Bekanta dig med våra målsättningar för regeringsprogrammet
Riksdagsvalet är också kommunalval. Vi samlade kommunsektorns 13 toppmål för våren regeringsprogramsförhandlingar.
Välfärdsområdets och kommunens förtroendevalda – perspektiv på jäv
Webbsidan har uppdaterats och kompletterats 1.6.2022 kl. 12.00.
Jäv innebär att en person har ett sådant förhållande till ett enskilt ärende eller parterna i det att det kan äventyra personens opartiskhet vid handläggningen av ärendet. Bestämmelser om jäv i välfärdsområdets förvaltning finns i 102 § i lagen om välfärdsområden. De motsvarar bestämmelserna i 97 § i kommunallagen.
Kommunförbundets webbplats erbjuder nyttig information om jäv även i fråga om välfärdsområdena.
Den förtroendevaldas dubbelroll
Välfärdsområdenas organ kommer att ha många förtroendevalda som också är förtroendevalda, tjänsteinnehavare eller arbetstagare i en kommun eller samkommun. På motsvarande sätt kommer kommunernas och samkommunernas organ att ha förtroendevalda som också är förtroendevalda, tjänsteinnehavare eller arbetstagare i ett välfärdsområde.
Situationen ger upphov till nya typer av frågor också i fråga om jäv, när förvaltningslagens jävsbestämmelser tolkas med hänsyn till dubbelrollerna. Nedan ger vi rekommendationer särskilt om tillämpningen av samfundsjäv och anställningsjäv för fullmäktigeledamöter.
1. När en fullmäktigeledamot inte är jävig på grund av dubbelroll
En ledamot i välfärdsområdets fullmäktige är inte jävig i fullmäktige (enbart) på den grunden att han eller hon sköter förtroendeuppdrag i eller är anställd hos en kommun eller samkommun. På motsvarande sätt medför förtroendeuppdrag i eller anställning hos välfärdsområdet inte jäv för en ledamot i kommunfullmäktige eller samkommunens högsta organ.
En ledamot i välfärdsområdesfullmäktige, kommunfullmäktige eller samkommunens högsta organ är endast jävig att behandla ett ärende som gäller ledamoten personligen eller någon som är närstående till ledamoten enligt 28 § 2 och 3 mom. i förvaltningslagen (102 § i lagen om välfärdsområden, 97 § i kommunallagen).
2. Jäv på grund av dubbelroll i styrelser och nämnder
Enligt 102 § i lagen om välfärdsområden och 97 § i kommunallagen finns bestämmelserna om jäv för andra förtroendevalda, revisorerna samt tjänsteinnehavare och arbetstagare i 27–30 § i förvaltningslagen. Information om jäv i styrelsen och nämnderna finns på vår webbplats.
Nedan går vi igenom två situationer där dubbelrollen kan orsaka jäv:
Tillämpning av samfundsjäv
På ledamöterna i välfärdsområdenas och kommunernas styrelser och nämnder tillämpas förvaltningslagens jävsgrunder (28 § i förvaltningslagen), läs närmare här.
Enligt 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen är en person jävig om personen eller en i 2 mom. 1 punkten avsedd närstående till honom eller henne är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse eller sådant statligt affärsverk eller sådan statlig inrättning som är part eller för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada.
Med sammanslutning avses i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen också kommuner, samkommuner och välfärdsområden som är offentligrättsliga samfund. Bestämmelsen tillämpas därmed på kommuners och samkommuners styrelseledamöter, kommundirektörer och direktörer för samkommuner samt på ledamöter i välfärdsområdesstyrelserna och välfärdsområdesdirektörerna.
Det som sägs ovan innebär att den som är ledamot i välfärdsområdets styrelse eller nämnd och samtidigt är styrelseledamot i en kommun eller samkommun, kommundirektör eller direktör för en samkommun är jävig i ett ärende där kommunen eller samkommunen i fråga är part. Detsamma gäller i en situation där avgörandet i ett ärende kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för kommunen eller samkommunen.
På motsvarande sätt är den som är ledamot i en kommuns eller samkommuns styrelse eller nämnd och samtidigt är ledamot i välfärdsområdesstyrelsen eller välfärdsområdesdirektör jävig i ett ärende där välfärdsområdet i fråga är part. Detsamma gäller i en situation där avgörandet i ett ärende kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet.
I praktiken kan jäv föreligga på grund av samfundsjäv till exempel när välfärdsområdets organ (annat än fullmäktige) behandlar ett ärende som gäller kommunens egendom eller fastigheter, eller när välfärdsområdets organ behandlar kommunens yrkanden i tvistemål.
Kommunförbundet rekommenderar att när ärenden som gäller en kommun eller samkommun behandlas i välfärdsområdesstyrelsen eller i en nämnd i välfärdsområdet, ska kommunens och samkommunens styrelseledamöter, kommundirektören och direktören för samkommunen samt de närstående till dem som avses i 28 § 2 mom. 1 punkten i förvaltningslagen (Finlex) jäva sig i enlighet med försiktighetsprincipen.
På motsvarande sätt rekommenderar vi att när ärenden som gäller välfärdsområdet behandlas i kommunens eller samkommunens styrelse eller i en nämnd, ska ledamöterna i välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören samt de närstående till dem som avses i 28 § 2 mom. 1 punkten i förvaltningslagen jäva sig i enlighet med försiktighetsprincipen.
