Obligatoriska renoveringar slopades vid slutförhandlingarna om EU:s energieffektivitetsdirektiv – en lättnad för kommunerna

EU:s klimatpaket Fit for 55 om uppnåendet av klimat- och energimålen håller på att bli färdigt. En stor lättnad för kommunerna är att de obligatoriska renoveringarna i energieffektivitetsdirektivet slopades vid EU:s slutförhandlingar om direktivet. Kommunerna känner bäst till vilka objekt som kan effektivisera energianvändningen och vilka åtgärder som effektivt minskar kommunens utsläpp. Vi vid Kommunförbundet är nöjda över att energieffektivitetsdirektivet lämnar utrymme för val mellan olika metoder.

Obligatoriska renoveringar av fastigheter inom den offentliga sektorn slopades i sista minuten

Förhandlingarna om det omfattande klimatpaketet Fit for 55 fortsätter ännu hösten 2023. Medlemsstaterna har dock redan nått en viktig kompromiss: som motvikt till att kommunernas skyldigheter skärptes fick medlemsstaterna betydande alternativ till renoveringarna.

För kommunerna är det en lättnad att de obligatoriska renoveringarna enligt energieffektivitetsdirektivet (EED) slopats under förhandlingarna.

- Kommunerna känner bäst till vilka objekt som kan effektivisera energianvändningen och vilka åtgärder som effektivt minskar kommunens utsläpp. Därför är vi vid Kommunförbundet nöjda över att energieffektivitetsdirektivet lämnar valmöjligheter när det gäller metoderna, säger direktören för Kommunförbundets enhet för samhälle och miljö Miira Riipinen.

Energieffektivitetsdirektivet (EED) innehåller fortfarande en skyldighet att renovera tre procent av de offentliga byggnaderna per år, men under förhandlingarna tillkom två nya alternativ:

1. En medlemsstat kan utifrån kostnadseffektivitet och teknisk genomförbarhet välja ut de byggnader som renoveras till nollutsläppsbyggnader eller nära-nollenergibyggnader.
2. En medlemsstat får välja alternativa metoder för att uppnå minst samma energibesparing som i alternativet med totalrenovering.

De alternativa metoderna innehåller som nytt krav att renoveringspass varje år ska utfärdas för minst tre procent av byggnadsytan.

När direktivet genomförs nationellt i Finland avgörs vilket av alternativen som lämpar sig bäst. EED-arbetsgruppen granskar de alternativa metoderna som det primära alternativet.

- I vilket fall som helst är den årliga tilläggsinvesteringen på 3,6 miljarder euro, som beräknats på basis av kommissionens förslag, inte längre aktuell, säger energisakkunnig Vesa Peltola.

Faktaruta

Det ursprungliga förslaget krävde att minst tre procent av de uppvärmda byggnaderna med en våningsyta som översteg 250 m2 årligen renoverades till nära-nollenergibyggnader. Detta hade krävt årliga tilläggsinvesteringar på cirka 3,6 miljarder euro. Totalrenoveringarna hade dock inneburit besparingar på endast 10–15 miljoner euro per år och en utsläppsminskning på endast 0,02–0,03 miljoner ton. Att de kostnadsineffektiva obligatoriska renoveringarna slopas bland åtgärderna är en lättnad för kommunerna.

Det nationella genomförandet avgör EED-direktivets konsekvenser för kommunerna

Energieffektivitetsdirektivet (EED) ställer på EU-nivå upp ramarna för förbättrad energieffektivitet, men det nationella genomförandet i Finland är av central betydelse.

Arbetet under Arbets- och näringsministeriets ledning är ännu i inledningsskedet, men den kompromiss om EED som nåddes inom EU förbättrade redan betydligt möjligheterna att nationellt genomföra direktivet effektfullt och förnuftigt inom kommunsektorn.

Om det nationella genomförandet uppfyller de grundläggande kraven i direktivet, dvs. att genomförandet sker enligt miniminivån, underlättas den planmässiga fastighetsförvaltningen avsevärt i hela Finland, även om förpliktelserna skärps.

- Kommunernas finansiella ställning har förändrats kraftigt i och med välfärdsområdesreformen och samtidigt är den framtida användningen av det byggnadsbestånd som kommunerna besitter osäker. Dessutom har inflationen höjt byggkostnaderna. Det är därför nu särskilt viktigt att åtgärderna för att minska utsläppen är kostnadseffektiva och effektiva, säger Riipinen.

Det lönar sig att fortsätta med kommunsektorns energieffektivitetsavtal

- De finländska kommunerna har föregått med gott exempel när det gäller att på frivillig basis framskrida målmedvetet i fråga om särskilt energieffektivitet men även klimatarbete i allmänhet. Vid Kommunförbundet anser vi att det är mycket viktigt att den framgångsrika verksamheten med energieffektivitetsavtal kvarstår i urvalet av metoder för genomförandet av energieffektivitetsdirektivet, säger Riipinen.

Det lönar sig att fortsätta arbetet med kommunsektorns energieffektivitetsavtal, eftersom det underlättar genomförandet av direktiven. I praktiken förbereder sig kommunerna bäst genom att sörja för uppföljningen av energiförbrukningen i fråga om el, värme, kylning och trafik. En tillförlitlig uppföljning av förbrukningen är samtidigt en väsentlig del av kommunens energihantering.

Fit for 55-beredningen fortsätter till hösten, även om de flesta delarna redan har godkänts på EU-nivå. Alla direktiv påverkar också kommunerna, men de största konsekvenserna för det nationella genomförandet och kostnaderna kommer från de slutliga versionerna av EED och EPBD.

Den nationella lagstiftningen ska vara färdig inom 24 månader efter det att EED har antagits. Detta betyder att den bakre tidsfristen löper ut i början av hösten 2025.

* den slutliga utformningen av EPBD torde bli färdig under hösten 2023