Minna Punakallio 30.11.2021

Statistiken över kommunekonomin för det tredje kvartalet blev klar – coronapandemin har inte försvagat kommunekonomin

Kommunerna beslutade i mitten av november om sina skattesatser för 2022 under rätt exceptionella omständigheter i skuggan av COVID-19-pandemin. Omständigheterna är exceptionella också på grund av den förestående social- och hälsovårdsreformen, som innebär att kommunerna i november nästa år inte alls kan ändra sina inkomstskattesatser. I stället skärs de kommunala skattesatserna ner i början av 2023.

Trots dessa exceptionella faktorer var kommunernas beslut om skattesatserna för 2022 ovanligt måttfulla. Den grundläggande förklaringen är att läget i den kommunala ekonomin för 2021 och 2022 ser starkare ut än för några månader sedan.

Utgångsläget för den kommunala ekonomin har stärkts genom den snabba återhämtningen i samhällsekonomin från coronasvackan 2020 och säkerställandet av fulla coronastöd i anslutning till hälsosäkerheten 2021.

Trots goda utgångspunkter är prognosen för 2022 dock fortfarande utmanande, vilket i många kommuner tar sig uttryck som underskott i nästa års budget och ökad skuldsättning.

Kommunförbundet har sammanställt ett omfattande statistikpaket om kommun- och fastighetsskattesatserna 2022. I paketet finns information om skatterna i kommunerna, landskapen och kommunstorleksgrupperna samt de effektiva skatterna och förändringarna i dem.

Inkomsterna i den kommunala ekonomin har utvecklats kraftigt i januari–september

Statskontoret har sammanställt färsk statistik över kommunekonomins tredje kvartal. Huvudbudskapet om läget i den kommunala ekonomin är att COVID-19-pandemin tills vidare inte har försvagat den kommunala ekonomin överlag.

De coronastöd som staten beviljat kommunerna har rätt väl fyllt de luckor i inkomstbasen som uppstått under pandemin och invånarnas behov av tilläggsstöd. Inkomsterna i den kommunala ekonomin har ökat kraftigt i januari–september. Skatteinkomsterna har vuxit kraftigt i och med den ekonomiska återhämtningen och i synnerhet genom den kännbara ökningen av samfundsskatten.

Däremot har kommunernas statsandelar minskat jämfört med förra året. Minskningen beror som väntat på att största delen av kommunernas och samkommunernas coronastöd betalas ut i form av statsunderstöd 2021 och inte som direkta statsandelar såsom 2020. Statsunderstöden statistikförs bland verksamhetsintäkterna i statistiken över kommunernas ekonomi.

Jämfört med 2020 har kommunernas och samkommunernas verksamhetsintäkter i januari–september i år ökat klart, med knappt 1,5 miljarder euro, även om de egentliga coronastöden för hälsosäkerhet inflyter först under slutet av året. Nu har verksamhetsintäkterna också överskridit nivån 2019.

Verksamhetsintäkterna har ökat bland annat till följd av regeringens framtidsinvesteringar, samkommunernas understöd för förra året som betalades ut i år och andra projekt som syftar till att minska olägenheterna som följer av coronapandemin. Även förkortningen av vårdköerna syns som en ökning av samkommunernas försäljningsintäkter.

Likaså har återhämtningen i fråga om kommunernas avgiftsintäkter och uppsvinget för andra verksamhetsintäkter, såsom hyresintäkter, ökat verksamhetsintäkterna jämfört med coronasvackan 2020. Under det fjärde kvartalet kan man dock förvänta sig en klar nedgång i kommunernas avgiftsintäkter i och med att avgifterna för småbarnspedagogik minskat från början av augusti.

Verksamhetskostnaderna ökar och investeringarna minskar i kommunerna

Kommunernas och samkommunernas verksamhetskostnader har ökat med cirka 4,5 procent under det andra och tredje kvartalet i år. Verksamhetskostnaderna har ökat i snabbare takt än verksamhetsintäkterna, vilket innebär att verksamhetsbidraget för den kommunala ekonomin har försämrats i år jämfört med fjolåret.

Ökningstakten hos utgifterna kan dock med tanke på omständigheterna till och med anses vara måttfull, eftersom tilläggsarbetet i anslutning till coronapandemin och åtgärderna för att avveckla vårdskulden har ökat kommunernas och sjukvårdsdistriktens efterfrågan på specialiserad sjukvård. Kommunernas verksamhetskostnader har ökat med cirka fyra procent i januari–september och samkommunernas verksamhetskostnader med omkring sex procent.