Styrelsen och nämnder: en fullmäktigledamot är inte jävig i ett ärende där den egna organisationen är part eller kan förvänta sig "synnerlig nytta eller skada”
Det bör noteras att varken välfärdsområdesfullmäktige eller kommunfullmäktige motsvarar ”styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ” i den mening som avses i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen. En ledamot i välfärdsområdesfullmäktige är således inte med stöd av samfundsjäv jävig att i en kommuns styrelse eller nämnd behandla ärenden där välfärdsområdet är part eller där avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet. Omvänt gäller att en ledamot i kommunfullmäktige inte heller med stöd av samfundsjäv är jävig att i ett välfärdsområdes styrelse eller nämnd behandla ärenden där kommunen är part eller där avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för kommunen.
Bestämmelser om undantag gällande samfundsjäv finns i lagen om välfärdsområden och kommunallagen (102 § 4 mom. i lagen om välfärdsområden, 97 § 4 mom. i kommunallagen). Undantaget tillämpas på sådana förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare i välfärdsområdet som också leder ett affärsverk i välfärdsområdet eller en välfärdssammanslutning. På motsvarande sätt tillämpas undantaget på sådana förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare i kommunerna som också leder ett kommunalt affärsverk eller en samkommun. I detta fall är de förtroendevalda inte jäviga på grund av samfundsjäv.
Undantaget gällande samfundsjäv i lagen om välfärdsområden och kommunallagen tillämpas inte på dubbelroller. I sådana situationer tillämpas förvaltningslagens bestämmelse om samfundsjäv.
Samfundsjäv. De förtroendevaldas dubbelroll och jäv i välfärdsområdena. Ida Sulin på Lagrummet (10.2.2022) Samfundsjäv.
Tillämpning av anställningsjäv
En person är jävig på grund av anställnings- eller uppdragsjäv, om han eller hon står i anställningsförhållande eller i sådant uppdragsförhållande som har samband med det föreliggande ärendet till en part eller till någon för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada (28 § 1 mom. 4 punkten i förvaltningslagen).
Ett anställningsförhållande till välfärdsområdet gör dock inte en förtroendevald, en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare jävig i ett ärende där välfärdsområdet är part. På motsvarande sätt blir den som är anställd av en kommun inte jävig i ett ärende där kommunen är part.
Om en förtroendevald på grundval av sitt anställningsförhållande har föredragit eller annars på motsvarande sätt handlagt ärendet, är den förtroendevalda dock jävig (102 § 3 mom. i lagen om välfärdsområden, 97 § 3 mom. i kommunallagen). Att personen på motsvarande sätt har handlagt ärendet innebär närmast att han eller hon har berett ärendet eller haft möjlighet att påverka beredningen. Lagen förbjuder alltså en person att ha två olika roller i handläggningen av ett ärende; den som har behandlat ett ärende i egenskap av tjänsteinnehavare kan inte senare behandla samma ärende i egenskap av förtroendevald.
Undantaget från anställningsjäv gäller endast situationer inom samma välfärdsområde, kommun eller samkommun. Om däremot ett annat välfärdsområde eller en annan kommun eller samkommun är part, bedöms jävsfrågan för dem som är anställda i välfärdsområdet, kommunen eller samkommunen enligt samma grunder som för anställda i andra externa sammanslutningar.
Kommunförbundet framhåller att en person som är anställd i en kommun eller samkommun och som är ledamot i ett välfärdsområdes styrelse eller nämnd är jävig att delta i behandlingen av ett ärende där kommunen eller samkommunen i fråga är part. Detsamma gäller om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för kommunen eller samkommunen.
På samma sätt är en person som är anställd i ett välfärdsområde och som är ledamot i en kommuns eller samkommuns styrelse eller nämnd jävig att delta i behandlingen av ett ärende där välfärdsområdet i fråga är part. Detsamma gäller om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet.
I praktiken kan jäv uppstå till exempel i ett ärende som gäller ett avtal mellan en kommun eller samkommun och ett välfärdsområde.
Tjänstledighet och bisyssla
Om en person är tjänstledig från en kommun, samkommun eller ett välfärdsområde, är det skäl att tillämpa anställningsjäv enligt försiktighetsprincipen.
En tjänsteinnehavare kan också ha en bisyssla. Då står personen i anställningsförhållande till bisysslans arbetsgivare. Ett anställningsförhållande till en part eller intressent – alltså till en aktör för vilken avgörandet i ett ärende kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada – medför att den anställde är jävig att delta i behandlingen av ärenden som gäller hans eller hennes arbetsgivare.
Vid tillämpningen av anställningsjäv är det avgörande vilken arbetsgivare personen är anställd hos
Den personal hos kommunerna och samkommunerna, som enligt 18 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021) ska övergå till anställning hos välfärdsområdet 1.1.2023, är inte före den ovan nämnda tidpunkten jävig enbart med stöd av anställningsjäv i ett ärende där välfärdsområdet är part eller där avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet.
Vid tillämpningen av anställningsjäv är det avgörande vilken arbetsgivare personen är anställd hos då ärendet behandlas. Om välfärdsområdet inte är personens arbetsgivare vid den tidpunkt då ärendet behandlas, är personen inte jävig med stöd av anställningsjäv i ett ärende som gäller välfärdsområdet.
Jäv inom välfärdsområdet. Ida Sulins anförande under webbinariet Sote-tulevaisuuspäivä (Social- och hälsovårdens framtidsdag) (9.2.2022). 23 minuter. (på finska)
Läs mer
I Kommunförbundets webbtjänst
Mer på webben
Tillämplig lagstiftning (Finlex)
I frågor som gäller vård och räddningsväsendet betjänas du av Hyvil
Våra sakkunnigtjänster inom social- och hälsovård samt räddningsväsendet har överförts till Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab 1.1.2023. Innehållet på dessa webbplatser uppdateras inte längre.
lateral-image-left