Tvåårigt projekt ska stärka nuvarande språköar och stödja nya

Språköarna är viktiga utposter i Svenskfinland

Språköarna är en viktig resurs för ett tvåspråkigt Finland - ett faktum som inte kan betonas tillräckligt. Därtill bidrar språköarna till att hålla svenskan levande och livskraftig vårt land, konstaterar Karin Ihalainen som i augusti tillträdde som projektledare för Uppdrag språköar.

På språköarna utbildas inte bara tvåspråkiga finländare med dubbel kulturell identitet. På språköarna sker också naturliga och vardagliga möten mellan språkgrupperna vilket konkretiserar tvåspråkigheten i en annars enspråkig miljö. Språköarna är med andra ord viktiga svenska utposter och Svenskfinlands visitkort på orter där svenskan inte annars är synlig i gatubilden.

Projekt Uppdrag språköar, som startade i Kommunförbundets regi i augusti har som mål att stärka de nuvarande språköarna och bidra till att utveckla nya. Projektet är tvåårigt.

Projektet har sin utgångspunkt i den verklighet som den svenska utbildningen på finskspråkiga orter verkar i. På initiativ av Språkönätverket r.f., där daghemmen och skolorna i Hyvinge, Jyväskylä, Kervo, Lahtis, Nurmijärvi, Tavastehus, Tusby och Vichtis ingår, gjorde Tankesmedjan Magma under hösten 2019 en undersökning som besvarades av daghemsföreståndare och rektorer på nuvarande 15 språköar.

Konkret stöd behövs

Rapporten visade tydligt på behovet av att göra något konkret för språköarna. Man kunde utläsa att det på de flesta språköarna finns stora utmaningar när det gäller att driva svensk utbildning. Då kommunerna saknar svensk administration blir det i praktiken rektorerna och/eller daghemsföreståndarna som sköter många av bildningsavdelningens uppgifter. Språköskolorna är oftast små och rektorn en av skolans tre lärare med egen sammansatt klass och bara ett par timmar nedsatt undervisningsskyldighet för att sköta administration och pedagogiska ledning.

Rapporten visade också att personalen på språköarna behöver kollegialt, professionellt och administrativt stöd. Vidare behövs det resurser för att utveckla en kvalitativ och jämlik utbildning. På en språkö måste den svenska utbildningen vara attraktiv eftersom konkurrensen med de stora finska enheterna är väldigt ojämn.

Å andra sidan har språköarna mycket att bidra med när det gäller att hålla svenskan livskraftig och levande, vilket ju är målet i Finlands nationalspråksstrategi. En språkö är ett levande bevis på landets tvåspråkighet och dess funktion är mycket större än den verksamhet som ordnas där. Att stärka nuvarande språköar och att utveckla nya torde därför vara ett uppdrag som inte endast svenskspråkiga har intresse av. Varje finskspråkig kommun borde ställa sig frågan: Varför har vi inte vi svensk utbildning på vår ort?

Kommunförbundet huvudman för projektet

Det här och mycket annat diskuterades ivrigt i den arbetsgrupp som bildades efter Magma-rapporten i mars 2020. Arbetsgruppen leddes av Sydkustens landskapsförbund och bestod av representanter från Folktinget, Kommunförbundet och språköarna Lahtis och Uleåborg. Gruppen beslöt att göra en projektansökan och var överens om att Kommunförbundet var lämpligast som huvudman för projektet.

I mars 2021 beviljades projektet finansiering från Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner och strax därefter anställdes Karin Ihalainen som projektledare för tiden 1.8.2021-31.7.2023. Ihalainen har stor nytta i sitt nya uppdrag av sin egen erfarenhet av svensk utbildning i Lahtis och av projektets styrgrupp med representanter för språköarna Jyväskylä och Uleåborg, Folktinget, Regionförvaltningen, Sydkustens landskapsförbund, Utbildningsstyrelsen och Kommunförbundet. Projektmålen är ambitiösa och beroende av varandra. Att trygga bärande strukturer för nuvarande språköar är nödvändigt för att utvecklandet av nya ska bli möjligt. Därför är projektet Uppdrag språköar både viktigt och spännande. Två år med fokus på språköarnas ska bli en intressant resa.  

Etiketter