Av ökningen i verksamhetskostnaderna på cirka två miljarder euro kommer cirka hälften från ökningen av personalutgifterna. Även posten med så kallade övriga verksamhetskostnader har ökat kraftigt. I övriga verksamhetskostnader ingår bland annat hyreskostnader, skadestånd, borgensförluster och skatter som kommunen betalar. Kommunernas och samkommunernas inköp av kundtjänster och material har däremot ökat måttfullt från i fjol.

I januari–september har dock vissa av kommunernas och samkommunernas kostnadsslag minskat kraftigt. Coronabegränsningarna torde ha påverkat nedgången. Nedgången syns i köpen av tjänster och i synnerhet i köpen av övriga tjänster. De har i januari–september minskat med över en miljard euro jämfört med förra året.

Andra tjänster än kundbetjäning är bland annat kontorstjänster som kommunen använder, hyrning av arbetskraft, annonsering och marknadsföringstjänster, rese- och transporttjänster samt till exempel social-, hälsovårds-, utbildnings- och kulturtjänster för personalen.

Både kommunernas och samkommunernas investeringsutgifter är fortfarande höga under det tredje kvartalet i år, men efter att ha ökat i flera år har investeringarna blivit en aning mindre i både kommuner och samkommuner.

Det är ännu svårt att säga om nivåförändringen bara är en tillfällig reaktion på kostnadsökningen eller ett mer bestående fenomen. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som beaktar inkomster och utgifter, försvagades jämfört med siffrorna i början av året och blev negativt i synnerhet i samkommunerna.

Tills vidare har coronan inte försämrat den kommunala ekonomin, men läget kan förändras snabbt

De nyckeltal som summerar inkomsterna och utgifterna i den kommunala ekonomin (såsom årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat samt verksamhetens och investeringarnas kassaflöde) påvisar att läget i den kommunala ekonomin har förblivit rätt starkt i förhållande till omständigheterna under det innevarande året.

Kommunernas och samkommunernas årsbidrag har till och med stärkts sedan det andra kvartalet, men i räkenskapsperiodens resultat samt verksamhetens och investeringarnas kassaflöde syns en liten nedgång under det tredje kvartalet.

De funktionella och finansiella undantagsfaktorerna i anslutning till coronapandemin gör jämförelserna mellan åren 2020 och 2021 mycket exceptionella och osäkra. Det är även mycket svårt att jämföra förändringarna under 2021 med det exceptionellt svaga 2019. En jämförelse kan därför bäst göras med ännu tidigare år, som även de varit exceptionella bland annat på grund av det stora antalet kommunala beslut som gällt konkurrenskraftsavtalet.

Dessutom syns säkert den reform av datainsamlingen av statistik över kommunekonomi som genomfördes i början av året och som inneburit att insamlingen nu sköts av Statskontoret i stället för Statistikcentralen. Tidigare samlades kvartalsuppgifterna för statistiken in genom ett kommunurval och kalkylerades på riksnivå, men nu samlas uppgifterna in från varje kommun och samkommun. Det här kan påverka utvecklingen av statistiska uppgifter och försvåra tolkningen av utvecklingens riktning.

Det är mycket svårt att med säkerhet säga något om läget i den kommunala ekonomin. Coronapandemin har satt sitt spår i enskilda inkomster och utgiftsposter, men på riksnivå har den kommunala ekonomin hållit sig över nivån 2019. Jämfört med åren före 2019 är läget ändå klart sämre.

Coronastödet till kommunerna, i synnerhet den höjda samfundsskatteandelen, har dock fungerat väl. Det har gjort det möjligt för kommunerna att koncentrera sig på den grundläggande verksamheten och bekämpningen av coronan mitt under pandemin utan omfattande anpassningsprogram som försämrar funktionsförmågan.

Läget kan dock förändras snabbt. Under de senaste veckorna har pandemiläget försämrats, men under det sista kvartalet kommer läget i den kommunala ekonomin sannolikt att stärkas ytterligare efter det att besluten om coronastöd för hälsosäkerhet har klarnat.

 

Skribent

Skribenten är chefekonom vid Kommunförbundet.

På Twitter: @MinnaPunakallio