Trakasserierna mot kommunala beslutsfattare riktas särskilt mot kvinnor i uppgifter med hög synlighet. – Det här visar på ett kargt sätt att trakasserier fortfarande är vardag. De som utsätts är ofta i synlig ställning, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Enligt Kommunförbundets beslutsfattarundersökning har 30 procent av kommunernas förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare blivit utsatta för trakasserier eller hot under den innevarande fullmäktigeperioden. Enkäten besvarades av 1 750 personer från över 90 procent av kommunerna på fastlandet.

De vanligaste formerna av trakasserier är osaklig respons i medierna (57 procent), verbalt hot eller aggressivt uppträdande ansikte mot ansikte (43 procent) samt riktade trakasserier (35 procent). Hoten i sociala medier har minskat något sedan 2020.

Riktade trakasserier ingick för första gången i undersökningen men framträdde genast som ett betydande fenomen. Trakasserierna kunde också vara påtryckningar, spridande av lögner, mobbning och falska angivelser.

Trakasseriernas utbredning har legat på ungefär samma nivå under de senaste åren. År 2020 upplevde 31 procent av respondenterna trakasserier och år 2015 cirka 29 procent.

Undersökningen visar en tydlig skillnad mellan könen: kvinnor rapporterar betydligt oftare trakasserier än män. Skillnaden mellan könen märks särskilt bland Vänsterförbundets, Samlingspartiets och Centerns företrädare.

– I kommunfullmäktige och nämnderna finns ett stort antal kvinnor som utför ett viktigt arbete. Antalet kvinnliga ledamöter är nu faktiskt historiskt högt. Det är viktigt att se till att de trakasserier som kvinnor upplever börjar minska och därigenom säkerställa kvinnors intresse för kommunala förtroendeuppdrag även i fortsättningen, säger Marianne Pekola-Sjöblom.

Läs hela rapporten, klicka här.

The post "Med ökat ansvar och synlighet ökar också risken för att bli utsatt för osakligt bemötande" appeared first on Kommuntorget.fi.