Röstning upplevs som det effektivaste sättet att påverka – kommuninvånarna vill påverka också mellan valen

Nästan tre fjärdedelar av kommuninvånarna upplever att det viktigaste sättet att påverka frågor i den egna kommunen är att rösta i kommunalvalet. Förutom vid val vill kommuninvånarna också påverka genom direkta kanaler för deltagande. Det framgår av Kommunförbundets enkät som besvarades av närmare 11 000 kommuninvånare i maj–juni 2020.

Vanligast är att delta i föreningsverksamhet och i utvecklingen av närområdet

De metoder för direkt deltagande och påverkan som kommuninvånarna använder mest är enligt enkäten deltagande i utvecklingen av närområdet (41 %) och deltagande i en förenings eller organisations verksamhet (40 %). De som svarade meddelade också att de deltar i kommunernas kundenkäter, föräldraträffar och talkoarbete till förmån för närmiljön. Bland dem som svarade uppgav 29 procent att de varit i direkt kontakt med kommunens tjänsteinnehavare och 20 procent att de kontaktat en förtroendevald.

Invånarinitiativ är fortfarande ett sällan utnyttjat sätt att delta. Endast två procent har använt sig av det. Andra sällan använda metoder för påverkan är att delta i verksamheten i äldrerådet, rådet för personer med funktionsnedsättning, ungdomsfullmäktige eller motsvarande verksamhet (5 %), att anföra besvär eller begära omprövning (6 %) och att skriva en insändare (8 %). Ungefär var tionde enkätdeltagare (9 %) uppger sig ha deltagit i något politiskt partis eller någon politisk organisations verksamhet.

Kommuninvånarna anser att de bästa sätten att delta och påverka är att delta i utvecklingen av närområdet (55 %) och i talkoarbete (54 %). Också deltagande i föräldraträffar och föreningsverksamhet samt direkta kontakter med kommunens tjänsteinnehavare eller förtroendevalda upplevs vara goda sätt att påverka.

Kommunala beslutsfattare understöder samutveckling med dem som använder tjänsterna

En klar majoritet av de kommunala beslutsfattarna (62 %) anser att kommuninvånarnas stöd backar upp den egna verksamheten som förtroendevald. De förhåller sig också positiva till de flesta metoder för direkt demokrati. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets och Åbo Akademis gemensamma beslutsfattarenkät som genomfördes hösten 2020. Enkäten besvarades av drygt 800 förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare i 42 kommuner.

De kommunala beslutsfattarna anser att de viktigaste metoderna för direkt demokrati är att öka samutvecklingen med dem som använder tjänsterna (71 %), att stödja sådan planering och beredning som invånarna, organisationerna och andra sammanslutningar själva tagit initiativ till (64 %) samt att utreda kommuninvånarnas åsikter innan beslut fattas (60 %).

De minst populära direkta metoderna är enligt de kommunala beslutsfattarna att utnyttja kommunala rådgivande folkomröstningar och att inkludera dem som använder tjänsterna i de kommunala organen. Bland dem som svarade förhåller sig ungefär fyra av tio positiva till dessa tillvägagångssätt.

Läs mer om invånar- och beslutsfattarundersökningarna:

www.kommunforbundet.fi/invanarundersokning2020

www.kommunforbundet.fi/beslutsfattarundersokning2020

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726380, siv.sandberg(at)abo.fi

Etiketter