Statsandelar

Staten deltar via statsandelssystemet i finansieringen av den lagstadgade basservice som kommunerna tillhandahåller. Statsandelarna utgör den viktigaste delen av det statsbidragssystem som riktar sig till kommunerna.

Kommunerna tilldelas statsandelar på kalkylerade grunder och statsandelarna betalas automatiskt till kommunerna utan några särskilda ansökningar. Dessutom kan kommunerna beviljas statsunderstöd på ansökan.

Statsandelssystemets syfte är att i hela landet trygga en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för så att medborgarna kan få basservice på en viss nivå oberoende av sin boendeort. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för kommunal service och skillnader i kommunernas inkomstbas.

Strukturellt sett består det finländska statsandelssystemet av två delar:  

  1. en utjämning av skillnader i kostnader och behov och
  2. en utjämning av inkomstbasen. 

Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. En annan del av statsandelssystemet är utjämningen av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. 

I det finländska systemet utgör utjämningen av skillnaderna i kostnader den mer betydande delen. Genom utjämningen styrs statliga medel till systemet. Den skatteinkomstbaserade utjämningen av statsandelen utgör däremot en utjämning mellan kommunerna. Systemet kompletteras av en behovsprövad höjning av statsandelen för kommuner med temporära ekonomiska svårigheter.

Finansieringen via statsandelar till kommunerna består också administrativt av två delar:

  1. den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet (L 1704/2009) och
  2. den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet.

Statsandelarna betalas till kommunerna och övriga mottagare som en klumpsumma senast den 11 varje månad. Statsandelsfinansieringen är en allmän inkomstpost som inte har öronmärkts för någon viss service. Den som får statsandel får alltså själv bestämma hur finansieringen ska användas.

Open all

Statsandel för kommunal basservice

I statsandelen för kommunal basservice (en enda penningström) ingår

  • social- och hälsovård
  • förskola och grundläggande utbildning
  • bibliotek
  • allmän kulturverksamhet
  • grundläggande konstundervisning med finansiering per invånare

Också systemet med hemkommunsersättning inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utgör en del av statsandelen för kommunal basservice.

I statsandelen för kommunal basservice ingår också en allmän del, tilläggsdelar för särskilt gles bosättning m.m., en utjämning till följd av systemändringen samt ökningar och minskningar som ska beaktas i statsandelen, bland annat kompensation för förlorade skatteinkomster.

Statsandelen för kommunal basservice betalas till kommunerna som en klumpsumma senast den 11 varje månad. Statsandelsfinansieringen är en allmän inkomstpost som inte har öronmärkts för någon viss service. Kommunen får alltså själv bestämma hur finansieringen ska användas.

Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna

I det finländska statsandelssystemet jämnas kommunernas inkomstbas ut genom en utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Utjämningen ingår i statsandelen för kommunal basservice. Som namnet säger baseras utjämningen på kommunens kalkylerade skatteinkomst, och den antingen ökar eller minskar den statsandel som beviljats kommunen.

De kalkylerade skatteinkomster som ligger till grund för utjämningen omfattar kommunens kalkylerade kommunalskatt  och kommunens andel av samfundsskatten. När den skatteinkomstbaserade utjämningen av statsandelen beräknas, används en genomsnittlig kommunalskattesats för hela landet. En enskild kommun kan därför inte påverka sitt utjämningstillägg eller utjämningsavdrag genom att ändra sin skattesats.

Om den kalkylerade skatteinkomsten är mindre än utjämningsgränsen får kommunen ett utjämningstillägg. Då ökas kommunens statsandel med 80 procent av skillnaden mellan kommunens kalkylerade skatteinkomst och utjämningsgränsen.

Om kommunens kalkylerade skatteinkomst är större än utjämningsgränsen görs däremot ett utjämningsavdrag från statsandelen. Utjämningsavdraget är lätt progressivt och det uppgår till minst 30 procent av det belopp som överstiger utjämningsgränsen.

År 2021 fick 265 kommuner utjämningstillägg till ett belopp av nästan 1,5 miljarder euro. Antalet kommuner som fick utjämningsavdrag var 28 och avdragsbeloppet uppgick till cirka -700 miljoner euro.

Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet

Den mest betydande delen i finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är den finansiering enligt pris per enhet som beviljas huvudmannen för

  • gymnasieutbildning
  • yrkesutbildning

Dessutom beviljar undervisnings- och kulturministeriet tilläggsfinansiering per elev inom den grundläggande utbildningen och finansiering för annan undervisnings- och kulturverksamhet.

Tilläggsfinansiering per elev inom den grundläggande utbildningen beviljas för

  • påbyggnadsundervisning
  • förberedande undervisning  för invandrare före den grundläggande utbildningen
  • förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga
  • förhöjning för elever som omfattas av förlängd läroplikt inom den grundläggande utbildningen
  • tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning
  • tillägg för flexibel grundläggande utbildning

Dessutom beviljas finansiering för

  • inledande av verksamhet som privat anordnare av grundläggande utbildning
  • utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands
  • morgon- och eftermiddagsverksamhet
  • grundläggande konstundervisning
  • idrottsverksamhet och ungdomsarbete
  • museer, teatrar och orkestrar

Statsandelsfinansieringen för undervisnings- och kulturverksamhet betalas till kommunerna och övriga mottagare som en del av den samordnade betalningen av statsandelarna senast den 11 varje månad. 

Hemkommunsersättningar

När en elev fullgör sin läroplikt inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som anordnas av någon annan kommun än elevens hemkommun har utbildningsanordnaren rätt till hemkommunsersättning. Hemkommunsersättningen bestäms enligt elevens ålder och hemkommun.

