Vanliga frågor

Kommunvapen och dess användning

Vi får ofta frågor om rättigheter och lagstiftning gällande kommunvapen Frågorna gäller ibland kommuner som sammanslås och det vapen de väljer men oftast externa organisationers och personers rätt att använda kommunvapen.

    Privatpersoner, organisationer eller företag

    I princip har alla organisationer, företag, konstnärer, illustratörer av bokpärmar osv. möjlighet att använda kommunvapen som en del av sitt arbete. Det är dock artigt att meddela den kommun vars vapen man har för avsikt att använda.

    I kommunallagen (RP 268/2014) förutsätts inte att ”en enskild person eller en sammanslutning ansöker om kommunens tillstånd att använda kommunvapnet på sin egen webbplats eller i sin verksamhetKommunen har inte heller rätt att ingripa i hur aktörer utanför kommunen använder kommunvapnet eller rätt att förbjuda användningen av det.” Regeringspropositionen grundar sig på rättspraxis (Åbo FD 8.6.2010) enligt den tidigare kommunallagen (366/1995) samt Justitiekanslerns beslutspraxis (27.8.2007 OKV 708/1/06).

    Kommunvapen behandlas förutom i kommunallagen också i mönsterrättslagen från 1970-talet och i varumärkeslagen som uppdaterats 2019. Enligt dessa får ett märke eller en rättighet inte registreras om i märket utan tillstånd har tagits in ett finskt kommunvapen.

    Kommunvapen vid ändringar i kommunindelningen

    Enligt kommunallagen (410/2015) är det kommunstyrelsen eller någon annan i förvaltningsstadgan förordnad kommunal myndighet som övervakar användningen av vapnet. Fullmäktige godkänner (det nya) vapnet efter att riksarkivets utlåtande inhämtats. Riksarkivets heraldiska nämnd kontrollerar att vapnet är uppgjort i enlighet med konstnärliga och historiska heraldiska regler.

    När kommuner sammanslås har de två alternativ.

    1. De kan välja någondera kommunens vapen som sitt gemensamma vapen. Detta har varit det vanligaste alternativet. Det är också det enklaste lösningen för beslutsfattandet, eftersom det inte är fråga om ett helt nytt vapen. Då behöver kommunen inte heller inhämta Riksarkivets utlåtande.
    2. Kommunen skaffar ett helt nytt vapen genom att antingen arrangera en planeringstävling eller beställa förslag till ett vapen av en utvald heraldiker. Det är fråga om ett nytt vapen också då kommunen stannar för en lösning där element från de vapen som används i kommunerna kombineras. Innan det nya vapnet godkänns ska kommunen inhämta ett utlåtande av Riksarkivet.

    Kommunvapen vid kommunsammanslagningar behandlas uttömmande i Kommunförbundets cirkulär, 2007.

    Observera att cirkuläret inte behandlar användningen av Finlands riksvapen. För det finns det separata anvisningar (t.ex.  Justitiekanslerns avgörande: OKV/1714/1/2018, Suomen vaakunaa tulee kunnioittaa).

     

    Läs mer

    Kommunförbundets webbtjänst

    Mer på webben

    Etiketter
    Servicepost
    Ansvarsområden

     
    Frågor som gäller bland annat avtal, skadestånd, företagsjuridik, arrende och fastighetsköp.
     
    Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i juridiska frågor som rör deras uppgifter. Vi rekommenderar att du i första hand använder vår serviceadress.

    Eija Rautiainen

    Eija Rautiainen

    Marknadsföringschef
    Kommunikationsenheten
    +358 9 771 2330, +358 45 316 1600
    Ansvarsområden
    • planering och genomförande av marknadsföring
    • Kommunförbundets varumärke
    • evenemang
    • stöder kommunernas marknadsföring

    Stiina Torkkel

    Webbinformatör
    Kommunikationsenheten
    +358 9 771 2455, +358 40 528 5359
    Ansvarsområden
    • kommunikation i juridiska frågor
    • kommunikation i upphandlingsfrågor
    • kontakter med medier
    • utveckling av webbtjänsterna