Paragraf nio – utveckling av kommunernas sektorsövergripande samarbete enligt ungdomslagen

Projektet Paragraf nio förstärks verksamheten i kommunernas sektorsövergripande styrnings- och servicenätverk i enlighet med 9 § i ungdomslagen, och genomförandet av nätverkens uppgifter säkerställs i en tid då de samhälleliga strukturerna förändras.

För närvarande ger nätverken knapphändigt med fördelar i förhållande till deras potential när det gäller kunskapsbaserad ledning och samordning av tjänster. De kommande åren ställs barnens och de ungas välmående samt deras likvärdighet och jämställdhet inför flera utmaningar till följd av kommunernas ekonomiska situation, de krympande åldersklasserna, de ökande regionala skillnaderna och att befolkningen koncentreras alltmer till centralorterna.

Pågående och framtida strukturreformer påverkar de sektorsövergripande nätverkens verksamhet. Nätverksdeltagandet bland de sakkunniga inom tjänster för unga har minskat i välfärdsområdena. I fortsättningen kommer också AN24-reformen att påverka nätverkens struktur. Nätverkens verksamhet måste därför förnyas.

Utvecklingsarbetet görs i samarbete med kommunerna. Projektet har beviljats specialunderstöd av Undervisnings- och kulturministeriet. Projektet genomförs 1.5.2023–30.4.2025.

Öppna alla

Information om fadderkommun

Fadderkommunerna i projektet Paragraf nio är nu utsedda och utvecklingsarbetet har inletts. Vi fick in ansökningar från 31 kommuner och valet föll slutligen på 17 kommuner. De utvalda kommunerna finns på olika håll i landet och representerar små kommuner, tvåspråkiga kommuner samt kranskommuner. Fadderkommunerna är:

Alavieska
Asikkala
S:t Karins
Kittilä
Kontiolax
Lappträsk
Leppävirta
Lundo
Libelits
Lovisa
Nurmijärvi
Paltamo
Punkalaidun
Sulkava
Taipalsaari
Vasa
Virdois

Det huvudsakliga syftet med projektet Paragraf nio är att förstärka verksamheten i kommunernas sektorsövergripande styrnings- och servicenätverk i enlighet med 9 § i ungdomslagen och att säkerställa genomförandet av nätverkens uppgifter i en tid då de samhälleliga strukturerna förändras. Av ansökningarna framgick fem olika utvecklingsönskemål.

  1. Kommunen har inget styrnings- och servicenätverk för unga och målet är att skapa ett nätverk och starta upp verksamheten.
  2. Uppgifterna i styrnings- och servicenätverket är en del av ett större nätverk. Målet är att utveckla behandlingen i nätverket av de teman som avses i 9 §.
  3. Det finns visserligen ett styrnings- och servicenätverk i kommunen, men det fungerar av olika orsaker inte på önskvärt sätt.
  4. Det är en utmaning att engagera utomstående aktörer, såsom välfärdsområdet, polisen eller arbets- och näringsbyrån, i nätverkets verksamhet.
  5. Man önskar bilda och/eller utveckla ett gemensamt nätverk där flera kommuner ingår.

 

Projektets mål

Projektet baserar sig på de höranden som Undervisnings- och kulturministeriet, regionförvaltningsverken samt Kommunförbundet genomförde tillsammans åren 2021–2022 och på resultaten av den serie workshoppar som ordnades på basis av hörandena hösten 2022.  

Målet med projektet är att förstärka verksamheten i kommunernas sektorsövergripande styrnings- och servicenätverk i enlighet med 9 § i ungdomslagen och att säkerställa genomförandet av nätverkens uppgifter då de samhälleliga strukturerna förändras. Genom att utveckla nätverkens verksamhet kan man öka de ekonomiska och operativa fördelar som nätverken medför samt stärka de ungas välmående, likvärdighet och jämställdhet i olika delar av landet. 

Inom projektet utvecklas ledningen av det sektorsövergripande nätverksarbetet och samordningen av tjänster för barn och unga. Samtidigt utökar man det kunskapsbaserade beslutsfattandet för att utveckla tjänsterna och de ungas levnadsförhållanden. På lokal nivå syftar verksamheten bland annat till att stoppa utvecklingen mot ökad ojämlikhet och minska välfärdsskillnaderna. Utvecklingsarbetet påverkar ungdomspolitiken i kommunerna, dvs. främjandet av de ungas levnadsförhållanden och växelverkan mellan olika generationer. 

Utvecklingsverksamheten stärker också ungdomsarbetets och ungdomsverksamhetens ställning i kommunerna.

Målgrupp

Projektets utvecklingsverksamhet riktar sig särskilt till små kommuner, kranskommuner och tvåspråkiga kommuner. Inom projektet skapas också modeller för nätverk som är gemensamma för flera kommuner. 

Projektets nätverksverksamhet är öppen för alla kommuner. Dessutom kan alla kommuner utnyttja det material som produceras inom projektet.  

Projektverksamhet

Utvecklingsprojektets verksamhet är delvis öppen för alla och delvis riktad till vissa målgrupper. 

Verksamhet som är öppen för alla kommuner är bland annat följande:  

  • produktion och utnyttjande av mångsidigt stödmaterial  

  • stödgruppsnätverk för ordförandena för lokala nätverk 

  • öppna webbinarier och morgonmöten. 

Utöver den öppna verksamheten söker projektet genom ett separat förfarande olika typer av nätverk som kan engageras som faddernätverk. Projektet stöder utvecklingen av nätverkens verksamhet under hela projektperioden. Tillsammans med faddernätverken  

  • utvecklas helt nya lösningar för att organisera nätverken och 

  • skapas konkreta verktyg för att stödja nätverkens verksamhet. 

Med hjälp av de arbetsredskap som utarbetas inom projektet kan kommuner av olika storlek planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten i sina sektorsövergripande styrnings- och servicenätverk.  

Samarbetspartner

I projektet samarbetar man aktivt med kommuner av olika typ och olika storlek.  

Dessutom bedrivs ett intensivt operativt samarbete med olika regioners regionförvaltningsverk och med regionförvaltningsverkets informationsteam. Ett samarbete inleds också med de regionala samordnarna inom ungdomssektorn. 

För att stödja projektets framskridande samlas en styrgrupp som har till uppgift att hjälpa till att uppnå projektets mål. 

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman
välfärd
ungdomsarbete
likabehandling