Kommunens beslutsfattande och invånardelaktigheten

Påverkansorganen har en viktig roll både i kommuner och välfärdsområden

Påverkansorganen är språkrör för de befolkningsgrupper som de företräder.

Kommunallagen kräver att kommunstyrelsen ska inrätta ett ungdomsfullmäktige eller en motsvarande påverkansgrupp för unga för att garantera den unga befolkningens möjligheter att delta och påverka, ett äldreråd för att garantera den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka och ett råd för personer med funktionsnedsättning för att garantera möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta och påverka. Kommunstyrelsen bestämmer om rådens sammansättning, inrättande och verksamhetsförutsättningar.

Påverkansorganen kan också vara gemensamma för flera kommuner.

Situationen ändras inte av att välfärdsområdena inleder sin verksamhet 1.1.2023. Välfärdsområdena har sina egna påverkansorgan.

Påverkansorganen i kommunerna och välfärdsområdena bör samarbeta

Enligt lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdesstyrelsen inrätta ett ungdomsfullmäktige eller motsvarande påverkansgrupp för unga, ett äldreråd samt ett råd för personer med funktionsnedsättning.

Medlemmarna i dessa påverkansorgan ska väljas bland medlemmarna i motsvarande påverkansorgan i de kommuner som hör till välfärdsområdet på så vis att det från varje sådant kommunalt organ väljs minst en representant. Till påverkansorganen kan dessutom väljas andra personer.

Påverkansorganen i välfärdsområdet och i kommunerna inom området ska samarbeta.

Påverkansorganen har inte befogenheter att fatta förvaltningsbeslut

Påverkansorganen är alltså kanaler för påverkan och hörande av de grupper som de företräder. Men de är inte egentliga organ och därmed inte myndigheter i kommunen eller välfärdsområdet. Medlemmar och ersättare i organen är inte heller förtroendevalda och sköter inte sitt uppdrag under tjänsteansvar.

Kommuner och välfärdsområden kan inte i sin förvaltningsstadga ge påverkansorganen behörighet att fatta förvaltningsbeslut. Däremot kan man i förvaltningsstadgan skriva in att medelmmarna har närvaro- och yttranderätt på kommunens och välfärdsområdets sammanträden. Vanligtvis deltar påverkansorganen i beslutsfattandet genom initiativ och utlåtanden.

Kommunen och välfärdsområdet sörja för verksamhetsbetingelserna

Kommunstyrelsen och välfärdsområdesstyrelsen bör se till att påverkansorganen har förutsättningar att verka.

Detta innebär bland annat att

  • påverkansorganen anvisas möteslokaler
  • det ordnas sammanträden
  • ersättning för möteskostnaderna tryggas
  • det vid behov erbjuds hjälp vid beredningen av ärenden och sekreteraruppgifter vid sammanträdena.

I praktiken behöver kommunen och välfärdsområdet också avsätta tillräckliga medel för verksamheten. Kommunen och välfärdsområdet får själv avgöra om mötesarvode.

Kommun- eller välfärdsområdesstyrelsen kan också godkänna verksamhetsstadgan för påverkansorganen. I verksamhetsstadgan fastställs

  • lagstadgade och eventuella andra uppgifter
  • antalet ledamöter
  • vilka grupper ledamöterna representerar
  • mandatperioden
  • sammankallandet av sammanträdena
  • valet av ordförande och hur sekreteraruppgifterna sköts, samt
  • hur verksamhetsplanen uppgörs och verksamhetsberättelsen ges.

I verksamhetsstadgan ska också fastställas samarbetet mellan kommunen, välfärdsområdet och påverkansorganen.

Utveckling av verksamheten och delaktigheten

Påverkansorganen har en viktig roll i kommunerna och välfärdsområdena. 

Påverkansorganen ska ges möjlighet att påverka planering, beredning, genomförande och uppföljning inom olika verksamheter i kommunen och välfärdsområdet i frågor som är eller som ett påverkansorgan bedömer vara av betydelse för barnen, de unga, de äldre eller personer med funktionsnedsättning och med hänsyn till de tjänster dessa befolkningsgrupper behöver.  

Påverkansorganen ska också tas med när olika former för delaktighet och hörande utvecklas i välfärdsområdet.
 

Läs mera

Läs mer om dessa teman