Regeringsbeslut som påverkar kommunernas ekonomi år 2021

Sommaren är inte bara semestertider utan en tid då kommunerna senast måste utarbeta sina budgetramar för de närmaste åren. Efter sommaren kommer budgeteringen att handla om beredningen av budgeten för år 2021. Även om diskussionen i år mest handlat om coronakrisens ekonomiska konsekvenser så måste vi inför budgeteringen ändå komma ihåg regeringsbesluten som gäller kommunerna. De kommer att påverka kommunernas intäkter och utgifter rekordmycket de närmaste åren.

Regeringen har i planen för de offentliga finanserna lagt fram sina finanspolitiska och kommunekonomiska åtgärder. Den senaste planen för de offentliga finanserna external linkpublicerades i april.

Utgifterna kommer att öka under regeringsperioden på grund av regeringens beslut

Enligt planen för de offentliga finanserna kommer den offentliga sektorns utgifter att öka permanent med 1,4 miljarder euro denna regeringsperiod. Kostnadseffekten kommer ytterligare att öka efter detta när regeringens lagändringar träder i kraft i sin helhet. De offentliga utgifterna ökas också temporärt. Under 2020–2022 kommer sammanlagt cirka 1,4 miljarder euro att allokeras till tidsbegränsade projekt, så kallade framtidsinvesteringar. Dessa framtidsinvesteringar antas inte medföra extra utgifter eller ökad låneupptagning år 2023 eller efter det.

En del av de bestående utgifterna och framtidsinvesteringarna gäller kommunsektorn. I den bifogade tabellen (på finska) kan man utläsa att utgifterna i den kommunala ekonomin ökar med cirka 600 miljoner euro år 2024 på grund av de utgiftsbegränsningar regeringen fastslagit. Kostnadseffekterna kommer att fortsätta att öka också efter det. 

Framtidsinvesteringarna beräknas öka kommunsektorns utgifter med ungefär 200 miljoner euro 2020–2022 och påverkar kommunernas ekonomi mest år 2020. Ett typexempel på framtidsinvesteringar är anställandet av lärare och handledare inom yrkesutbildningen år 2020, varvid kommunernas utgifter ökar med 55,2 miljoner euro. Inom ramarna för statsfinanserna har det inte reserverats någon fortsatt finansiering för denna framtidsinvestering under de kommande åren.

Utgiftsökningarna år 2021 är många och omfattande – utgifterna ökar cirka 100 miljoner euro jämfört med år 2020

Kommunekonomiprogrammet analyserar planen för de offentliga finanserna och beskriver per ministerium konsekvenserna för kommunerna och den kommunala ekonomin, om de var kända under beredningen av programmet våren 2020. Enligt gällande lagstiftning ska statsandelsfinansiering till fullt belopp anslås för nya eller utvidgade uppgifter och skyldigheter som påförs kommunerna. Även om regeringens åtgärder ökar kommunernas utgifter kommer statsunderstödet för dem att öka i nästan samma mån, om uppskattningen av åtgärdens kostnadseffekter varit realistisk.

I enlighet med kommunekonomiprogrammet har regeringen satt igång otaliga utvecklingsprojekt eller lagändringar som påverkar kommunernas ekonomi år 2021. De största utvecklingsprojekten som finansieras med statsunderstöd gäller vårdreformen (tillgång till basservice) och åtgärder som främjar jämlikhet och kvalitet inom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken. Konsekvenserna av utvecklingsprojekten beror på kommunernas egna initiativ och hur väl stödet allokeras i slutändan och hur effektivt kommunerna lyckas främja utvecklingen av sin verksamhet.

Utöver åtgärderna i regeringsprogrammet dvs. de beslut som omfattas av den sk. utgiftsbegränsningen har regeringen fattat ett otal andra beslut som påverkar kommunernas inkomster och utgifter. Ett sådant beslut är till exempel kostnadsfördelningen i MBT-avtalen. I den andra bifogade tabellen (på finska) finns alla beslut som påverkar kommunernas kostnader och inkomster samlade. Finansministeriets uppgifter utgår från planen för de offentliga finanserna, alltså ingår inte den fjärde tilläggsbudgeten som slogs fast i juni. I den fjärde tilläggsbudgeten beslutades om omfattande coronastöd för kommunerna och några mindre ändringar, t.ex. i fråga om avdraget från momentet för kommunal basservice för kommunernas incitamentssystem för digitalisering.

Kostnaderna för åtgärderna som listats i tabellen kommer att öka med över 600 miljoner euro fram till år 2021. Men jämfört med år 2020 kommer kostnaderna inte att öka mer än knappt 100 miljoner euro. Merparten av kostnadsökningarna finansieras med statsunderstöd.

De viktigaste åtgärderna som ökar kostnaderna är det tidigare nämnda främjandet av jämlikhet och kvalitet inom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken och tillgång till basservice, men dessutom service som stöder hemmaboende för veteraner, utvidgande av dimensioneringen av vårdpersonalen, startbidrag inom MBT-avtalsområden, möjlighet till fritidsverksamhet för alla skolbarn i anslutning till skoldagen, utvidgad rätt till eftervård inom barnskyddet, förlängningen av läroplikten, nationell mentalvårdsstrategi, samt utökade resurser inom hemvården och närståendevården.

Regeringens åtgärder för de kommande åren behandlas under höstens budgetförhandlingar

På grund av coronapandemin är regeringens föreslagna åtgärder för de kommande åren förknippade med ovanligt stor osäkerhet. Pandemin har redan ökat den offentliga sektorns utgifter och minskat inkomsterna, men omfattningen av konsekvenserna av pandemin och återhämtningen är fortfarande höljd i dunkel. Och eftersom konsekvenserna inom den offentliga sektorn kommer att vara avsevärda är det oklart om den offentliga sektorns resurser kommer att räcka till regeringsprogrammets alla åtgärder. De närmaste åren kommer vi oundvikligen att ställas inför anpassningsåtgärder om den ökade skuldsättningen till följd av coronan ska kunna bromsas.

Den ekonomiska politiken slås i sin helhet fast under budgetbehandlingen 2020. Som det nu ser ut kommer budgetförhandlingarna att föras 14-15 september.

Då går regeringen igenom utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin och kommunernas uppgifter och skyldigheter som helhet. I den ena vågskålen ligger de utvidgade uppgifterna i regeringsprogrammet och de redan lagstadgade skyldigheterna, och i den andra, konsekvenserna av coronakrisen och målet att stabilisera den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten före slutet av decenniet.

Hösten kommer att bli mycket spännande!

Bilagor på finska:

Kuntatalouteen kohdistuu sekä pysyviä että määräaikaisia menoja
Määräaikaisten menolisäysten rahoitus poistuu 2021-2023

Sanna Marinin hallituksen kuntapäätökset
Kuntien menojen ja tulojen muutokset vv. 2020-2024