TEAviisari: Främjandet av hälsa och välfärd i kommunerna har gjort framsteg inom många delområden

Den nyaste datainsamlingen i verktyget TEAviisari visar att kommunernas arbete med att främja hälsa och välfärd har stärkts inom många delområden. Nästan alla kommuner på fastlandet deltog i kartläggningen, som gjordes i samarbete mellan THL (Institutet för hälsa och välfärd), SHM och Kommunförbundet. Resultaten visar bland annat att delaktigheten, samarbetet med organisationer och förhandsbedömningen av konsekvenser tydligt har utvecklats sedan år 2023.

Kommunerna gör ett omfattande och systematiskt arbete inom främjande av hälsa och välfärd. Till exempel har närmare 90 procent av kommunerna utsett en person i vars arbetsuppgifter det ingår att samordna det övergripande samarbetet med organisationerna. Utvecklingen av tjänsterna ligger på samma nivå: nästan lika många kommuner använder sig av kundråd och kundforum, och även erfarenhetsexperter används flitigt (62 procent av kommunerna). Också hälso- och välfärdskoefficienten är något som kommunerna är mycket intresserade av – rentav 94 procent följer upp hur de olika indikatorerna uppfylls antingen via en arbetsgrupp eller via enskilda tjänsteinnehavare.

Kommunledningens arbete med främjande av hälsa och välfärd har gjort framsteg inom många delområden. Förhandsbedömning av konsekvenser används mer systematiskt än tidigare i beredningen av nämnders beslut, och barns möjligheter att påverka beslutsfattande som främjar hälsa och välfärd har förbättrats. Främjande av säkerhet och trygghet i vardagen är dock något som bör få mer uppmärksamhet i framtiden. 

”I samtliga kommunala sektorer har kommunledningen en viktig roll i arbetet med att främja hälsan och välfärden. Jämfört med situationen för två år sedan har det skett en positiv utveckling i synnerhet inom uppföljningen av befolkningens hälsotillstånd och välbefinnande samt inom behovsanalysen. ”Främjandet av deltagandet har också stärkts”, konstaterar Päivi Pelkonen, sakkunnig vid THL.

Hälften av kommunerna har en säkerhetsplan 

En lokal säkerhetsplan är ett redskap i vilken man för varje fullmäktigeperiod drar upp riktlinjer för åtgärder inom det förebyggande säkerhetsarbetet. Planen ska innehålla konkreta beskrivningar av åtgärder som förbättrar tryggheten och säkerheten i vardagen. År 2025 hade 47 procent av kommunerna en ikraftvarande lokal säkerhetsplan.

Säkerheten i vardagen är en del av främjandet av kommuninvånarnas hälsa och välfärd, och kommunerna har ingen direkt lagstadgad skyldighet att utarbeta en säkerhetsplan. Säkerhetsplanen ses dock som ett viktigt redskap i främjandet av kommunens helhetsmässiga säkerhetsarbete. 

”Enligt kommuninvånarundersökningen är säkerhet en viktig attraktionsfaktor för kommunen. Säkerhet borde också vara ett mer centralt mål för främjandet av hälsa och välfärd i kommunernas och välfärdsområdenas samarbete. Det här skulle främja förverkligandet av vardagssäkerheten i kommunens olika sektorer”, påpekar Maria Salenius, direktör för välfärdsfrågor vid Kommunförbundet.

”Det är också bra att komma ihåg att kommunens beredskapsplan är lagstadgad, och ska finnas i varje kommun.”

Välfärdsområdena deltog aktivare i kommunernas välfärdsarbete

I datainsamlingen berättade kommunerna att välfärdsområdena hade deltagit aktivare än förr i utarbetandet av kommunernas välfärdsberättelser och välfärdsplaner. 

År 2025 rapporterade nästan hälften av alla kommuner (49 %) att välfärdsområdena hade deltagit i detta arbete, medan motsvarande siffra för 2023 var 28 procent. Välfärdsområdena har också varit mer involverade i kommunernas arbetsgrupper för hälso- och välfärdskoefficienten under de två år då uppgifterna samlades in (59 % år 2025, 42 % år 2023).

Lagen förpliktar kommuner och välfärdsområden att samarbeta och stödja varandra i främjandet av välfärd och hälsa. Kommunerna och välfärdsområdena ska sammanträda minst en gång om året för att förhandla om mål, åtgärder, samarbete och informationsförmedling i anknytning till främjande av välfärd och hälsa. 

Nästan alla (99 %) kommuner deltog i förhandlingarna år 2024. I förhandlingarna hade de flesta kommit överens om gemensamma mål och åtgärder som kommunen (81 %) och välfärdsområdet (82 %) ska genomföra. Däremot gjorde man något mer sällan överenskommelser om indikatorer (62 %) och tidsplaner (62 %) för att genomföra målen och åtgärderna. 

Variationer i främjandet av kostvanor

Enligt datainsamlingen i TEAviisari har kommunerna i varierande mån satt upp mål för att främja befolkningens kostvanor. 

Cirka en tredjedel av kommunerna (29 %) hade satt upp mål för att främja kostvanorna hos barn och unga. Två tredjedelar (67 %) hade tagit fram mer specifika åtgärder.

”Främjandet av välfärd och hälsa i stort har gjort betydande framsteg i kommunerna, och det som fortfarande borde utvecklas är främst enskilda teman. Kostens betydelse för det övergripande välmåendet är som bekant stor, vilket syns i antalet konkreta åtgärder som kommunerna utarbetat. Genom att sätta upp mål kan vi stödja genomslagskraften inte bara i detta, utan också i andra delområden av främjande av hälsa och välfärd”, säger Salenius. 

Aktivt svarsdeltagande i nästan alla kommuner

Datainsamlingen om befolkningens hälsa och välfärd gjordes i april 2025, och kartläggningen skickades till kommundirektörerna i alla 292 fastlandskommuner. Totalt 291 kommuner (99,7 %) deltog i datainsamlingen. 

Kommunspecifika uppgifter hittar du på adressen www.teaviisari.fi

Källa: Institutet för hälsa och välfärd (THL). Främjande av hälsa och välfärd i kommunledningen – TEA 2025 Statistikrapport 52/2025. 

Läs mer:

Päivi Pelkonen (datainsamling)
sakkunnig
Institutet för hälsa och välfärd (THL)
tfn 029 524 7475
[email protected]

Maria Salenius (främjande av välfärd och hälsa i kommunerna)
direktör för välfärdsfrågor
Kommunförbundet
tfn 050 5610466 
[email protected]