Upphandlingsförordningen harmoniserar den europeiska regleringen av anknutna enheter

Europeiska kommissionen har för sin del slutfört den översyn av upphandlingsdirektiven som inleddes sommaren 2024. Kommissionen föreslår en förordning om offentlig upphandling ”Public Procurement Act” som ett nytt instrument för regleringen av offentlig upphandling. 

EU-regleringen påverkar i betydande grad den nationella upphandlingslagen, som nyligen har ändrats genom en lagändring som trädde i kraft den 18 juni 2026. 

- De senaste åren har begränsningar av användningen av anknutna enheter diskuterats, och en regel som är besvärlig för kommunsektorn har precis trätt i kraft. Informationen om upphandlingsförordningen förändrar inte situationen omedelbart, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet. 

Kommissionens förslag kan komma att ändras under de kommande förhandlingarna, där kommissionen, medlemsstaterna och Europaparlamentet bearbetar förordningen tillsammans. 

- Det står i alla fall klart att den nuvarande upphandlingslagens grund faller bort när upphandlingsdirektivet upphävs och ersätts av förordningen. Den framtida nationella upphandlingslagen måste i vilket fall som helst ses över från grunden till den del det behövs nationell reglering, säger Myllymäki. 

Enligt tidsplanen för upphandlingsförordningen bör förhandlingarna vara slutförda senast vid utgången av 2027. 

Förordningar mer bindande än direktiv

I sitt förslag har kommissionen sammanställt tre direktiv som reglerar offentlig upphandling till en förordning. 

Till skillnad från ett direktiv är en förordning direkt tillämplig rätt i medlemsstaterna. Detta innebär att direktivet måste ha trätt i kraft i varje medlemsstat genom nationell lagstiftning. Medlemsstaterna har också fått införa nationella bestämmelser som är strängare än bestämmelserna i direktivet. 

Förordningen ersätter nationell lagstiftning och framöver kommer till exempel kommunernas upphandlingsexperter att iaktta bestämmelserna för offentlig upphandling i förordningen. 

Definitionen av anknutna enheter i utkastet till förordning

Bestämmelserna om anknutna enheter som föreslås i utkastet till förordning är till sitt innehåll likartade med dem som nu finns i upphandlingsdirektivet. Jämfört med den nationella lagstiftningen har EU-regleringen inte alls innehållit några krav på minimiägarandelar. Den andel som en anknuten enhet kan sälja till andra än de upphandlande enheter som utövar bestämmande inflytande över enheten, är dessutom högre. 

- I Finland har gränsen för försäljning till utomstående fastställts till 5 procent eller 500 000 euro, beroende på vilket som uppnås först, i stället för de 20 procent som anges i direktivet. Regleringen har begränsat de anknutna enheternas möjligheter att sälja extra kapacitet till andra än de ägare som utövar bestämmande inflytande över dem. Den strikta gränsen för försäljning till utomstående är också en av orsakerna till att antalet ägare i anknutna enheter har ökat under de senaste åren, säger Myllymäki. 

Kan förordningen upphäva kravet på en minimiägarandel?

Finland har nationellt genomfört en kritiserad begränsning av minimiägarandelen i anknutna enheter i aktiebolagsform, som träder i kraft efter övergångsperioden den 1 juli 2027. Av grundad anledning kan kommunerna dessutom ansöka om förlängd övergångsperiod för enskilda kontrakt med anknutna enheter fram till den 30 juni 2030. 

- Det är sannolikt att förhandlingarna om den kommande upphandlingsförordningen slutförs under 2028–2029. Därmed torde den slutliga utformningen av förordningens bestämmelser om anknutna enheter klarna under övergångsperioden, säger Myllymäki.