen.”

Men visst finns det också utmaningar. En utmaning är enligt Rekola frågan om dataskydd. ”Hur förvaras informationen och var förvaras den?” undrar Rekola. ”Å andra sidan måste man också fundera på samma sak när man har att göra med kommersiell teknik.”

 

Gemensamma digitala lösningar är Kommunförbundets nätverk för samskapande där man sprider kunskap om nya digitala framsteg, utnyttjande av öppen källkod, finansiering av digitaliseringen och kollektivt lärande. Nätverket stärker kommunernas digitala kompetens lokalt och på nationell nivå.

Vi lyfter fram kommunernas lösningar, god praxis och kommunal kompetens.

Etiketter