Hemkommunsersättningen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ingår i statsandelen för kommunal basservice.

Kommunen behöver inte fakturera hemkommunsersättningen själv, utan utgifterna och inkomsterna av hemkommunsersättningen beaktas på central nivå vid utbetalningen av statsandelar. Utgifter för hemkommunsersättningar ger ett avdrag och inkomster ger ett tillägg i den statsandel för kommunal basservice som beviljas kommunen. Hemkommunsersättningar är inte statsandelar, utan presenteras i budgeten som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster.

Hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Inkomsterna och utgifterna av hemkommunsersättningarna baserar sig på hemkommunsersättningens grunddel som Finansministeriet fastställer årligen samt det elevantal per 31.12 som utbildningsanordnaren uppgett i insamlingen av uppgifter för hemkommunsersättningar (till och med 2022).

Från 2023 tidigareläggs tidpunkten för insamlingen av uppgifter från årets sista dag till den 15 december. Riksdagen har godkänt propositionen om tidigareläggningen (RP 164/2021 rd) och lagen trädde i kraft 1.1.2022. Hemkommunsersättningen 2023 baserar sig därmed på elevuppgifter per 15.12.2021.

Grunddelen i hemkommunsersättningen beräknas genom att de kalkylerade kostnaderna för kommunens förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det vägda antalet elever (0,61 * 6-åringar + 7–12-åringar + 1,60 * 13–15-åringar). Med hjälp av samma viktningar får man hemkommunsersättningens sammanlagda belopp.

Hemkommunsersättningen =
  0,61 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 6-åringar
+ 1,00 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 7-12-åringar
+ 1,60 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 13–15-åringar

Behandling av statsandelar, hemkommunsersättningar och återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd i kommunens bokföring
Bokföringsnämndens kommunsektion, Utlåtande 93/2010, 23.2.2010

Fastställande av betalningsandel för omhändertagna och placerade barn

Cirkulär 12/2020 Ersättningen år 2020 för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen (19.11.2020)

I 41 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) föreskrivs att när en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är elevens hemkommun skyldig att betala ersättning för kostnaderna till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen. Betalningsskyldigheten baserar sig på lag och det behövs inget särskilt avtal om detta mellan kommunerna.

Beräkningen av de kostnader som ligger till grund för ersättningen har inte ändrats och faktureringen år 2020 sker enligt samma huvudprinciper som tidigare. Den senaste ändringen i faktureringspraxis gjordes i samband med lagändringen år 2014 (RP 66/2013).

Utbildningsanordnaren har rätt att fakturera elevens hemkommun för de kostnader eleven orsakar enligt upphovsprincipen. Kostnaderna ska vara direkta, nödvändiga och motiverade samt gälla ordnandet av undervisning och anknytande stöd uttryckligen för den placerade eleven. Grunderna för beräkningen av ersättningen ska framgå av fakturan eller en bilaga till fakturan.

Behovsprövad höjning av statsandelen

Statsrådet beslutade 25.11.2021 bevilja 30 kommuner behovsprövad höjning av statsandelen till ett sammanlagt belopp av 30 miljoner euro. Ansökan lämnades in av 82 kommuner, som ansökte om sammanlagt 144 miljoner euro.

Höjningarnas belopp är 250 000–2 200 000 euro. Den största höjningen, dvs. 2,2 miljoner euro, beviljades Hyvinge, Kyrkslätt och Vasa. Per invånare beräknat är det ändå fråga om den minsta höjningen, 33–55 euro per invånare. De största höjningarna per invånare är 185 euro. Totalt 17 kommuner får höjningar på minst 150 euro per invånare.

Behovsprövad höjning av statsandelen kan enligt lagen beviljas en kommun som på grund av exceptionella eller tillfälliga ekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Staten kan förutsätta att en kommun som beviljas understöd ska uppfylla vissa villkor som gäller sanering av kommunens ekonomi. 

Enligt Finansministeriet motiverade kommunerna höjningsbehoven bland annat med försämrad ekonomisk situation, inkomstförluster och merkostnader till följd av coronapandemin, en allmän minskning av skatteinkomsterna, ökade underskott i boksluten och problem med balanseringen av dem, nedskärningar i statsandelarna, förändringar i servicebehoven samt exceptionella och oförutsedda utgifter inom social- och hälsovården. 

Kommunerna jämfördes förutom utifrån motiveringarna i ansökan också med nyckeltal som baserar sig på boksluten för 2019–2020. Utgående från de ekonomiska nyckeltalen ställdes de sökande kommunerna på samma startlinje enligt de ekonomiska uppgifterna. I besluten betonades uppgifterna i bokslutet 2020. 

Urvalskriterierna fokuserade i synnerhet på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen 2021 som kommunen angett i sin ansökan, de faktorer som påverkar den och dessa faktorers betydelse för kommunens ekonomi. Som bedömningsgrund användes dessutom de åtgärder som kommunen uppgett sig ha vidtagit för att bromsa utgiftsutvecklingen, Skatteförvaltningens skatteredovisningar till kommunerna och andra stöd som betalats till kommunerna 2021. 

Höjningen beviljades i synnerhet sådana kommuner vars ekonomi redan under 2021 påverkats kännbart av de faktorer som angetts som motivering.

Finansministeriet pressmeddelande 25.11.2021

Kommuner som ansökt om och beviljats behovsprövad höjning (på finska) 

År 2020 beviljades 66 kommuner sammanlagt 60 miljoner euro i behovsprövad höjning av statsandelen. Ansökan lämnades in av 149 kommuner, som ansökte om sammanlagt nästan 346 miljoner euro. År 2019 delades 10 miljoner euro ut till 21 kommuner. Antalet sökande var då 89.

tags